Gaa na ọdịnaya

Ayesha Harruna Attah

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ayesha Harruna Attah
mmádu
Ụdịekerenwanyị Dezie
Mba o sịGhana Dezie
Aha n'asụsụ obodoAyesha Harruna Attah Dezie
Aha enyereAyşe Dezie
Aha ezinụlọ yaAttah Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1983 Dezie
Ebe ọmụmụAccra Dezie
Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaEnglish Dezie
Ọrụ ọ na-arụode akwukwo ifo, odee akwụkwọ Dezie
Ebe agụmakwụkwọMount Holyoke College, Columbia University School of the Arts, New York University Dezie
Nnọchiaha nkeonweL484 Dezie
Ayesha Harruna Attah


Ayesha Harruna Attah (amụrụ na Disemba 1983) bụ onye edemede akụkọ ifo a mụrụ na Ghana . [1][2] Ọ bi na Senegal.[3]

Afọ ndị mbụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ayesha Harruna Attah na Accra, Ghana, na 1980s, n'okpuru ọchịchị ndị agha, nye nne nke bụ onye nta akụkọ na nna bụ onye na-ese ihe.[1] Attah kwuru, sị: "Nne na nna m bụ mmetụta mbụ m nwere. Ha na-agba akwụkwọ akụkọ akwụkwọ akụkọ a na-akpọ Imagine, nke nwere akụkọ banyere Accra; isiokwu banyere nkà, sayensị, ihe nkiri, akwụkwọ; cartoons-nke m hụrụ n'anya karịsịa. Ha bụ (ma ka bụ) ndị dike m. Achọpụtara m Toni Morrison mgbe m dị afọ iri na atọ, na m nwere mmasị. M riri ihe niile ọ na-agụ na Paradaịs, mgbe ahụ, m na-echeta na ọ na-agụ ya, mgbe ahụ, m na-echeta na m gụrụ Paradaịs. bụ akwụkwọ kacha dị ịtụnanya e dere na otu ụbọchị achọrọ m ide ụwa juputara na agwa nwanyị siri ike, dịka Nwada Morrison mere..[4]

Mgbe ọ tolitere na Accra, ọ kwagara Massachusetts wee mụọ biochemistry na Mount Holyoke College, [1] [2] wee nweta akara ugo mmụta nna ya ukwu na akwụkwọ akụkọ magazin na Mahadum Columbia, [3] wee nweta MFA na edemede okike na Mahadum New York. [5] [6]

Attah ebipụtala akwụkwọ akụkọ ise. [6]Ayesha Harruna Attah'. Pontas Agency. Archived from the original on 4 August 2019. Retrieved on 28 April 2016."Ayesha Harruna Attah'". Pontas Agency. Archived from the original on 4 August 2019. Retrieved 28 April 2016.</ref> Edere akwụkwọ izizi ya bụ Harmattan Rain (2008) n'ihi mkpakọrịta nke Per Ankh Publishers - n'okpuru nduzi nke onye edemede Ghana bụ Ayi Kwei Armah - na TrustAfrica, ma depụta ya maka 2010 Commonwealth Writers' Prize (Africa Region). [7][8] Akwụkwọ akụkọ ya nke abụọ Saturday's Shadows, nke World Editions bipụtara na 2015, ka a họpụtara maka Kwani?[9][10] Manuscript Project, ma bipụta ya na Dutch (De Geus). [11][12] Akwụkwọ akụkọ ya nke atọ bụ The Hundred Wells of Salaga (2019), na-ekwu maka "mmekọrịta, ọchịchọ na ọgụ na ndụ ụmụ nwanyị na Ghana na ngwụcha narị afọ nke 19 n'oge ọgụ maka Africa. [13] O dere The Deep Blue Between, akwụkwọ akụkọ maka ndị na-eto eto. E wepụtara akwụkwọ akụkọ ya nke ise, ihe nkiri ịhụnanya Zainab Takes New York, n'ọnwa Eprel afọ 2022.[14]

Dị ka onye nwetara onyinye AIR nke afọ 2014, Attah bụ onye edemede bi na Instituto Sacatar na Bahia, Brazil.[15] O nwetakwara Miles Morland Foundation Writing Scholarship na 2016 maka akwụkwọ a na-atụ aro na-abụghị akụkọ ifo banyere akụkọ ihe mere eme nke Koola nut. [16]

Bernardine Evaristo họọrọ Attah ka ọ bụrụ onye nduzi dị ka onye nchebe, maka Rolex Mentor na Protégé Arts Initiative na 2023-2024. [17][18]

Mmiri ozuzo nke Harmattan (2008)

[dezie | dezie ebe o si]

Harmattan Rain, nke e bipụtara na 2008, na-agbaso akụkọ ọgbọ atọ nke ezinụlọ Ghana, gụnyere Lizzie-Achiaa, Akua Afriyie na Sugri.

