Beatriz Consuelo
Beatriz Consuelo (onye amụrụ Beatriz Consuelo Cardoso; 23 Disemba 1932 - 7 Machị 2013) bụ onye Brazil-Swiss na-agba egwú na onye nkuzi ịgba egwú. Consuelo nwetara ọtụtụ onyinye gụnyere Carlos Gomes Order of Cultural Merit n'afọ 1956 na Order of Rio Branco n'afọ 1975 site n'aka Brazil. E nyere ya ihe nrite City of Geneva maka nkà n'afọ 2003.
A mụrụ Beatriz Consuelo Cardoso na 23 Disemba n'afọ 1932 na Porto Alegre, Rio Grande do Sul, Brazil.[1][2] Site na agbamume nke ndị mụrụ ya, ọ malitere ịmụ ịgba egwú na Antonia "Tony" Seitz Petzold onye kwagara Germany n'ihe dị ka afọ 1938. N'abalị iri na anọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1944, Seitz haziri oriri na ọṅụṅụ na Théâtre São Pedro na Porto Alegre, na-egosi Consuelo dị ka onye isi. Ruo afọ atọ, ọ gara n'ihu na-agba egwú na Seitz ma bụrụ onye a ma ama.[1] N'afọ 1947, Count Jean de Beausacq na nwunye ya Nina Verchinina, onye bụ onye isi ballet na Teatro Municipal nke Rio de Janeiro, were ya n'ọrụ ịgba egwú.[1][3][4]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Consuelo ghọrọ onye na-agba egwú na Teatro Municipal ma rụọ ọrụ n'ebe ahụ ruo afọ ise, nke mbụ n'okpuru nduzi nke Verchinina na mgbe ahụ na Tatiana Leskova. [5][6] Ndị na-agba egwú si na Grand Ballet nke Marquis de Cuevas bụ ndị na-eme njem na Brazil iji sonyere ha na France, kpọrọ ya. N'ọnwa Julaị n'afọ 1953, o ji ụgbọ mmiri gaa Marseilles iji sonye na ụlọ ọrụ ahụ [1] wee soro Bronislava Nijinska gunye Deauville. [6] N'ime otu afọ, Consuelo ghọrọ onye na-eme ihe nkiri n'onwe ya na ụlọ ọrụ ahụ ma gosipụta ballets: L'Ange Gris (1953) na Le Retour (1954) nke George Skibine; Fiesta (1957) nke Enrique Martínez; na Trapèze (1960) nke Daniel Seillier.[7] N'afọ 1958, ya na Serge Golovine gbara egwu The Nutcracker, ma n'afọ 1959 O nwetara na-ebe ahụ dị ka onye isi na-agba egwu nke ụlọ ọrụ ahụ. N'afọ ahụ, ya na Golovine gbara egwú Sleepwalker ma n'oge 1960 ruo 1961, Consuelo laghachiri dị ka onye na-agba egwú na Teatro Municipal na Rio. [2][7]
N'afọ 1961, Consuelo sonyere Rudolf Nureyev mee L'Oiseau bleu ma n'afọ sochiri ya ihu mgbe Cuevas gbasara ụlọ ọrụ ahụ, ọ sonyere Grand Théâtre de Bordeaux. Ọ malitere na Symphonie Classique na Golovine, tupu ọ laghachi Rio na Teatro Municipal n'afọ 1963 ruo n'afọ 1964. [2][7] Na òkù nke Golovine, Consuelo sonyeere Ballet du Grand Théâtre de Genève n'afọ 1964. [2] Ọ laghachiri dị ka onye na-agba egwú n'afọ 1965 ruo n'afọ 1966 na Rio wee gaa n'ihu n'ọrụ ya na Geneva, ọ lara ezumike nká n'ọkwa n'afọ 1969 mgbe ọ mụrụ nwa ya nwoke, Frédéric Gafner. [2][7]
Na òkù nke George Balanchine, mgbe o guzobere ụlọ akwụkwọ ịgba egwú n'afọ 1969, Consuelo na Alfonso Catá ghọrọ ndị njikwa nke Ecole de Danse de Genève maka Grand Théâtre de Genève. [8][9] N'afọ 1975, ụlọ akwụkwọ ahụ ghọrọ nke onwe ya ma Consuelo na-elekọta ya ma na-arụ ọrụ ya n'okpuru aha Ecole de Danse de Genève . [2][9] N'etiti afọ 1979 na afọ 1982 na mgbakwunye na-iduzi ụlọ akwụkwọ ahụ, Consuelo jere ozi dị ka onye nkuzi maka Prix de Lausanne na onye otu ndị ọka ikpe site n'afọ 1975 ruo n'afọ 1982 maka asọmpi International Choreographic nke e mere na Nyon. [2] N'afọ 1980, o guzobere ma ghọọ onye nduzi nke Geneva Junior Ballet, na-azụ ndị ọhụrụ nwere nkà ma na-enweta aha na mba ụwa niile maka nkà nkuzi ya. [8][9] N'afọ 1992 ya na afọ 1993, ọ kụziri na National Conservatory of Music and Dance dị na Lyon, France. N'afọ 1999, Consuelo lara ezumike nká dị ka onye nduzi nke Ecole de Danse de Genève wee nyefee njikwa nke Junior Ballet n'aka Patrice Delay na Sean Wood. [2][10]
Ọnwụ na ihe nketa
[dezie | dezie ebe o si]
Consuelo nwụrụ n'ọnwa Machị 7, n'afọ 2013 na Arénières Medical Center dị na Geneva. E liri ya na n'ọnwa Machị 11 na Cimetière de Saint-Georges, [1] mana afọ iri ka e mesịrị, e liri ya ọzọ na Cimetiere des Rois, ebe ikike izu ike na-ejedebe na ndị ama ama ya na ndị nyere aka nke ukwuu na ndụ ọha na eze na Geneva.[5]
N'oge ọ na-arụ ọrụ, Consuelo nwetara ọtụtụ onyinye gụnyere Carlos Gomes Order of Cultural Merit site n'aka Brazil n'afọ 1956 ma sọpụrụ ya dị ka Grand Officer na Order of Rio Branco n'afọ 1975. E nyere ya ihe nrite nke City of Geneva maka nkà n'afọ 2003. [2]
Edemsibịa
[dezie | dezie ebe o si]Ihe ndị e dere n'akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]