Gaa na ọdịnaya

Australian folklore

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

pasta ọdịnala ndị Australia na-ezo aka n'ụdị omenala na omenala nke obodo mepere emepe na Australia site na ፈረ nke Ndị Aborigine Australia gaa na poli nke oge a na-akpọ ndị mmadụ, ebe na ihe omume, nke keere òkè n'ịkpụzi ,ቀይ na omenala ndị a na-ahụ na Australia Ochie nke oge a.

1. Nkwenkwe ọdịnala, akụkọ ifo, akụkọ ifo na omume nke ndị mmadụ, na-ebute site n'ọnụ.

Omenala ma ọ bụ ike dị ndụ sitere n'aka ndị nna anyị ma ndị ya ụmụ anyị, dị ka omenala, nka, omume mmadụ na ibe ya, emee, ihe omume emee, ozi na omume mkpa okike na onye na ala ma ọ bụ onye na nkà iji ndu ọrụ aka ochie..[1]

Ngosipụta ọdịnala (TCEs ma ọ bụ TECs), nke a na-akpọkwa 'ngosipụta ọdịnala':

nwere ike ịgụnye egwu, ịgba egwu, nka, atụmatụ, aha, ihe ịrịba ama na akara, arụmọrụ, ememe, ụdị ụlọ, ọrụ aka na akụkọ, ma ọ bụ ọtụtụ ihe osise ma ọ bụ ọdịbendị ndị ọzọ.[2]

Nchịkọta nke akụkọ ọdịnala Australia

[dezie | dezie ebe o si]

A na-echekwa omenala Australia dị ka nke The Australian Register Unesco Memory of the World Programme [1] na Oral History and Folklore collection nke National Library of Australia . [3]

Akụkọ Egwuregwu

[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkọta akụkọ ọdịnala ụmụaka nke Australia na Museum Victoria, nke Dr June Factor na Dr Gwenda Davey haziri.[4][5]

John Meredith Folklore Collection 1953-1994, nke e debere na National Library of Australia. [6]

Nchịkọta Rob na Olya Willis Folklore.[7]

Nchịkọta Scott.[8]

Akụkọ ihe mere eme nke Australia

[dezie | dezie ebe o si]
  • 1905 Abụ Old Bush nke Banjo Paterson
  • 1952 Bush Music Club (Sydney)
  • 1953 Victorian Folk Lore Society
  • 1958 The Australian Legend nke Russel Ward dere
  • 1963-1975 Magazin Australian Tradition nke Wendy Lowenstein dezigharịrị
  • 1964 Kansụl Ọkọchị nke Australia
  • 1964 Ònye dere ballads? nke John Manifold dere
  • 1967 Abụ ọdịnala nke Australia na ndị ikom na ndị inyom bụrụ ha site na John Meredith
  • 1969 Akụkọ ọdịnala nke ndị ọrụ ụgbọ okporo ígwè Australia nke Patsy Adam-Smith dere
  • 1974-1996 Australian Folk Trust
  • 1974 Were ndị mmekọ gị site na Shirley Andrews
  • 1979 Australian Folklore Society
  • 1987 A Dictionary of Australian Folklore: Lore, Legends, Myths and Traditions by Bill Wannan
  • 1987 Folklife: Akụkọ Our Living Heritage tụrụ aro ka e guzobe National Folklife Centre. Ụlọ ọrụ ahụ ga-enye 'nlebara anya mba maka ime ihe iji dekọọ, chebe ma kwalite mmata banyere ihe nketa nke ndụ ọdịnala Australia'. Ọ dịghị nke ọ bụla n'ime aro 51 a mezuru.[9]
  • 1987-2018 Akwụkwọ akụkọ ọdịnala Australia
  • 1993 The Oxford Companion to Australian Folklore nke Graham Seal na Gwenda Bede Davey dezigharịrị.
  • 2002 Australian Folklore Network nke Prọfesọ Graham Seal guzobere

Nnyocha na-aga n'ihu n'akụkọ ọdịnala ndị Australia

[dezie | dezie ebe o si]
  • Mahadum Curtin: Ngalaba Nnyocha Ọkọchị nke Australia [10]
  • Mahadum Deakin: Ihe Nketa Ọdịbendị A Na-apụghị Ịhụ Anya [11]

Australian Folklore Network na-enwe nzukọ kwa afọ, ụbọchị tupu National Folk Festival na Canberra kwa Ista.

