Asụsụ Ugwu Miri

Nyishi ( Kamle ) ma ọ bụ Sarak bụ asụsụ Tani nke India. A na-asụ ya na Arunachal Pradesh site n'ihe ruru puku mmadụ itoolu sitere n'ebo Nyishi. [1] Ọ dị ka ọ bụ olumba nke asụsụ Nishi .
Ọ bụ ezie na edepụtara Hili Miri n'okpuru Mising [mrg] na Ethnologue, Burling na Sun–ndị ọkachamara n'asụsụ Aranuchal Pradesh na Tani - na-emeso Hill Miri na Mising dị ka asụsụ dị iche na nke dị iche iche nke ngalaba dị iche iche nke otu obere Tani. [2]
Nkọwa
[dezie | dezie ebe o si]Nyishi (muri-mugli) bụ onye otu alaka ụlọ ọrụ Tani nke asụsụ Sino-Tibet, a na-ewerekwa ya dị ka olumba nke asụsụ Nishi . Ndị Nyishi nke Kamle na-asụ ya bụ puku mmadụ itoolu na mpaghara ugwu India. [2] A na-eyi ya egwu n'ihi na ndị na-eto eto na-eji nwayọọ nwayọọ na-apụ n'ọdịnala na asụsụ ndị ha. [3] [4] Achịkọtala ọtụtụ akwụkwọ ọdịyo nke akụkọ ozi ọma n'asụsụ Nyishi nke Kamle.
Akụkọ banyere agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]George Abraham Grierson, na nyocha ya nke India banyere asụsụ ya, nyochara asụsụ Nyishi ma bipụta ihe ndekọ ihe karịrị otu narị afọ gara aga. [ a chọrọ nkọwa ]
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Consonants
[dezie | dezie ebe o si]Tebụlụ na-esote gụnyere ngwa ahịa consonants Nyishi (Kamle). [5]
Udaume dị n'ihu /i, e/, Central /ɨ, ʉ, ə, a/, na azụ /u, o/ . Udaume na-eme ogologo na mkpụmkpụ.
Ụtọ asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Ụtọasụsụ Nyishi (Kamle) bụ isi na usoro okwu bụ isi dị ka nke asụsụ Sino-Tibet nwere njikọ, yiri nke Nishi.
Ọnụọgụ
[dezie | dezie ebe o si]| Nyishi (Kamle) | |
|---|---|
| 1 | aken |
| 2 | ihe |
| 3 | oum |
| 4 | epi |
| 5 | ango/angngo |
| 6 | ake |
| 7 | kenne |
| 8 | paini |
| 9 | kora |
| 10 | iri |
Nkpọaha
[dezie | dezie ebe o si]Nkeonwe
[dezie | dezie ebe o si]| Otu | Ọtụtụ | |
|---|---|---|
| Onye mbụ | ngo | ngu-lu |
| Onye nke abụọ | mba | nu-lu |
| Onye nke atọ | bu, bú | bu-lu, bú-lu |
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]Kamle na-asụ ya bụ puku mmadụ itoolu na mpaghara ugwu India. [1] A na-eyi ya egwu n'ihi na ndị na-eto eto na-eji nwayọọ
- ↑ Moseley (2007). Encyclopedia of the world's endangered languages. Routledge. ISBN 978-0-7007-1197-0. Retrieved on 1 April 2012.
- ↑ 2.0 2.1 Did you know Hill Miri is threatened? (en). Endangered Languages. Archived from the original on 18 April 2015. Retrieved on 2022-12-25.
- ↑ Aptani, Hill Miri, Nishi. Living Tongues Institute for Endangered Languages. Archived from the original on 2011-10-06.
- ↑ Nabam Tadar Rikam (2005). Emerging religious Identities of Arunachal Pradesh. Mittal Publications. ISBN 978-81-8324-032-1. Retrieved on 2 August 2024.
- ↑ (1996) in Ju Namkung: Phonological inventories of Tibeto-Burman languages, STEDT Monograph Series. Center for Southeast Asia Studies, University of California. ISBN 0-944613-28-4.
Ọgụgụ ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]- Abraham (2005). A Grammar of Nyishi Language. Farsight Publishers and Distributors. ISBN 81-89297-07-4.
- Dryer (2008). "Word order in Tibeto-Burman languages". Linguistics of the Tibeto-Burman Area 31 (1): 1–83. DOI:10.32655/LTBA.31.1.01.
- Goswami (1995). Nishing (Bangni) Language Guide. Government of Arunachal Pradesh. ISBN 81-7516-094-2.
- Simon (1976). Hill Miri language guide. Govt. of Arunachal Pradesh.
- Shri Aduk Tayeng (1990). Nishi Phrase book. Government of Arunachal Pradesh.