Ayesha Harruna Attah
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Ghana |
| Aha n'asụsụ obodo | Ayesha Harruna Attah |
| Aha enyere | Ayşe |
| Aha ezinụlọ ya | Attah |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 1983 |
| Ebe ọmụmụ | Accra |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English |
| Ọrụ ọ na-arụ | ode akwukwo ifo, odee akwụkwọ |
| Ebe agụmakwụkwọ | Mount Holyoke College, Columbia University School of the Arts, New York University |
| Nnọchiaha nkeonwe | L484 |

Ayesha Harruna Attah (amụrụ na Disemba 1983) bụ onye edemede akụkọ ifo a mụrụ na Ghana . [1][2] Ọ bi na Senegal.[3]
Afọ ndị mbụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Ayesha Harruna Attah na Accra, Ghana, na 1980s, n'okpuru ọchịchị ndị agha, nye nne nke bụ onye nta akụkọ na nna bụ onye na-ese ihe.[1] Attah kwuru, sị: "Nne na nna m bụ mmetụta mbụ m nwere. Ha na-agba akwụkwọ akụkọ akwụkwọ akụkọ a na-akpọ Imagine, nke nwere akụkọ banyere Accra; isiokwu banyere nkà, sayensị, ihe nkiri, akwụkwọ; cartoons-nke m hụrụ n'anya karịsịa. Ha bụ (ma ka bụ) ndị dike m. Achọpụtara m Toni Morrison mgbe m dị afọ iri na atọ, na m nwere mmasị. M riri ihe niile ọ na-agụ na Paradaịs, mgbe ahụ, m na-echeta na ọ na-agụ ya, mgbe ahụ, m na-echeta na m gụrụ Paradaịs. bụ akwụkwọ kacha dị ịtụnanya e dere na otu ụbọchị achọrọ m ide ụwa juputara na agwa nwanyị siri ike, dịka Nwada Morrison mere..[4]
Mgbe ọ tolitere na Accra, ọ kwagara Massachusetts wee mụọ biochemistry na Mount Holyoke College, [1] [2] wee nweta akara ugo mmụta nna ya ukwu na akwụkwọ akụkọ magazin na Mahadum Columbia, [3] wee nweta MFA na edemede okike na Mahadum New York. [5] [6]
Ide ihe
[dezie | dezie ebe o si]Attah ebipụtala akwụkwọ akụkọ ise. [6]Ayesha Harruna Attah'. Pontas Agency. Archived from the original on 4 August 2019. Retrieved on 28 April 2016."Ayesha Harruna Attah'". Pontas Agency. Archived from the original on 4 August 2019. Retrieved 28 April 2016.</ref> Edere akwụkwọ izizi ya bụ Harmattan Rain (2008) n'ihi mkpakọrịta nke Per Ankh Publishers - n'okpuru nduzi nke onye edemede Ghana bụ Ayi Kwei Armah - na TrustAfrica, ma depụta ya maka 2010 Commonwealth Writers' Prize (Africa Region). [7][8] Akwụkwọ akụkọ ya nke abụọ Saturday's Shadows, nke World Editions bipụtara na 2015, ka a họpụtara maka Kwani?[9][10] Manuscript Project, ma bipụta ya na Dutch (De Geus). [11][12] Akwụkwọ akụkọ ya nke atọ bụ The Hundred Wells of Salaga (2019), na-ekwu maka "mmekọrịta, ọchịchọ na ọgụ na ndụ ụmụ nwanyị na Ghana na ngwụcha narị afọ nke 19 n'oge ọgụ maka Africa. [13] O dere The Deep Blue Between, akwụkwọ akụkọ maka ndị na-eto eto. E wepụtara akwụkwọ akụkọ ya nke ise, ihe nkiri ịhụnanya Zainab Takes New York, n'ọnwa Eprel afọ 2022.[14]
Dị ka onye nwetara onyinye AIR nke afọ 2014, Attah bụ onye edemede bi na Instituto Sacatar na Bahia, Brazil.[15] O nwetakwara Miles Morland Foundation Writing Scholarship na 2016 maka akwụkwọ a na-atụ aro na-abụghị akụkọ ifo banyere akụkọ ihe mere eme nke Koola nut. [16]
Bernardine Evaristo họọrọ Attah ka ọ bụrụ onye nduzi dị ka onye nchebe, maka Rolex Mentor na Protégé Arts Initiative na 2023-2024. [17][18]
Mmiri ozuzo nke Harmattan (2008)
[dezie | dezie ebe o si]Harmattan Rain, nke e bipụtara na 2008, na-agbaso akụkọ ọgbọ atọ nke ezinụlọ Ghana, gụnyere Lizzie-Achiaa, Akua Afriyie na Sugri.
