Asụsụ ndị Amọn
Ammonite | ||
---|---|---|
: | File:Tel Siran bottle at the Jordan Archaeological Museum.jpg | |
Spoken in: | Ammon | |
Region: | northwestern Jordan | |
Language extinction: | 5th century BC | |
Language family: | Tafrusyawit Semitic West Semitic Central Semitic Northwest Semitic Canaanite South Ammonite | |
Language codes | ||
ISO 639-1: | none | |
ISO 639-2: | —
| |
ISO 639-3: | none | |
Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. |
Amọn bụ asụsụ Kenan ekpochapụworonụ nke ndị Amọn a kpọtụrụ aha na Bible, bụ́ ndị bi na Jọdan nke oge a, bụ́ ndị e kpọrọ aha isi obodo ya bụ́ Amman . Naanị iberibe asụsụ ha na-adị ndụ—nke kachasị na narị afọ nke itoolu BC Amman Citadel Inscription, narị afọ nke asaa–6 BC Tel Siran karama ọla, na ostraca ole na ole. Dị ka a pụrụ ikpebi site na obere corpus, ọ dị nnọọ ka Hibru nke Akwụkwọ Nsọ, na-enwe mmetụta ụfọdụ nke Aramaic gụnyere iji ngwaa ‘bd ( עבד ) kama ịbụ asụsụ Hibru ‘śh nke a na-ahụkarị n'Akwụkwọ Nsọ ( עשה ) maka ' . Naanị ihe dị iche ọzọ pụtara ìhè na Hibru nke Akwụkwọ Nsọ bụ njigide nwa oge nke otu nwanyị -t ( ’šħt ' , ma ‘lyh ' . ) Amọn na-adịkwa ka o nwere akwụkwọ ozi diphthong nke ukwuu, nwere okwu ndị dị ka ywmt ( יומת *yawmōt, ' ) ma na-echekwa /aw/ ma gosi mgbanwe gaa na /o/, na okwu ndị ọzọ dị ka yn ( ין ' ) na-egosipụta mgbanwe nke /ay/ na ē ( yēn < *yayn ) dị ka Hibru. [1]
Nke mbụ kọwara ya dị ka asụsụ dị iche na 1970 site n'aka onye Orientist Italy Giovanni Garbini . [ 3 ] N'ikpeazụ, e degharịrị ọtụtụ ihe odide ndị a na-amabuburu dị ka Hibru, Finishian, ma ọ bụ Aramaic, n'ihi nkwekọrịtara na myirịta nke Aman Theatre Inscription, Amman Citadel Inscription, Tell Siren Bottle, Heshbon Ostraca, na Tell el-Mazer Ostraca. [ 4 ] [2]
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]inishian, ma ọ bụ Aramaic, n'ihi odide ndị a na-nkwekọrịtara na myirịta nke ngwaa ndị mmadụ
- ↑ W. Randall Garr (2004). Dialect Geography of Syria-Palestine, 1000-586 B.C.E.. Eisenbrauns, 37. ISBN 978-1-57506-091-0. OCLC 1025228731.
- ↑ Richelle (2018-01-01). "Revisiting the Ammonite Ostraca". Maarav 22 (1–2): 45–77. DOI:10.1086/mar201822106. ISSN 0149-5712.
Akwụkwọ akụkọ
[dezie | dezie ebe o si]- (1988) "Les Langues Chamito-semitiques", in Cohen: Les langues dans le monde ancien et moderne, part 3. Paris: CNRS.
- Aufrecht (2019). A Corpus of Ammonite Inscriptions, 2nd, University Park, PA: Eisenbrauns. ISBN 978-1-57506-344-7.
- Ahituv (1995). "Reviewed Works: A Corpus of Ammonite Inscriptions by Walter E. Aufrecht; Ancient Hebrew Inscriptions, Corpus and Concordance by G.I. Davies". Israel Exploration Journal 45 (1): 73–75.