National Library of Australia na-akwado National Folk Fellowship kwa afọ.[12]

Akụkọ ifo ndị Aborigine nke Australia

[dezie | dezie ebe o si]
  • Baijini - Agbụrụ a na-amaghị ama a kpọtụrụ aha na akụkọ ọdịnala Yolngu.[13]
  • Bora - Ememe mmalite nke ndị Aborigine dị nsọ. Ọtụtụ saịtị ka dị na Australia dum.
  • Bunyip - Dị ka akụkọ ifo si kwuo, a na-ekwu na ha na-ezo n'ọzara, billabongs, iyi, osimiri, na olulu mmiri.
  • Oge nrọ - Oge nrọ nye Ndị Aborigine Australia bụ mmalite nke oge, okike nke ihe ọmụma nke ọdịbendị ha malitere ihe karịrị afọ 60,000 gara aga.
  • Kata Tjuta - Ndị Pitjantjatjara na-akọ ọtụtụ akụkọ Dreamtime, gụnyere ihe e kere eke nke na-ezo n'elu ugwu ahụ.
  • Ọdọ Mmiri Mungo - Ọkpụkpụ mmadụ a chọtara na 1969, nke e kwenyere na ọ dịrị ndụ n'etiti afọ 40,000 na 68,000 gara aga bụ ọkpụkpụ mmadụ kachasị ochie a chọtara n'Australia.
  • Agwọ Rainbow - Ọ bụ agwọ Rainbow a na-apụghị ịkọwapụta mgbe ụfọdụ, nke na-alụ ọgụ na anyanwụ a pụrụ ịdabere na ya mgbe niile, nke na'ime ka mmiri dị n'ụlọ nkwakọba ihe, na-emepụta ọwara na ọwa miri emi ka ọ na-agafe n'ala, na-enye ohere maka nchịkọta na nkesa mmiri.
  • Yara-ma-yha-onye - Dị ka akụkọ ifo si kwuo, ihe e kere eke ahụ yiri ihe e kere agwọ na-acha ọbara ọbara nke na-ezo n'osisi na-echere ka onye na-amaghị ihe rie ya.