Lizzie-Achiaa bụ onye isi ezinụlọ ha, onye gbara ọsọ na-achọ onye ọ hụrụ n'anya ma n'otu oge ahụ na-achụso ọrụ nọọsụ. Nwa ya nwanyị na-enupụ isi, onye na-ese ihe Akua Afriye, na-eme ihe n'onwe ya dị ka nne ma ọ bụ nna naanị ya n'ala nke ndị ọchịchị na-eme n'otu n'otu na-eme, na naanị nwa nwanyị Akua Afriya bụ Sugri bụ nwa agbọghọ mara mma, nke nwere ọgụgụ isi nke tolitere n'ụzọ zoro ezo wee hapụ ụlọ gaa mahadum na New York, ebe ọ mụtara na mgbe ụfọdụ mmadụ nwere ike ịnwe nnwere onwe dị ukwuu.[19]
Onyinyo Satọdee (2015)
[dezie | dezie ebe o si]N'ịbụ nke e debere na 1990s West Africa, Saturday's Shadows bụ maka "ezinụlọ na-agba mbọ ịnọgide na-enwe ịdị n'otu n'etiti ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị nro", nke a sịrị: "Attah gosipụtara ọzọ nkà ya dị ka onye edemede. Ọ na-egosipụta nkà ya dị iche dị ka onye na-ede akwụkwọ na izi ezi na nghọta nke mmepe àgwà ya. "
Otu Narị Olulu Mmiri nke Salaga (2019)
[dezie | dezie ebe o si]Aminah na-ebi ndụ dị mma ruo mgbe e ji obi ọjọọ kewapụ ya n'ụlọ ya ma manye ya njem nke na-agbanwe ya site na onye na-arọ nrọ gaa na nwanyị siri ike. Wurche, nwa nwanyị nke onye isi, na-achọsi ike ịrụ ọrụ dị mkpa n'ụlọ ikpe nna ya. Ndụ ụmụ nwanyị abụọ a na-agbakọta ka esemokwu n'etiti ndị Wurche na-eyi mpaghara ahụ egwu, n'oge ahịa ohu kachasị elu na ngwụcha narị afọ nke iri na itoolu.[20]
Site na ahụmịhe nke Aminah na Wurche, The Hundred Wells of Salaga na-enye ọhụụ dị ịrịba ama banyere ịgba ohu na otu mgba maka Africa si emetụta ndụ ndị mmadụ kwa ụbọchị.
The Deep Blue Between (2020)
[dezie | dezie ebe o si]Ụmụ ejima Hassana na ụlọ Husseina bụ mkpọmkpọ ebe ka ha wakporo obi ọjọọ. Ma nke a abụghị njedebe kama mmalite nke akụkọ ha, nke ga-akpọrọ ha gaa n'obodo ukwu na omenala ndị ha na-amaghị, ebe ha ga-emepụta ezinụlọ ọhụrụ, gbanahụ ihe ize ndụ ma malite ịmara onwe ha n'ezie. Ka ejima ahụ na-agbaso ụzọ dị iche iche na Brazil na Gold Coast nke West Africa, ha na-anọgide na-ejikọta ha site na nrọ nke mmiri. Ma ọdịnihu ha ọ̀ ga-eme ka ha laghachi azụ? Njem dị egwu nke nwere ntọala akụkọ ihe mere eme na-akpali akpali, The Deep Blue n'etiti bụ akụkọ na-akpali akpali nke njikọ nke nwere ike idi ọbụna mgbanwe dị egwu.[21]
Ndụ onwe onye
[dezie | dezie ebe o si]Ayesha bụ nwa nwanyị nke Alhaji Abdul Rahman Harruna Attah na Nana Yaa Agyeman. O nwekwara nwanne nwanyị aha ya bụ Rahma . [22]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ akụkọ
- Mmiri ozuzo nke Harmattan Popenguine, Senegal, West Africa: Per Ankh, 2008. ,
- Onyinyo Satọdee. London: World Editions, 2015. ISBN 9789462380431,
- Otu Narị Olulu Mmiri nke Salaga. New York: Ndị ọzọ Press, 2019. ISBN 9781590519950,
- Deep Blue Between. London: Pushkin Press, 2020. ISBN 9781782692669
- "Skinny Mini", Ugly Duckling Diaries, July 2015[23]
- "The Intruder", The New York Times Magazine, Septemba 2015[24]
- "Cheikh Anta Diop - An Awakening", Chimurenga, 9 Eprel 2018[25]
- "Echiche: Slow-Cooking History", The New York Times, 10 Nọvemba 2018[26]
- "N'ime Ghana: Akụkọ nke Ịhụnanya, Mfu na Ịgba Ohu", Newsweek, 21 Febụwarị 2019 [27]
Ihe odide ndị ọzọ
- "Ụlọ nke Abụọ, Plus Yacht", Yachting Magazine, Ọktoba 2007[28]
- "Ihe mere n'ụzọ ịga ahịa Bakoy", Asymptote Magazine, 2013[29]
- "Ụmụ A Na-amụbeghị", na Margaret Busby, New Daughters of Africa, 2019.
