Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Wutun

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Wutun ( Chinese ) bụ asụsụ Mandarin – Amdo – Bonan creole . Ihe dị ka mmadụ 4,000 na-asụ ya, ndị gọọmentị China na-ekewa ọtụtụ n'ime ha dị ka Monguor (Tu). Ndị na-asụ Wutun bi n'ime obodo abụọ (Upper Wutun 上五屯 na Lower Wutun 下五屯) nke Tongren County, mpaghara ọwụwa anyanwụ Qinghai, China . A na-akpọkwa ya asụsụ Ngandehua. [1]

Obodo Wutun abụọ, yana obodo ndị ọzọ dị na mpaghara ahụ, nọ n'okpuru ọkọlọtọ Mongol ruo ọtụtụ narị afọ, ndị gọọmentị na-ewerekwa ya dị ka ndị otu agbụrụ Mongol. Agbanyeghị, ha na-amata onwe ha dị ka ndị Tibet .

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Atụpụtala ọtụtụ echiche gbasara mmalite nke ndị obodo Wutun, na olumba ha pụrụ iche. Ọkammụta asụsụ China bụ Chen Naixiong na-ekwu site na nkesa ụdaume nke mkpụrụokwu ndị China n'okwu Wutun na ọ ga-abụ na ndị nna nna ha sụrụla olumba ochie Nanjing . Ndị ọzọ na-eche na ha nwere ike ịbụ otu ndị Hui (ndị Alakụba na-asụ Chinese) sitere na Sichuan bụ ndị, n'ihi ihe ndị a na-amaghị, ghọrọ ndị Buddha Tibet ma kwaga n'ebe ọwụwa anyanwụ Qinghai . N'ọnọdụ ọ bụla, akwụkwọ akụkọ ihe mere eme dị ka 1585 na-egosi ịdị adị nke obodo Wutun.

Wutun Consonants
Labial Dental Retroflex Alveo-palatal Palatal Velar
Nasal m ⟨m⟩ n ⟨n⟩ ŋ ⟨ng⟩
Plosive aspirated ⟨p⟩ ⟨t⟩ ⟨k⟩
voiceless p ⟨b⟩ t ⟨d⟩ k ⟨g⟩
voiced b ⟨bb⟩ d ⟨dd⟩ g ⟨gg⟩
Affricate aspirated t͡sʰ ⟨c⟩ ʈ͡ʂʰ ⟨ch⟩ t͡ɕʰ ⟨q⟩ c͡çʰ ⟨qh⟩
voiceless t͡s ⟨z⟩ ʈ͡ʂ ⟨zh⟩ t͡ɕ ⟨j⟩ c͡ç ⟨jh⟩
voiced d͡z ⟨zz⟩ ɖ͡ʐ ⟨zzh⟩ d͡ʑ ⟨jj⟩ ɟ͡ʝ ⟨jjh⟩
Fricative voiceless f ⟨f⟩ ⟨s⟩ ʂʰ ⟨sh⟩ ɕ ⟨x⟩ x ~ h ⟨h⟩
voiced z ⟨ss⟩ ʑ ⟨xx⟩ ɣ ~ ʁ ⟨gh⟩
Liquid voiceless ɬ ⟨lh⟩
voiced l ⟨l⟩ ɻ ⟨r⟩
Glide w ⟨w⟩ j ⟨y⟩ ɧ ⟨xh⟩

Wutun nwere udaume isii bụ isi, /aeiou ə/ nke na-emetụta ruo n'ókè ụfọdụ site na gburugburu ebe obibi ha. Dị ka ọmụmaatụ, ụdaume ka a na-agbanye [ˠ] tupu "k", dị ka ọ dị na "ek" [əˠ] 'abụọ' ma ọ bụ "maidok" [metoˠ] 'ifuru'.

Udaume Wutun
N'ihu Central Azu
Mechie i ⟨ i ⟩ u ⟨ ⟩
Ogologo iː ⟨ ii ⟩ uː ⟨ ⟩
nso-etiti e ⟨ ai ⟩ ⟩ ⟨ə o ⟨ ⟩
Mepee a ~ ɑ ⟨ a ⟩

Ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ụtọasụsụ Wutun na-enweta site na Amdo Tibet . Enwekwara mmetụta Bonan .

Okwu okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Akụkụ kacha ukwuu nke ngwa okwu Wutun bụ Chinese (mana ụda ha furu efu); nke nta, sitere na Amdo Tibet, asụsụ obodo; na ihe dị obere karịa sitere na asụsụ Mongolian Bonan .

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

n'okpuru ọkọlọtọ Mongol ruo ọtụtụ narị afọ, ndị gọọmentị na-ewerekwa ya dị ka ndị otu ike ịbụ otu ndị Hui (ndị Alakụba na-asụ Chinese)

  1. (2016) Asian Highlands Perspectives 36: Mapping the Monguor (in en). Asian Highlands Perspectives. Retrieved on 12 June 2018. 

Ọgụgụ ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]