Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Wutun

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Wutun ( Chinese ) bụ asụsụ Mandarin – Amdo – Bonan creole . Ihe dị ka mmadụ 4,000 na-asụ ya, ndị gọọmentị China na-ekewa ọtụtụ n'ime ha dị ka Monguor (Tu). Ndị na-asụ Wutun bi n'ime obodo abụọ (Upper Wutun 上五屯 na Lower Wutun 下五屯) nke Tongren County, mpaghara ọwụwa anyanwụ Qinghai, China . A na-akpọkwa ya asụsụ Ngandehua. [1]

Obodo Wutun abụọ, yana obodo ndị ọzọ dị na mpaghara ahụ, nọ n'okpuru ọkọlọtọ Mongol ruo ọtụtụ narị afọ, ndị gọọmentị na-ewerekwa ya dị ka ndị otu agbụrụ Mongol. Agbanyeghị, ha na-amata onwe ha dị ka ndị Tibet .

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Atụpụtala ọtụtụ echiche gbasara mmalite nke ndị obodo Wutun, na olumba ha pụrụ iche. Ọkammụta asụsụ China bụ Chen Naixiong na-ekwu site na nkesa ụdaume nke mkpụrụokwu ndị China n'okwu Wutun na ọ ga-abụ na ndị nna nna ha sụrụla olumba ochie Nanjing . Ndị ọzọ na-eche na ha nwere ike ịbụ otu ndị Hui (ndị Alakụba na-asụ Chinese) sitere na Sichuan bụ ndị, n'ihi ihe ndị a na-amaghị, ghọrọ ndị Buddha Tibet ma kwaga n'ebe ọwụwa anyanwụ Qinghai . N'ọnọdụ ọ bụla, akwụkwọ akụkọ ihe mere eme dị ka 1585 na-egosi ịdị adị nke obodo Wutun.

Wutun Consonants
Labial Dental Retroflex Alveo-palatal Palatal Velar
Nasal m m n n ŋ ng
Plosive aspirated p t k
voiceless p b t d k g
voiced b bb d dd g gg
Affricate aspirated t͡sʰ c ʈ͡ʂʰ ch t͡ɕʰ q c͡çʰ qh
voiceless t͡s z ʈ͡ʂ zh t͡ɕ j c͡ç jh
voiced d͡z zz ɖ͡ʐ zzh d͡ʑ jj ɟ͡ʝ jjh
Fricative voiceless f f s ʂʰ sh ɕ x x ~ h h
voiced z ss ʑ xx ɣ ~ ʁ gh
Liquid voiceless ɬ lh
voiced l l ɻ r
Glide w w j y ɧ xh

Wutun nwere udaume isii bụ isi, /aeiou ə/ nke na-emetụta ruo n'ókè ụfọdụ site na gburugburu ebe obibi ha. Dị ka ọmụmaatụ, ụdaume ka a na-agbanye [ˠ] tupu "k", dị ka ọ dị na "ek" [əˠ] 'abụọ' ma ọ bụ "maidok" [metoˠ] 'ifuru'.

Udaume Wutun
N'ihu Central Azu
Mechie i ⟨ i ⟩ u ⟨ ⟩
Ogologo iː ⟨ ii ⟩ uː ⟨ ⟩
nso-etiti e ⟨ ai ⟩ ⟩ ⟨ə o ⟨ ⟩
Mepee a ~ ɑ ⟨ a ⟩

Ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ụtọasụsụ Wutun na-enweta site na Amdo Tibet . Enwekwara mmetụta Bonan .

Okwu okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Akụkụ kacha ukwuu nke ngwa okwu Wutun bụ Chinese (mana ụda ha furu efu); nke nta, sitere na Amdo Tibet, asụsụ obodo; na ihe dị obere karịa sitere na asụsụ Mongolian Bonan .

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

n'okpuru ọkọlọtọ Mongol ruo ọtụtụ narị afọ, ndị gọọmentị na-ewerekwa ya dị ka ndị otu ike ịbụ otu ndị Hui (ndị Alakụba na-asụ Chinese)

  1. (2016) Asian Highlands Perspectives 36: Mapping the Monguor (in en). Asian Highlands Perspectives. Retrieved on 12 June 2018. 

Ọgụgụ ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]