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Lee. "Young African Writers Hold Forth in Brooklyn", The New York Times, 14 November 2013.
- ↑ Patrick. "African-American Books Around the World", Publishers Weekly, 6 December 2013.
- ↑ Ogle (3 March 2022). For This Writer, Fiction Is a Science Experiment. Kirkus Reviews. Retrieved on 5 July 2023.
- ↑ Musiitwa (1 May 2015). Interview with Ghanaian Author Ayesha Harruna Attah. Africa Book Club.
- ↑ Ibrahim (1 April 2010). Ayesha: Ghana's rising literary icon. CP Africa. Archived from the original on 10 September 2016. Retrieved on 9 May 2016.
- ↑ 6.0 6.1 Ayesha Harruna Attah'. Pontas Agency. Archived from the original on 4 August 2019. Retrieved on 28 April 2016.
- ↑ Interview with Ghanaian Writer, Ayesha Harruna Attah (en). Geosi Reads (2013-03-11). Retrieved on 2023-12-28.
- ↑ Ben (18 February 2010). Shortlists for the 2010 Commonwealth Writers' Prize – Africa Region. Books Live.
- ↑ James. "Visser of De Geus launches English language publisher", The Bookseller, 13 October 2014.
- ↑ Attah (2015). Saturday's Shadows. World Editions. ISBN 978-94-6238-043-1.
- ↑ Kwani? Manuscript Project Shortlist. Kwani? (17 June 2013). Archived from the original on 21 November 2019. Retrieved on 6 May 2016.
- ↑ "English and Dutch Debut for New-York Based Ghanian Writer Ayesha H. Attah", Book Trade, 1 April 2014. Retrieved on 6 May 2016.
- ↑ Forbus (24 September 2018). Maximum Shelf: The Hundred Wells of Salaga. Shelf Awareness. Retrieved on 5 July 2023.
- ↑ Ibeh (8 August 2022). Ghanaian Author Ayesha Harruna Attah Sells Movie Rights for Her Rom-Com Novel Zainab Takes New York. Brittle Paper. Retrieved on 5 July 2023.
- ↑ Koinange (11 September 2014). Introducing the 2014 Artists in Residency Award Laureates. Africa Centre.
- ↑ Morland Writing Scholarships for 2016. Miles Morland Foundation (24 May 2017).
- ↑ Ibeh (17 October 2022). Bernardine Evaristo and Ayesha Harruna Attah Named Mentor and Protégé for the 2023-24 Rolex Arts Program. Brittle Paper. Retrieved on 5 July 2023.
- ↑ Sulcas. "Mentors Named for Next Class in Rolex Arts Initiative", The New York Times, 9 September 2022.
- ↑ Adu-Kofi (2 September 2014). A review of Harmattan Rain, by Ayesha Harruna Attah. Ayiba Magazine. Archived from the original on 30 July 2019. Retrieved on 30 June 2016.
- ↑ Harruna. (2019). The hundred wells of Salaga, a novel.. Other Press, LLC. ISBN 978-1-59051-995-0. OCLC 1091285955.
- ↑ Attah (15 October 2020). The Deep Blue Between (in en). Pushkin Press. ISBN 978-1-78269-267-6.
- ↑ Today in History: Nana Konadu Agyeman-Rawlings loses sister (en). GhanaWeb (2023-08-17). Retrieved on 2023-11-15.
- ↑ Attah (July 2015). "Skinni Mini". Ugly Duckling Diaries. Retrieved on 2016-04-28.
- ↑ Attah (September 4, 2015). "The Intruder". The New York Times Magazine.
- ↑ Attah (9 April 2018). "Cheikh Anta Diop – An Awakening". Chimurenga.
- ↑ Attah (10 November 2018). Opinion: Slow-Cooking History. The New York Times.
- ↑ Attah (21 February 2019). Inside Ghana: A Tale of Love, Loss and Slavery. Newsweek.
- ↑ Attah (3 October 2007). "Second Home, Plus Yacht". Yachting Magazine.
- ↑ Attah (2013). "Incident on the way to the Bakoy Market". Asymptote Magazine.