Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Uru

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Asụsụ Uru, nke a na-akpọkwa nke ọma dị ka Iru-Itu, na Uchumataqu, bụ asụsụ na-apụ n'anya nke ndị Uru na-asụbu. N'afọ 2004, o nwere ndị na-asụ asụsụ 2 n'ime otu agbụrụ nke mmadụ 140 nọ na Ngalaba La Paz, Bolivia nke dị nso n'Ọdọ Mmiri Titicaca, ndị ọzọ abanyela na Aymara na Spanish . Asụsụ ahụ dị nso na asụsụ Chipaya ka a na-ewere ya dị ka olumba asụsụ ahụ. [ a chọrọ nkọwa ]

A na-akpọkwa Uru Ochosuma ( Uchuzuma ), aha akụkọ ihe mere eme maka agbụrụ ndị Uru. [1]

N'afọ 2010, e nwere otu onye na-asụ asụsụ obodo fọdụrụ n'asụsụ a. Ka ọ na-erule afọ 2012, asụsụ ahụ enweghị ndị ọkà okwu fọdụrụ.

Ịmata Uchumataqu

[dezie | dezie ebe o si]

Ebe ọ bụ na otu n'ime aha ndị Urus maka asụsụ ha bụ "Pukina", a na-amabubu Uchumataqu na Puquina . [2] Ọ bụ ezie na nnọchiaha nke onwe na nke nwere nke Puquina na-enweghị njikọ na-enwe oke myirịta na nke asụsụ Arawakan, [3] Uru dị iche na asụsụ Arawakan na usoro akara mmadụ na ọdịdị ya. [2] Usoro nnọchiaha nke Uchumataqu yiri nnọọ ka Chipaya nso ya. [4] Uchumataqu agbaziwokwa grammatical na lexical morphemes site na ikpughe ogologo oge na Aymara, [2] nke enweghị ihe jikọrọ ya na ya. N'adịghị ka Aymara, Uru abụghị polysynthetic ma nwee usoro ụdaume ise /aeiou/, ebe Aymara nwere usoro ụdaume atọ /aiu/. [2] Otu ọdịiche dị n'etiti Uru na Chipaya metụtara ya bụ na Uru anaghị akọwapụta okike n'ụdị ọdịdị dị ka Chipaya si eme. [4]

Enwere aha maka olumba Uru abụọ: Uru nke Ch'imu na Sun Island. Agbanyeghị na amabeghị ma nke mbụ ọ bụ olumba ma ọ bụ asụsụ nke ya. A na-asụ Uru nke Ch'imu n'obodo Ch'imu ma e debere ya na nke mbụ na 1929 ma na-ebipụtaghị ya, e nwere nkọwa zuru ezu nke asụsụ dị adị. A na-ekwu ụdị nke abụọ dị iche iche na Isla del Sol na Ọdọ Titicaca ma kọwapụtara ya na 1960s n'agbanyeghị na ọ dị obere akwụkwọ. [5]

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]
N'ihu Azu
nkenke ogologo nkenke ogologo
Mechie i u
N'etiti e o
Mepee a

Ọkpụkpụ

[dezie | dezie ebe o si]

Uru enweghị akwụkwọ ndekọ ahaziri ahazi mana mgbe edere ya, o ji mkpụrụedemede bekee ma ọ bụ IPA . [6] [5]

Ihe atụ Ederede

[dezie | dezie ebe o si]
Uru [5] Bekee [5]
naː nak-ki maxnʸ al tʰax-či-ča Ha (ụmụ nwanyị ndị ahụ) na-ehi ụra n'isi ụtụtụ
Wer-ki laŋ ş-xapa tʰon-in-ča Abịara m ka m rụọ ọrụ
Wir-il xála k'áyǎ pɛ̀k'u čay Achọrọ m ịzụta llama

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

nnọọ ka Chipaya nso ya. [1] Uchumataqu agbaziwokwa n'okpuru endekọ ahaziri ahazi be gị aka inwendeknnọọ ka Chipaya nso ya. [1] Uchumataqu agbaziwokwaọ ahaziri ahazi

  1. Campbell (2012). "Classification of the indigenous languages of South America", in Grondona: The Indigenous Languages of South America, The World of Linguistics. Berlin: De Gruyter Mouton, 59–166. ISBN 978-3-11-025513-3. 
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Danielsen (2010). "Review of "Uchumataqu: The Lost Language of the Urus of Bolivia. A Description of the Language as Documented between 1894 and 1952. Indigenous Languages of Latin America"". Anthropological Linguistics 52: 107–111. 
  3. Adelaar (2004). The Language of the Andes. Cambridge, GB: Cambridge Language Surveys, 353. ISBN 978-0-511-21050-1. 
  4. 4.0 4.1 Pena (2009). "Uchumataqu: The Lost Language of the Urus of Bolivia. A Grammatical Description of the Language as Documented between 1894 and 1952.". Studies in Language 33: 1012–1018. DOI:10.1075/sl.33.4.10pen. 
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 Adelaar (2004). The languages of the Andes, Internet Archive (in en), Cambridge; New York : Cambridge University Press, 362–372. ISBN 978-0-521-36275-7.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  6. Autopsy of Uru (en). prezi.com. Retrieved on 2024-09-13.