Gaa na ọdịnaya

Asụsụ ndị Amọri

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Amorite bụ asụsụ Semitic oge ochie, nke ebo ndị Amọraịt na-asụbu n'oge Bronze Age nke a ma ama na akụkọ ihe mere eme dị nso Eastern oge ochie . A maara ya site na Ugaritic, nke ụfọdụ na-ekewa dị ka olumba ọdịda anyanwụ ya, [1] [2] [3] na site na aha ndị na-abụghị ndị Akkadian nke ndị odeakwụkwọ Akkad dekọrọ n'oge oge ọchịchị ndị Amọraịt na Babilọn (njedebe nke 3rd na mmalite nke narị afọ nke abụọ BC), karịsịa site na Mari na ruo n'ókè dị nta, Telall na Alalakh . Mgbe ụfọdụ, a na-ahụkwa aha ndị dị otú ahụ n'ihe odide ndị Ijipt oge ochie; na otu ebe aha, "Sənīr" (שְׂנִיר) maka Ugwu Hemọn, ka a maara site na Akwụkwọ Nsọ ( Akwụkwọ nke Deuterọnọmi, Deuteronomy 3:9 ). [1]

A na-ahụta Amorite dị ka asụsụ Semitic ochie nke Northwest .

  • A na-achọta ihe dị iche iche nke Northwest Semitic na- adịghị ezughị okè -dị nke ọma: Yantin-Dagan, ' Dagon na-enye' ( ntn ); Raṣa-Dagan, 'Dagon nwere obi ụtọ' (rṣy). Ọ gụnyere suffix onye nke atọ - a (n'adịghị ka Akkadian ma ọ bụ Hibru ) na ụdaume ezughị okè, a -, dị ka n'asụsụ Arabic karịa Hibru na Aramaic - i -.
  • Enwere ụdị ngwaa nwere consonant nke abụọ - Yabanni-Il, 'Chineke na-eke' (mgbọrọgwụ bny ).
  • N'ọtụtụ ọnọdụ nke Akkadian nwere š, Amorite, dị ka Hibru na Arabic, nwere h, si otú ahụ hu 'his', - haa 'her', causative h- ma ọ bụ ʼ - (I. Gelb 1958).
  • Onye nke mbụ zuru okè bụ na - ti (otu), - nu (ọtụtụ), dị ka ọ dị n'asụsụ ndị Kenan .

Na 2022, e bipụtara mbadamba nkume abụọ buru ibu, nke dị afọ 3,800, Amorite- Akadian, na-ewepụta nnukwu corpus nke Northwest Semitic . [4] Ihe odide ahụ, n’asụsụ ndị Amọraịt/ Kenan, nwere myirịta a pụrụ ịmata na Hibru, ma na-egosi na asụsụ a na-asụ na Hibru dị nso dị adị n’ihe dị ka narị afọ nke abụọ TOA, kama ịbụ puku afọ mbụ TOA. [5]

Ihe ndetu

[dezie | dezie ebe o si]

chọpụtara na 1860s. Asụsụ ha nwere njikọ chiri anya na asụsụ Andaman ukwu ndị ọzọ

  1. 1.0 1.1 Woodard (2008-04-10). The Ancient Languages of Syria-Palestine and Arabia (in en). Cambridge University Press, 5. ISBN 9781139469340. 
  2. Goetze (1941). "Is Ugaritic a Canaanite Dialect?". Language 17 (2): 127–138. DOI:10.2307/409619. ISSN 0097-8507. 
  3. Kaye (2007). Morphologies of Asia and Africa (in en). Eisenbrauns, 49. ISBN 9781575061092. 
  4. George (12 December 2022). "Two Remarkable Vocabularies: Amorite-Akkadian Bilinguals!:". Revue d'assyriologie et d'archéologie orientale 116 (1): 113–166. DOI:10.3917/assy.116.0113. Retrieved on 24 January 2023. 
  5. Aderet. "Two 3,800-year-old Cuneiform Tablets Found in Iraq Give First Glimpse of Hebrew Precursor", Haaretz, 20 January 2023. Retrieved on 24 January 2023. (in en)

Ọgụgụ ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]