Lizzie-Achiaa bụ onye isi ezinụlọ ha, onye gbara ọsọ na-achọ onye ọ hụrụ n'anya ma n'otu oge ahụ na-achụso ọrụ nọọsụ. Nwa ya nwanyị na-enupụ isi, onye na-ese ihe Akua Afriye, na-eme ihe n'onwe ya dị ka nne ma ọ bụ nna naanị ya n'ala nke ndị ọchịchị na-eme n'otu n'otu na-eme, na naanị nwa nwanyị Akua Afriya bụ Sugri bụ nwa agbọghọ mara mma, nke nwere ọgụgụ isi nke tolitere n'ụzọ zoro ezo wee hapụ ụlọ gaa mahadum na New York, ebe ọ mụtara na mgbe ụfọdụ mmadụ nwere ike ịnwe nnwere onwe dị ukwuu.[19]

Onyinyo Satọdee (2015)

[dezie | dezie ebe o si]

N'ịbụ nke e debere na 1990s West Africa, Saturday's Shadows bụ maka "ezinụlọ na-agba mbọ ịnọgide na-enwe ịdị n'otu n'etiti ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị nro", nke a sịrị: "Attah gosipụtara ọzọ nkà ya dị ka onye edemede. Ọ na-egosipụta nkà ya dị iche dị ka onye na-ede akwụkwọ na izi ezi na nghọta nke mmepe àgwà ya. "

Otu Narị Olulu Mmiri nke Salaga (2019)

[dezie | dezie ebe o si]

Aminah na-ebi ndụ dị mma ruo mgbe e ji obi ọjọọ kewapụ ya n'ụlọ ya ma manye ya njem nke na-agbanwe ya site na onye na-arọ nrọ gaa na nwanyị siri ike. Wurche, nwa nwanyị nke onye isi, na-achọsi ike ịrụ ọrụ dị mkpa n'ụlọ ikpe nna ya. Ndụ ụmụ nwanyị abụọ a na-agbakọta ka esemokwu n'etiti ndị Wurche na-eyi mpaghara ahụ egwu, n'oge ahịa ohu kachasị elu na ngwụcha narị afọ nke iri na itoolu.[20]

Site na ahụmịhe nke Aminah na Wurche, The Hundred Wells of Salaga na-enye ọhụụ dị ịrịba ama banyere ịgba ohu na otu mgba maka Africa si emetụta ndụ ndị mmadụ kwa ụbọchị.

The Deep Blue Between (2020)

[dezie | dezie ebe o si]

Ụmụ ejima Hassana na ụlọ Husseina bụ mkpọmkpọ ebe ka ha wakporo obi ọjọọ. Ma nke a abụghị njedebe kama mmalite nke akụkọ ha, nke ga-akpọrọ ha gaa n'obodo ukwu na omenala ndị ha na-amaghị, ebe ha ga-emepụta ezinụlọ ọhụrụ, gbanahụ ihe ize ndụ ma malite ịmara onwe ha n'ezie. Ka ejima ahụ na-agbaso ụzọ dị iche iche na Brazil na Gold Coast nke West Africa, ha na-anọgide na-ejikọta ha site na nrọ nke mmiri. Ma ọdịnihu ha ọ̀ ga-eme ka ha laghachi azụ? Njem dị egwu nke nwere ntọala akụkọ ihe mere eme na-akpali akpali, The Deep Blue n'etiti bụ akụkọ na-akpali akpali nke njikọ nke nwere ike idi ọbụna mgbanwe dị egwu.[21]

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Ayesha bụ nwa nwanyị nke Alhaji Abdul Rahman Harruna Attah na Nana Yaa Agyeman. O nwekwara nwanne nwanyị aha ya bụ Rahma . [22]

Akwụkwọ akụkọ

  • Mmiri ozuzo nke Harmattan Popenguine, Senegal, West Africa: Per Ankh, 2008. ,   
  • Onyinyo Satọdee. London: World Editions, 2015.   ISBN 9789462380431,   
  • Otu Narị Olulu Mmiri nke Salaga. New York: Ndị ọzọ Press, 2019.   ISBN 9781590519950,   
  • Deep Blue Between. London: Pushkin Press, 2020.   ISBN 9781782692669
  • "Skinny Mini", Ugly Duckling Diaries, July 2015[23]
  • "The Intruder", The New York Times Magazine, Septemba 2015[24]
  • "Cheikh Anta Diop - An Awakening", Chimurenga, 9 Eprel 2018[25]
  • "Echiche: Slow-Cooking History", The New York Times, 10 Nọvemba 2018[26]
  • "N'ime Ghana: Akụkọ nke Ịhụnanya, Mfu na Ịgba Ohu", Newsweek, 21 Febụwarị 2019 [27]

Ihe odide ndị ọzọ

  • "Ụlọ nke Abụọ, Plus Yacht", Yachting Magazine, Ọktoba 2007[28]
  • "Ihe mere n'ụzọ ịga ahịa Bakoy", Asymptote Magazine, 2013[29]
  • "Ụmụ A Na-amụbeghị", na Margaret Busby, New Daughters of Africa, 2019.

