Asụsụ Wagaya
Wagaya (Wakaya) bụ Asụsụ Aborigine nke Australia nke Queensland. Yindjilandji (Indjilandji) nwere ike ịbụ akwụkwọ dị iche.[1] Onye ọkà akara bụ Gavan Breen dere akara nke akara ahụ, nke dị n'Ebe Ọwụwa iwu na nke dị n'Ebe Ọdịda, na-etinye mama ha na obi ụtọ nke afọ 1974..[1]
Nchịkọta
[dezie | dezie ebe o si].Wagaya so na Warluwarric (Ngarna) nke akara Pama-Nyungan nke Asụsụ ndị Australia. Ọ nwere njikọ njikọ chiri anya na Yindjilandji, Bularnu, na Warluwarra. Gavan Breen na Yindjilandji akwụkwọ Wagaya n'ime otu "Ngarru", ebe Bularnu na Warluwarra Mata otu "Thawa" (onye ọ blela n'otu n'otu mgbe okwu a na- maka maka 'nwoke, onye Aborigine'). [1] Ìgwè a echiche ọnụ alaka ndị nke Ngarna / Warluwarric, nke Yanyu na-adịghị aga n'ihu nwere njikọ na ọkwa elu nke obere m ahụ dum.
Ọ bụ Catherine Koch (1989), [1] Daniel Brammall (1991), [2] Margaret Carew (1993), [3] na Gavan Breen (2004) ọrụ na proto-Warluwarric.[2]
Ụda
[dezie | dezie ebe o si]Akpụkpọ ahụ | Velar | Ezé ezé | Lamino-alveolar<br id="mwTw"> | Alveolar | Retroflex | |
---|---|---|---|---|---|---|
Kwụsị | b | ɡọ | d̪ | d̠j | d | Ọ bụ mgbe ahụ ka a ga-eji |
Ụgbọ imi | m | ŋ | n̪ | n̠j | n | Ọ bụ n'oge na-adịghị anya |
N'akụkụ | l̪ | l̠j | l | Ọdịdị | ||
Flap | ɾ | |||||
Glide | w | j | Ọdịdị |
N'ihu | Central | Ịlaghachi azụ | |
---|---|---|---|
Elu | ɪ, iː | ʊ, uː | |
N'etiti | ə | ||
Ala Dị Ala | a |
Akpụkpọ ahụ | Velar | Ezé ezé | Lamino-alveolar<br id="mwsA"> | Apico-alveolar<br id="mwsw"> | Retroflex | |
---|---|---|---|---|---|---|
ịkwụsị na-Enweghị olu | p | k | t̪ | t̠j | t | Ọdịdị |
ịkwụsị olu | b | ɡọ | d̪ | d̠j | d | Ọ bụ mgbe ahụ ka a ga-eji |
Ụgbọ imi | m | ŋ | n̪ | n̠j | n | Ọ bụ n'oge na-adịghị anya |
N'akụkụ | l̪ | l̠j | l | Ọdịdị | ||
Tap/TrillIhe na-atọ ụtọ | ɾ~r | |||||
Glide | w | j | Ọdịdị |
N'ihu | Central | Ịlaghachi azụ | |
---|---|---|---|
Elu | i, iː | u, uː | |
Ala Dị Ala | a, aː |
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]E nwere akụkọ banyere ihe dị ka ndị na-asụ asụsụ 10 n'ụwa niile ka ọ na-erule afọ 1983, mana asụsụ ahụ adịkwaghị ugbu a.
Ebe a na-ekesa ya
[dezie | dezie ebe o si]Ọ bụ ezie na endangeredlanguages.com na-akọ ndị na-asụ asụsụ a 10 ka ọ na-erule afọ 1983, ethnologue.com na'ụzọ doro anya na asụsụ ahụ adịghịzi.
N'ikwu ya n'ozuzu, akara nke mba Wakaya dị n'ebe ugwu ndị mụrụ na n'ebe ndị editọ Tennant Creek, Alyawarre dị n'ụdị ụmụaka a na ndị ndụa, Kaytetye dị n'Ebe Ndịda, na Warlpiri dị n'Oké Ọdịda ikike..
Njikọ
Latitude: -20.33 Longitude: 137.62
Asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]
N'aka nri bụ ihe atụ nke ọtụtụ ntụnyere nke ụtọ asụsụ Wakaya na asụsụ ndị ọzọ nke Australia n'ime otu ezinụlọ ahụ.
Asụsụ Wambaya bụ onye agbata obi nke otu Wakaya ma ya mere ọtụtụ ihe yiri na iwu na usoro okwu n'etiti aha abụọ ahụ. Dr. Rachel Nordlinger dere Grammar of Wambaya na olile anya nke enyemaka ndị na-eto eto na-asụ Wambaya aka ọrụ ihe n'asụsụ ha ma ọ bụ ma ọ na-agụ ala nwee ike ịrụ ọrụ ha mgbe a anaghị asụ ya gburugburu ha ebe ọ bụ na e nwere ikike ndị na-asụrụ ọrụ nke ọma na-awụ 1990.
E ọtụtụ nwere ntụaka maka nhọrọ Wakaya dị ka okwu ya na nhazi ọkwa ya na otu ha si jiri ya cheta ndị ọzọ dị n'Australia n'ime otu ihe ahụ na Asụsụ Australia:- na ntụnyere.
"The Ngumpin-YAPA Subgroup" bụ edemede sitere na Australian Institute of Aboriginal and Torres Strait Islander Studies na Mahadum nke Queensland nke na-enye ihe ọhụrụ a na-ekerịta n'ime ndụ Ngumpin, morphological, na okwu okwu. E nwere ọtụtụ ihe ndị a na-ama n'etiti NGY na Warluwarric (nke Wakaya bụ obere m nke) ya mere isiokwu a na-egosi ụdị ụfọdụ dịka okwu na ntụnyere nke Wakaya.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Paradisec nwere nchịkọta abụọ nke ihe ndị Gavin Breen gụnyere ihe Yindjilandji, gụnyere (GB31 na GB34)
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 1.2 Breen (1974). Wakaya grammar. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name "Breen1974" defined multiple times with different content - ↑ Breen (2004). "Evolution of the verb conjugations in the Ngarna languages", in Bowern: Australian Languages: Classification and the Comparative Method. John Benjamins Publishing Company.
- ↑ 3.0 3.1 Breen (1988). Bularnu grammar and vocabulary machine-readable files. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name "Breen1988" defined multiple times with different content