Azza Karam

Azza Karam bụ prọfesọ na onye edemede nke Egypt, onye amara maka ọrụ ọsụ ụzọ ya na ijikọ okpukperechi na mmepe na-adigide na United Nations, onye ndu ya na Religions for Peace n'ịkwalite mmekorita n'etiti okpukperechi, yana onyinye ya dị ukwuu iji wusie ọrụ okpukpe ike na United Nations. Site na 2003 ruo 2019, ọ rụrụ ọrụ n'ọkwa ndụmọdụ dị iche iche maka United Nations, gụnyere na United Nations Population Fund na United Nations Development Programme.
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Karam toro na Egypt na India.[1] Ọ tolitere n'ezinụlọ ndị Alakụba Ijipt na-eche nche, [2] mana ọ nwere nwa nwanyị Hindu mgbe ọ bi na India. Karam ekwuola na ịhụ ka nne na nna ya na-ekpe ekpere na onye nanny puja site n'oge ọ bụ nwata kpalitere mmasị ya n'okpukpe na mmekorita okpukpe.[1] Nna ya bụ onye nnọchi anya mba ụwa, yabụ Karam na-eme njem ugboro ugboro n'oge ọ bụ nwata.[1]
Karam nwetara B.A. na Economics and Business Administration na Mahadum America dị na Cairo [1] na 1988. [2] O nwetara nzere M.A. site na International Institute of Social Studies na 1990. Karam nwetara Ph.D. Cum Laude na sayensị gburugburu ebe obibi na 1996 site na Mahadum Amsterdam . [2]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Site na 2000 ruo 2004, Karam rụrụ ọrụ dị ka onye isi nke Global Women of Faith Network na Religions for Peace . [3] N'oge a, o kwuru banyere ụdị njirimara maka ndị Alakụba na United States n'oge na-esote mwakpo nke Septemba 11, na mmetụta nke agha na esemokwu. [4][5] Mgbe oge a gasịrị, ọ kwagara na United Nations na New York ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka Onye Nnukwu Onye ndụmọdụ site na 2004 ruo 2007 na Arab Bureau nke United Nations Development Programme, ebe ọ haziri Arab Human Development Reports. Mgbe nke ahụ gasịrị, site na 2007 ruo 2019, ọ rụrụ ọrụ na United Nations Population Fund (UNFPA) na-eje ozi dị ka Onye Nnukwu Onye ndụmọdụ na Ọdịbendị. N'afọ 2010, o guzobere ma bụrụ onye isi oche nke United Nations Inter-Agency Task Force on Religion and Development. N'afọ 2018, Karam haziri nguzobe nke United Nations Multi-Faith Advisory Council, nke gụnyere ihe karịrị òtù okpukpe 40 na-abụghị nke gọọmentị ma na-enye nduzi maka United Nations. [3] [6]
N'afọ 2019, a họpụtara ya dị ka nwanyị mbụ, onye Alakụba mbụ na onye North Africa mbụ nwere ọkwa odeakwụkwọ ukwu na Religions for Peace na akụkọ ihe mere eme afọ 50 nke nzukọ ahụ.[7][8] Ọ gbara arụkwaghịm n'ọkwa ya na Religions for Peace na Julaị 2023. [8]
Karam bụ onye isi oche na onye isi oche nke ụlọ ọrụ ndụmọdụ Lead Integrity . [9]
Ịkụzi ihe
[dezie | dezie ebe o si]Karam kụziri dị ka onye nkuzi na School of Politics na Queen's University of Belfast, Northern Ireland site na 1998 ruo 2000.[10]
Ọ kụzikwaara na ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ka elu na United States na Europe, gụnyere na United States Military Academy (USMA) West Point, New York site na 2002 ruo 2018.[11] Ọ ghọrọ Prọfesọ nke Okpukpe na Mmepe na Vrije Universiteit Amsterdam na 2019, ebe o nwere ọkwa nke Religion and Sustainable Development Chair ruo afọ ise.[12] N'afọ 2024, Karam ghọrọ onye nkuzi na Ansari Institute for Global Engagement with Religion na Mahadum Notre Dame dị na South Bend, Indiana . [13]
Akwụkwọ ndị a họọrọ
[dezie | dezie ebe o si]- Karam (1997-12-08). Women, Islamisms and the State: Contemporary Feminisms in Egypt (in en). Springer. ISBN 978-0-230-37159-0.
