Aung San Suu Kyi
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Myanmar |
| Aha n'asụsụ obodo | အောင်ဆန်းစုကြည်, Aung San Suu Kyi |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 19 Jụn 1945 |
| Ebe ọmụmụ | Yangon |
| Ńnà | Aung San |
| Ńné | Khin Kyi |
| Nwanne | Aung San Oo |
| Dị/nwunye | Michael Aris |
| Nwa | Alexander Aris, Dannian Kim Arundel Aris |
| Asụsụ obodo | Burmese |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Burmese, English |
| Ọrụ ọ na-arụ | onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, odee akwụkwọ, onye na-akwado ikike mmadụ, foreign minister |
| Onye were ọrụ | Mba Ndị Dị n'Otu |
| Ogo mmụta | Ph.D. |
| Onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị | National League for Democracy |
| Agbụrụ | Bamar |
| Okpukpere chi/echiche ụwa | Theravāda |
| So na | Fourth World Conference on Women |
| Ọrụ ama ama | Freedom from Fear |
| A gụrụ aha | Aung San, Khin Kyi, Suu |
| Onye òtù nke | International Institute for Democracy and Electoral Assistance, ARTICLE 19, The Elders, Club of Madrid |
| Echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị | nonviolence, civil resistance |
| Onye nwe | 54 University Avenue |
| Email address | mailto:info.nldburma@gmail.com |
| Kọwara na URL | http://openhluttaw.info/#/detail?id=446 |
Aung San Suu Kyi[1](amụrụ na 19 June 1945) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Burmese, onye nnọchi anya mba ọzọ na onye edemede jere ozi dị ka Onye ndụmọdụ steeti nke Myanmar na Minista nke Mmekọrịta Mba Ọzọ site na 2016 ruo 2021. Ọ rụrụ ọrụ dị mkpa na Mgbanwe nke Myanmar site na ọchịchị ndị agha gaa na ọchịchị onye kwuo uche ya n'afọ 2010. A kọwawo ya n'ọtụtụ ebe dị ka onye ndú de facto nke Myanmar site na 2016 ruo 2021.[2][3][4][5] E nyere ya ihe nrite Nobel Peace Prize n'afọ 1991.[6][7]
N'ụmụazi na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Amụrụ Aung San Suu Kyi na 19 Juun 1945 na Yangon nye Aung San, onye agha nnwere onwe Burmese. Suu Kyi gara n'ihu n'agụmakwụkwọ ya na University of Delhi na Oxford University, wee nweta nzere na Philosophy, Politics and Economics na 1967. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ biri na New York City wee rụọ ọrụ na United Nations afọ atọ. Na 1 Jenuarị 1972, Aung San Suu Kyi na Michael Aris, ọkà mmụta omenala na agụmagụ Tibet bi na Bhutan, lụrụ.[8][9]
Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị
[dezie | dezie ebe o si]Aung San Suu Kyi ghọrọ onye a ma ama na mgbagha na 8 Ọgọst 1988 wee bụrụ odeakwụkwọ ukwu nke NLD, nke ọ malitere ọhụrụ site n'enyemaka nke ọtụtụ ndị ọrụ agha lara ezumike nká bụ ndị katọrọ ọchịchị ndị agha. Na ntuli aka izugbe nke 1990, NLD meriri 81% nke oche na nzuko omeiwu, mana nsonaazụ ya kagburu, dịka State Peace and Development Council (SPDC), gọọmentị ndị agha jụrụ inyefe ọchịchị, butere mkpu mba ụwa.