Anụmanụ na ihe e kere eke

[dezie | dezie ebe o si]
  • Bob the Railway Dog - Nkịta a na-echeta maka njem n'okporo ụzọ ụgbọ okporo ígwè South Australia.
  • Booie Monster - Akụkọ banyere anụ ọhịa na-ezo n'ime ọgba nke mbụ a kọrọ na 1950s [14]
  • Drop bear - Akụkọ banyere drop bears na-ejikọkarị na ndị njem nleta na-eleta dị ka ihe ọchị. (lee kwa Agụ nke Queensland)
  • Gippsland phantom cat - Akụkọ ifo nke obodo mepere emepe nke dabeere n'echiche na mgbe ndị agha United States nọ na Victoria n'oge WWII, ha tọhapụrụ cougars n'ime ọhịa. N'ihi ya, a kọọrọ ọtụtụ ịhụ nnukwu nwamba na Gippsland na ọbụna n'akụkụ ndị ọzọ nke Australia.[15]
  • Hook Island Sea Monster - Nnukwu anụ ọhịa, nke yiri tadpole, nke e sere na Stonehaven Bay, Hook Island, Queensland.
  • Megalania - Nnukwu goanna (ezé), nke a na-ekwere na ọ dịghịzi. Otú ọ dị, e nweela ọtụtụ akụkọ na asịrị banyere Megalania dị ndụ na Australia, na mgbe ụfọdụ New Guinea, mana naanị ihe akaebe na Megalania nwere ike ịdị ndụ taa bụ ihe ndị e ji plaster kpụọ nke nwere ike ịbụ akara Megalania mere na 1979.
  • Platypus - Anụmanụ Australia nke bụ otu n'ime naanị anụ abụọ na-enye nwa ara na-eyi àkwá (nke ọzọ bụ echidna), na otu n'etiti ụdị anụ ole na ole na-enye ụmụ ara na-egbu egbu. N'ihi ọdịdị ya pụrụ iche onye ọkà mmụta sayensị nke chọpụtara ma nyochaa ihe e kere eke ahụ chere na e ji ọtụtụ anụmanụ dụkọtara ọnụ mee ya ma were ya dị ka aghụghọ.
  • Red Dog - Nkịta a maara maka ogologo njem ya na mpaghara Pilbara nke Western Australia.[16]
  • Agụ Tasmanian - N'agbanyeghị echiche a na-ahụkarị na thylacine (ma ọ bụ agụ Tasmanian) apụọla n'anya n'oge afọ 1930, akụkọ banyere ihe a na-ekwu na ọ hụrụ ya n'ebe ọwụwa anyanwụ Victoria na akụkụ Tasmania anọgidewo ruo taa.[17]
  • Yowie (cryptid) - N'ihe gbasara oge a, Yowie bụ okwu zuru oke (na nke nwere mmetụta ịhụnanya) maka hominid a na-amaghị aha ya nke a na-ekwu na ọ na-ezo n'ọzara Australia, dịka Himalayan Yeti na North American Bigfoot.
  • Nkịta dị na Tuckerbox - nkịta onye ọkwọ ụgbọala ehi nke na-eche igbe nwoke ahụ nche ruo mgbe ọ nwụrụ. E meela ka ọ ghara ịnwụ anwụ na uri na ihe oyiyi na Gundagai na ndịda NSW. Site na nkọwa - tucker pụtara nri - yabụ tuckerbox bụ igbe nri ehihie.
  1. What is Intangible Cultural Heritage?. UNESCO Intangible Cultural Heritage.
  2. Traditional Cultural Expressions. WIPO World Intellectual Property Organization. Retrieved on 4 February 2024.
  3. Oral history and folklore. National Library of Australia. Retrieved on 4 February 2024.
  4. Australian Children’s Folklore Collection. The Australian Register UNESCO MEMORY OF THE WORLD PROGRAM. Retrieved on 4 February 2024.
  5. McFadzean (2004). Australian Children's Folklore Collection (ACFC). Museums Victoria.
  6. John Meredith Folklore Collection 1953-1994. The Australian Register UNESCO MEMORY OF THE WORLD PROGRAM. Retrieved on 4 February 2024.
  7. Robinson (15 April 2020). All Things Folk at the National Library. National Library of Australia.
  8. Scott Collection. National Library of Australia. Retrieved on 4 February 2024.
  9. Gallagher (20 December 2018). What the folk? Whatever happened to Australia’s national folklife centre?. The Conversation.
  10. Australian Folklore Research Unit. Curtin University. Retrieved on 4 February 2024.
  11. AIM709 - Intangible Cultural Heritage. Deakin University. Retrieved on 4 February 2024.
  12. National Folk Fellowship. National Library of Australia. Retrieved on 4 February 2024.
  13. Reference at www.nma.gov.au. Archived from the original on 9 November 2020. Retrieved on 5 July 2018.
  14. Reference at www.gympietimes.com.au.
  15. Big cat sightings and theories - smh.com.au. Archived from the original on 13 November 2007.
  16. Explore Red Dog's Pilbara | Australia's North West. Archived from the original on 2018-02-11. Retrieved on 2025-03-22.
  17. Scientists Are Resuming Search for the Extinct Tasmanian Tiger | Observer. The New York Observer (5 April 2017).