Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Yugur nke Ọwụwa Anyanwụ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Eastern Yugur bụ asụsụ Mongolic a na-asụ n'ime obodo Yugur . Asụsụ ọzọ a na-asụ n'ime otu obodo bụ Western Yughur, nke bụ asụsụ Turkic . Usoro ndị ahụ nwekwara ike igosi ndị na-asụ asụsụ ndị a, nke na-edeghị ha abụọ. [1] N'ọdịnala, a na-egosipụta asụsụ abụọ ahụ site na okwu Yellow Uygur, site na aha Yugur kwụụrụ onwe ya. Ekwuru na ndị na-asụ Yugur ọwụwa anyanwụ nwere asụsụ abụọ na-agafe agafe na Mongolian Inner, ọkọlọtọ a na-asụ na China . [2]

fonology

[dezie | dezie ebe o si]
Consonants
Bilabial Alveolar Palatal Velar Uvular Glottal
plain <small id="mwZQ">lateral</small>
Stop voiceless p t k q
<small id="mweQ">aspirated</small>
Affricate voiceless t͡s t͡ʃ
<small id="mwlg">aspirated</small> t͡sʰ t͡ʃʰ
Fricative voiceless s ɬ ʃ χ h
<small id="mwtA">voiced</small> β ɣ ʁ
Nasal <small id="mwxA">voiced</small> m n ŋ
voiceless
Trill r
Approximant l j

fọnịm /c, çʰ, ɕ, ɕʰ, ʂ, ʑ/ pụtara naanị na okwu mbinye ndị China. [1]

Udaume
N'ihu Central Azu
Elu i y ʉ u
N'etiti e ø ə o ɔ
Dị ala ɑ

A na-ekesakwa ogologo ụdaume.

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

n'okpuru ọkọlọtọ Mongol ruo ọtụtụ narị afọ, ndị gọọmentị na-ewerekwa ya dị ka ndị otu

  1. 1 2 Nugteren (1996). "Common Vocabulary of the Western and Eastern Yugur Languages: The Turkic and Mongolic Loanwords" (in en). Acta Orientalia Academiae Scientiarum Hungaricae 49 (1/2): 25–91. 
  2. (1996) in Wurm: Atlas of Languages of Intercultural Communication in the Pacific, Asia, and the Americas, Volume 2, Part 1 (in en). Walter de Gruyter. ISBN 978-3-11-013417-9. 

Ọgụgụ ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]