Asụsụ Vurës
Vurës (Vureas, Vures) bụ asụsụ Oceanic a na-asụ na mpaghara ndịda Vanua Lava Island, na agwaetiti Banks nke ugwu Vanuatu, nke ndị na-asụ ihe dị ka 2000 na-asụ. [ 2 ]
Ọka mmụta asụsụ Catriona Malau kọwara Vurës, n'ụdị ụtọ asụsụ [ 2 ] na akwụkwọ ọkọwa okwu. [ 3 ]
Aha
[dezie | dezie ebe o si]Aha Vurës msn a na-akpọ aha mmiri mmiri dị na ndịda ọdịda anyanwụ Vanua Lava n'asụsụ ahụ n'onwe ya. Na Mota, a na-akpọ ọdụ ụgbọ mmiri dị ka Vureas mtt . Cognates n'asụsụ Torres-Bank ndị ọzọ gụnyere Mwotlap Vuyes mlv na Mwesen Vures msn . Ndị a sitere na ụdị Proto-Torres–Bank arụgharịrị arụgharịrị * βureas(i,u), nwere ụdaume ikpeazụ na-amaghị ama.
Dialectology
[dezie | dezie ebe o si]Vurës na-egosi myirịta zuru oke na asụsụ agbata obi Mwesen na a na-ewere ha abụọ mgbe ụfọdụ dị ka olumba nke otu asụsụ, mgbe ụfọdụ a na-akpọ Mosina (mgbe aha obodo Mwesen n'asụsụ Mota ). Na n'ezie, ọmụmụ glottometric nke afọ 2018 gbakọrọ na Vurës na Mwesen na-ekerịta 85% nke ihe ọhụrụ akụkọ ihe mere eme ha, na-ekpughe ogologo akụkọ ihe mere eme nke mmepe nkekọrịta n'etiti nkuzi abụọ a.
Agbanyeghị, ọmụmụ egosila na Mwesen na Vurës nwere ọdịiche dị iche iche, dịka na sistemụ ụdaume ha, [ 5 ] n'akwụkwọ aha ha, [ 6 ] n'okwu nnọchiaha ha [ 7 ] [ 8 ] - ezuru ka e were ya dị iche.
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Consonants
[dezie | dezie ebe o si]Labial-<br id="mwZA"><br><br><br> velar | Labial | eze | Alveolar | Velar | Glottal | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Plosive | enweghị olu | k͡pʷ ⟨ ⟩ | t̪ ⟨ t ⟩ | k ⟨ ⟩ | ( ʔ ) | ||
prenasal | ᵐb ⟨ b ⟩ | ⁿd̪ ⟨ ⟩ | |||||
imi | ŋ͡mʷ ⟨ m̄ ⟩ | m ⟨ m ⟩ | n ⟨ n ⟩ | ŋ ⟨ n̄ ⟩ | |||
Nke na-ese okwu | β ⟨ v ⟩ | s ⟨ s ⟩ | ɣ ⟨ g ⟩ | ||||
Mmiri mmiri | rhotic | r ⟨ r ⟩ | |||||
n'akụkụ | l ⟨ ⟩ | ||||||
Semivowel | w ⟨ ⟩ |
- /r/ is also heard as a tap [ɾ] in free variation.
- A glottal stop /ʔ/ only rarely occurs in some words.
- /β/ is heard as [p̚] before a voiceless stop.
- /k͡pʷ/ is heard as [k͡p] when preceding another consonant.
- Stop sounds /t̪ k/ are aspirated [t̪ʰ kʰ] before vowels.[9]
- [ʊ] is only a marginal sound that occurs in a small amount of words, mostly borrowings.[9]
- The vowel inventory also includes a diphthong [i͡a] ⟨ia⟩.[12]
Ihe atụ ederede
[dezie | dezie ebe o si]La masawre i no no gö mörös nana qan̄ris o qiat, nana qēs o ralēt, qēs lēt lēt qēt, na van me, na sēs o um. Na sēs qēt o um, nana le o ralēt, na tuwegev. No mö tuwegev kal qēt, nana bun kēl o vet ni van lē m̄ēkē qan̄ris, bun bun qēt o vet, mē qēt na ukëg o ev ni ës ti.
'
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]Nkọwapụta
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ akụkọ
[dezie | dezie ebe o si]ọdịiche dị iche iche, dịka na sistemụ ụdaume ha, [ 5 o um. Na sēs qēt o um, nana le o ralēt, na tuwegev. No mö tuwegev kal qēt, nana bun kēl
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]
- Vurës—Akwụkwọ ọkọwa okwu Bekee, nke Catriona Malau dere.
- Edekọ ọdịyo n'asụsụ Vurës, na ohere mepere emepe, nke A. François ( Pangloss Collection, CNRS ) .