- Karam (1999). "Islamisms and the decivilising processes of globalisation", Anthropology, Development and Modernities. Routledge. DOI:10.4324/9780203450895-11. ISBN 978-0-203-45089-5. Retrieved on 2024-04-15.
- Karam (2004). Transnational Political Islam: Religion, Ideology and Power (in en). London: Pluto Press. ISBN 978-0-7453-1625-3.
- (2005) in Ballington: Women in parliament: beyond numbers, Revised, Handbook series, Stockholm, Sweden: International IDEA. ISBN 978-91-85391-19-6. OCLC ocm71006907.
- Karam (2015-07-03). "Faith-Inspired Initiatives to Tackle the Social Determinants of Child Marriage" (in en). The Review of Faith & International Affairs 13 (3): 59–68. DOI:10.1080/15570274.2015.1075754. ISSN 1557-0274.
Onyinye na nsọpụrụ
[dezie | dezie ebe o si]- Honorary Doctorate of Humane Letters site na Mahadum John Cabot (Rome, Ịtali) na 2022. [14]
- A maara ya dị ka otu n'ime ndị Alakụba 500 - Ndị Alakụba kacha nwee mmetụta n'ụwa, kemgbe 2020 ruo 2023.<ref: themuslim500.com>
- Ihe nrite nnwere onwe okpukpe nke mba ụwa. E nyere ya site na International Religious Liberty Association, Washington DC, 2023 . [15]
- The Spirit of the United Nations Award (2015), Kọmitii maka Mmụọ na Nchegbu Ụwa na United Nations.[16]
- Distinguished Alumni Award (2009), Mahadum America na Cairo [17]
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 Hassan (2017-12-05). Egyptian Women in Development: UNFPA's Azza Karam. EgyptToday. Retrieved on 2023-12-30.
- 1 2 Azza Karam - Who is she (en-US). The Women and Memory Forum. Retrieved on 2024-11-09.
- 1 2 Chitwood (2020-11-16). Azza Karam: The Role Of Women In Faith And Diplomacy (en-US). crcc.usc.edu. Retrieved on 2023-12-30.
- ↑ Ax. "Muslim women reclaim Islam's image at fund-raiser", The Journal News, 2004-09-20, pp. 11. Retrieved on 2024-12-12.
- ↑ "Conn lectures to address war and humanitarian action", The Day, 2003-03-30, pp. 20. Retrieved on 2024-12-12.
- ↑ UN Multi-faith Advisory Council’s role and ambitions: an interview with Rudelmar Bueno de Faria - ACT Alliance (en-US). Retrieved on 2025-01-22.
- ↑ Lyman (2021-10-05). Religions for Peace made history with its new leader. Then came historic challenges. (en-US). Religion News Service. Retrieved on 2023-12-30.
- 1 2 Banks (21 June 2023). Azza Karam resigns as secretary general of Religions for Peace (en-US). Religion News Service. Retrieved on 2023-12-30.
- ↑ Lead Integrity (en-US). Lead Integrity. Retrieved on 2025-01-22.
- ↑ Queen's University Belfast: Shaping a Better World since 1845 (en). www.qub.ac.uk (2020-07-07). Retrieved on 2025-01-22.
- ↑ Azza Karam. parliamentofreligions.org. Retrieved on 2023-12-30.
- ↑ Research ACRSD (en). Vrije Universiteit Amsterdam. Retrieved on 2024-12-12.
- ↑ Ansari Institute for Global Engagement with Religion.
- ↑ John Cabot University Celebrates the Class of 2022 | (en). John Cabot University News (2022-05-18). Archived from the original on 2024-02-22. Retrieved on 2024-02-22.
- ↑ Leaders Call Religious Liberty Advocates to Be Ambassadors for Freedom (en). International Religious Liberty Association. Retrieved on 2024-02-22.
- ↑ 2015 Spirit of the U. N. Awarding Ceremony (en-US). CSVGC-NY (2016-09-14). Retrieved on 2024-02-22.
- ↑ Awards | The American University in Cairo (en). www.aucegypt.edu. Retrieved on 2024-11-09.