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Lee. "Young African Writers Hold Forth in Brooklyn", The New York Times, 14 November 2013.
  2. Patrick. "African-American Books Around the World", Publishers Weekly, 6 December 2013.
  3. Ogle (3 March 2022). For This Writer, Fiction Is a Science Experiment. Kirkus Reviews. Retrieved on 5 July 2023.
  4. Musiitwa (1 May 2015). Interview with Ghanaian Author Ayesha Harruna Attah. Africa Book Club.
  5. Ibrahim (1 April 2010). Ayesha: Ghana's rising literary icon. CP Africa. Archived from the original on 10 September 2016. Retrieved on 9 May 2016.
  6. 6.0 6.1 Ayesha Harruna Attah'. Pontas Agency. Archived from the original on 4 August 2019. Retrieved on 28 April 2016.
  7. Interview with Ghanaian Writer, Ayesha Harruna Attah (en). Geosi Reads (2013-03-11). Retrieved on 2023-12-28.
  8. Ben (18 February 2010). Shortlists for the 2010 Commonwealth Writers' Prize – Africa Region. Books Live.
  9. James. "Visser of De Geus launches English language publisher", The Bookseller, 13 October 2014.
  10. Attah (2015). Saturday's Shadows. World Editions. ISBN 978-94-6238-043-1. 
  11. Kwani? Manuscript Project Shortlist. Kwani? (17 June 2013). Archived from the original on 21 November 2019. Retrieved on 6 May 2016.
  12. "English and Dutch Debut for New-York Based Ghanian Writer Ayesha H. Attah", Book Trade, 1 April 2014. Retrieved on 6 May 2016.
  13. Forbus (24 September 2018). Maximum Shelf: The Hundred Wells of Salaga. Shelf Awareness. Retrieved on 5 July 2023.
  14. Ibeh (8 August 2022). Ghanaian Author Ayesha Harruna Attah Sells Movie Rights for Her Rom-Com Novel Zainab Takes New York. Brittle Paper. Retrieved on 5 July 2023.
  15. Koinange (11 September 2014). Introducing the 2014 Artists in Residency Award Laureates. Africa Centre.
  16. Morland Writing Scholarships for 2016. Miles Morland Foundation (24 May 2017).
  17. Ibeh (17 October 2022). Bernardine Evaristo and Ayesha Harruna Attah Named Mentor and Protégé for the 2023-24 Rolex Arts Program. Brittle Paper. Retrieved on 5 July 2023.
  18. Sulcas. "Mentors Named for Next Class in Rolex Arts Initiative", The New York Times, 9 September 2022.
  19. Adu-Kofi (2 September 2014). A review of Harmattan Rain, by Ayesha Harruna Attah. Ayiba Magazine. Archived from the original on 30 July 2019. Retrieved on 30 June 2016.
  20. Harruna. (2019). The hundred wells of Salaga, a novel.. Other Press, LLC. ISBN 978-1-59051-995-0. OCLC 1091285955. 
  21. Attah (15 October 2020). The Deep Blue Between (in en). Pushkin Press. ISBN 978-1-78269-267-6. 
  22. Today in History: Nana Konadu Agyeman-Rawlings loses sister (en). GhanaWeb (2023-08-17). Retrieved on 2023-11-15.
  23. Attah (July 2015). "Skinni Mini". Ugly Duckling Diaries. Retrieved on 2016-04-28. 
  24. Attah (September 4, 2015). "The Intruder". The New York Times Magazine. 
  25. Attah (9 April 2018). "Cheikh Anta Diop – An Awakening". Chimurenga. 
  26. Attah (10 November 2018). Opinion: Slow-Cooking History. The New York Times.
  27. Attah (21 February 2019). Inside Ghana: A Tale of Love, Loss and Slavery. Newsweek.
  28. Attah (3 October 2007). "Second Home, Plus Yacht". Yachting Magazine. 
  29. Attah (2013). "Incident on the way to the Bakoy Market". Asymptote Magazine.