Gaa na ọdịnaya

Bayo Adebowale

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Bayo Adebowale
A mụrụ ya (1944-06-06) 6 June 1944 (afọ 80)
Obodo Adeyipo, Ibadan, Oyo Steeti, NigeriaÓgbè Oyo, Naijiria
Alma mater  Mahadum nke Ilorin
Ọrụ
  • onye na-ede uri
  • onye edemede
  • ndị nkatọ
  • onye edemede
Afọ ndị ọ na-arụsi ọrụ ike  1961 - ugbu a
A maara ya maka 
  • Nwa Agbọghọ Na-amaghị Nwoke
  • Ụbọchị Ndị Owuuru Anya

Bayo Adebowale (amuru 6 June 1944) bu onye odee Naijiria, onye na-ede uri, prọfesọ, onye nkatọ, onye ọdee akwụkwọ na onye nchoputa nke African Heritage Library and Cultural Center, Adeyipo, Ibadan Oyo State[1][2][3][4]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na 6 June 1944 na Ibadan, isi obodo Oyo State, Southwwest Nigeria n'ime ezinụlọ Akangbe Adebowale, onye bụ onye ọrụ ugbo.[1].

Bayo nwetara asambodo West African School Certificate na Secondary Modern School Ibadan n'afọ 1958 mgbe nke ahụ gasịrị ọ gawara St Peter's Teacher College ebe ọ nwetara asambodo Grade III na agụmakwụkwọ n'afọ 1961. Ọ nabatara ya na Baptist College dị n'Ede ebe o nwetara asambodo onye nkuzi Grade II.[1]

O mechara gaa Mahadum nke Ibadan, ebe ọ nwetara nzere Bachelor of Arts (B.A) na Asụsụ Bekee na 1974 wee jee ozi na National Youth Service Corps na 1975. N'otu afọ ahụ, ọ sonyeere ọrụ nke Western State Public Service Commission dị ka onye ọrụ agụmakwụkwọ tupu ya emechaa bụrụ onye nkuzi Bekee na Government Trade Centre, Oyo State.[1] Afọ atọ ka e mesịrị (1978), O nwetara nzere masta n'asụsụ Bekee. N'otu afọ ahụ, ọ sonyeere Oyo State College of Education dị ka Lecturer I ma mesịa nyefee ya na Polytechnic nke Ibadan, ebe ọ rịgooro n'ọkwa Deputy Rector n'etiti 1999 na 2003 ebe ọ nwetara nzere Doctorate (Ph.d) na Literature na Bekee site na Mahadum Ilorin na 1997. [2]

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

O bipụtala ọtụtụ narị akwụkwọ, akụkọ mkpirisi na akwụkwọ akụkọ dị ka onye edemede mara mma.[1] Akwụkwọ akụkọ izizi ya, The Virgin, ka emegharịrị ka ọ bụrụ ihe nkiri Naijiria abụọ: The Narrow Path, ihe nkiri Naijiria 2006 nke Tunde Kelani mebere ma duzie ya, nke gbara Sola Asedeko na The White Handkerchief.[2][3] O dere Lonely Days, akwụkwọ lekwasịrị anya na omenala ndị Africa.[4][5]

O meela nnukwu ọrụ na akwụkwọ Black African Literature na bekee.[1] O dekwara akwụkwọ akụkọ akpọrọ Out of His Mind.[2] N'afọ 1972, obere akụkọ ya, akpọrọ The River Goddess weghaara asọmpi akwụkwọ edemede nke Western State na N'afọ 1992, uri ya, akpọrọ Perdition nwetara ihe nrite Africa na Index na asọmpi uri mba ụwa nke Censorship na London. [citation need] ejirila ọrụ ya mee nyocha na nkuzi site n'ọtụtụ mahadum.[3]

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Adewale Oshodi. How SYNW is promoting unknown young writers in Nigeria. tribune.com.ng. Archived from the original on 2015-04-10.
  2. Griswold (19 June 2000). Bearing Witness. ISBN 0691058296. 

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]