Asụsụ Yugur nke Ọwụwa Anyanwụ
Ọdịdị
Eastern Yugur bụ asụsụ Mongolic a na-asụ n'ime obodo Yugur . Asụsụ ọzọ a na-asụ n'ime otu obodo bụ Western Yughur, nke bụ asụsụ Turkic . Usoro ndị ahụ nwekwara ike igosi ndị na-asụ asụsụ ndị a, nke na-edeghị ha abụọ. [1] N'ọdịnala, a na-egosipụta asụsụ abụọ ahụ site na okwu Yellow Uygur, site na aha Yugur kwụụrụ onwe ya. Ekwuru na ndị na-asụ Yugur ọwụwa anyanwụ nwere asụsụ abụọ na-agafe agafe na Mongolian Inner, ọkọlọtọ a na-asụ na China . [2]
fonology
[dezie | dezie ebe o si]| Bilabial | Alveolar | Palatal | Velar | Uvular | Glottal | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| plain | <small id="mwZQ">lateral</small> | |||||||
| Stop | voiceless | p | t | k | q | |||
| <small id="mweQ">aspirated</small> | pʰ | tʰ | kʰ | qʰ | ||||
| Affricate | voiceless | t͡s | t͡ʃ | |||||
| <small id="mwlg">aspirated</small> | t͡sʰ | t͡ʃʰ | ||||||
| Fricative | voiceless | s | ɬ | ʃ | χ | h | ||
| <small id="mwtA">voiced</small> | β | ɣ | ʁ | |||||
| Nasal | <small id="mwxA">voiced</small> | m | n | ŋ | ||||
| voiceless | n̥ | |||||||
| Trill | r | |||||||
| Approximant | l | j | ||||||
fọnịm /c, çʰ, ɕ, ɕʰ, ʂ, ʑ/ pụtara naanị na okwu mbinye ndị China. [1]
| N'ihu | Central | Azu | ||
|---|---|---|---|---|
| Elu | i | y | ʉ | u |
| N'etiti | e | ø | ə | o ɔ |
| Dị ala | ɑ | |||
A na-ekesakwa ogologo ụdaume.
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]n'okpuru ọkọlọtọ Mongol ruo ọtụtụ narị afọ, ndị gọọmentị na-ewerekwa ya dị ka ndị otu
- 1 2 Nugteren (1996). "Common Vocabulary of the Western and Eastern Yugur Languages: The Turkic and Mongolic Loanwords" (in en). Acta Orientalia Academiae Scientiarum Hungaricae 49 (1/2): 25–91.
- ↑ (1996) in Wurm: Atlas of Languages of Intercultural Communication in the Pacific, Asia, and the Americas, Volume 2, Part 1 (in en). Walter de Gruyter. ISBN 978-3-11-013417-9.
Ọgụgụ ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]