Ọ lanarịrị mbọ igbu ọchụ na ogbugbu Depayin nke afọ 2003 mgbe e gburu opekata mpe mmadụ 70 so na NLD. Ndị otu ya kwụsịrị ntuli aka izugbe nke afọ 2010, butere nnukwu mmeri maka otu Union Solidarity and Development Party (USDP) na-akwado ndị agha. Aung San Suu Kyi ghọrọ onye otu Pyithu Hluttaw (Ụlọ Nnọchiteanya). Na ntuli aka izugbe nke 2015, ndị otu ya meriri n'ọgba aghara dị ukwuu, mana amachibidoro ya ịbụ onye isi ala n'ihi otu ahịrịokwu dị na Iwu Myanmar — di ya na ụmụ ya nwụrụ anwụ bụ ụmụ amaala mba ọzọ - o weere ọrụ ọhụrụ nke Onye Ndụmọdụ Ọchịchị nke Myanmar, ọrụ dị ka praịm minista ma ọ bụ onye isi ọchịchị..[10] [11]
Mgbe ọ rịgoro n'ụlọ ọrụ onye ndụmọdụ obodo, Aung San Suu Kyi nwetara nkatọ sitere na mba dị iche iche, òtù na ọnụ ọgụgụ ndị na-emeghị ihe na Myanmar na nzaghachi mgbukpọ Rohingya na Rakhine State na ịjụ ịnakwere na Tatmadaw (ndị agha) emeela ogbugbu.[12][13] E jidere Aung San Suu Kyi, onye otu ya meriri ntuli aka izugbe nke ọnwa Nọvemba 2020 na 1 February 2021, ka mpụ ọchịchị weghachiri Tatmadaw n'ọchịchị wee kpalite ngagharị iwe n'ofe obodo ahụ. E boro ya ọtụtụ ebubo, ma tụọ ya mkpọrọ afọ iri atọ na atọ n’ime ha abụọ.[14]
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ "Definition of 'Aung San Suu Kyi'". Collins Dictionary.
- ↑ "Myanmar: The return of the junta". Epthinktank (in Bekee ndị America). 2021-02-17. Retrieved 2025-10-16.
On 1 February 2021, the Myanmar armed forces seized power and imprisoned Aung San Suu Kyi, de facto leader of the country since 2016
- ↑ "Myanmar's leader Aung San Suu Kyi urges people to oppose coup". Daily Sabah (in Bekee ndị America). 2025-10-14. Retrieved 2025-10-16.
The 75-year-old Suu Kyi is by far the country's most popular politician and became the country's de facto leader after her party won the 2015 elections, though the constitution barred her from being president
- ↑ Selth, Andrew. "Aung San Suu Kyi and the Tatmadaw". Australian Institute of International Affairs (in Bekee ndị America). Retrieved 2025-10-16.
In March 2016, a new president and government were sworn in; and the next month Nobel Peace Laureate Aung San Suu Kyi became the country's de facto leader under the newly minted title of state counsellor
- ↑ "Aung San Suu Kyi | Biography, Nobel Prize, & Facts | Britannica". www.britannica.com (in Bekee). 2025-10-08. Retrieved 2025-10-16.
- ↑ Tharoor, Ishaan (9 November 2015). "What happened when Aung San Suu Kyi's party last won an election in Burma". The Washington Post. Retrieved 29 May 2021.
- ↑ Min Ye Kyaw (28 March 2023). "Aung San Suu Kyi's National League for Democracy party dissolved". The Guardian. Retrieved 30 April 2023.
- ↑ Popham, Peter (April 2013). The Lady and the Peacock: The Life of Aung San Suu Kyi. New York: The Experiment, LLC. p. 163. ISBN 978-1-61519-081-2.[permanent dead link]
- ↑ Lua error in Module:Citation/CS1 at line 2548: attempt to call field 'is_valid_date' (a nil value).
- ↑ Lua error in Module:Citation/CS1 at line 2548: attempt to call field 'is_valid_date' (a nil value).
- ↑ Lua error in Module:Citation/CS1 at line 2548: attempt to call field 'is_valid_date' (a nil value).
- ↑ Lua error in Module:Citation/CS1 at line 2548: attempt to call field 'is_valid_date' (a nil value).
- ↑ Lua error in Module:Citation/CS1 at line 2548: attempt to call field 'is_valid_date' (a nil value).
- ↑ "Suu Kyi's secretive Myanmar trials end with 7 more years of jail". Reuters. 30 December 2022. Retrieved 30 December 2022.