Asụsụ Zemiaki
| Language name | ||
|---|---|---|
| Spoken in: | — | |
| Region: | — | |
| Total speakers: | — | |
| Language family: | Default | |
| Language codes | ||
| ISO 639-1: | none | |
| ISO 639-2: | —
| |
| ISO 639-3: | — | |
| Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. | ||
Zemiaky bụ Asụsụ Nuristan nke ihe dị ka mmadụ 400-500 na-asụ na mpaghara Kunar nke Afghanistan.[1]
A na-akpọ ya aha site na ebe obibi ebe a na-asụ ya, site na Pashto Zemyaki žə́ba "asụsụ Zemyaki", nke ya na sere bụ J̌amlām-am bašā. Ọ nwere njikọ njikọ chiri anya na Nuristani Kalasha, na ndị nna nna nke Zemyakis bụ, dị ka omenala si dị, ndị Kalasha kwagara n'ịbụ ndị ahụ ọtụtụ awụ gara aga.[1] Asụsụ a na-asụ n'ịbụ ndị gbara ya gburugburu bụ Pashto, ọ bụkwa isi iyi nke ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị a gbazitere n'okwu, kpọọ oku njikọ.[2]
Enweghị okike amara, mana a na-aka ọnụ ọgụgụ na onye na ngwaa, na-agba ọsọ usoro nke nkewa. [3][4]
LA na-eche na Zemiaki bụ olumba nke Grangali, Asụsụ Indo-Aryan. Otú ọ dị, ụdịaha ya bụ Nuristani, nwere ike chiri anya na Nuristani Kalasha, nke omenala obodo akwụkwọ.
Okwu
[dezie | dezie ebe o si]Aha nnọchiaha
[dezie | dezie ebe o si]| Onye | Aha | Ebubo | Mkpụrụ ndụ ihe nketa | |
|---|---|---|---|---|
| Nke Mbụ | Ogologo oge | ake | Otú ọ dị, | ūba, umba |
| [Ihe e dere n'ala ala peeji] | Enyi | amba | ||
| Nke abụọ | Ogologo oge | gị | tuba | |
| [Ihe e dere n'ala ala peeji] | Mụ onwe m | Amo | amemba | |
Ọnụ ọgụgụ
[dezie | dezie ebe o si]- yok
- du
- tre
- -
- -
- -
- -
- -
- -
- doš
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- Grünberg (1999). "Zemiaki jazyk/dialekt", in Edelman: Jazyki mira: Dardskie i nuristanskie jazyki (in Russian). Moscow: Indrik, 123–125. ISBN 585759085X.