Gaa na ọdịnaya

Burduna

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Language name
Spoken in: — 
Region:
Total speakers:
Language family: Default
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3:

Burduna[a] bụ Asụsụ Aborigine nke a na-asụkarị n'ike dị n'etiti siri Ashburton na Gascyone na mpaghara Pilbara nke Western Australia.  Ọ bụ nke otu ụdị Kanyara, nke gụ akwara Binigura / Pinikura (nke a ịdị ka Thalanyji).[1]

A na-ahazi asụsụ ahụ ugbu a dị ka nke nọ n'ihe ize ndụ, na-enweghị ndị na-asụ ya dị ka nke afọ 2004. Otú ọ dị, e nwere ụfọdụ ndị si n'ihe nketa Burduna ndị ka nwere ike ikwu okwu ma mata okwu na ahịrịokwu ole na ole. [2] [3][4]

Ọdịdị

[dezie | dezie ebe o si]

A na-hazi Burduna dị ka Asụsụ akara.  Ọ bụ ebe na e kewa pụtara ya dị ka akara Kanyara, ọ dị nnọọ iche na akwụkwọ ozi ndị ọzọ dị na ngalaba ahụ ka ọ na-enwe ọtụtụ ikike napụta mmepụta..[5]

Ka afọ na-aga, ahụ tụfuru ọtụtụ ndị na-eje ije.  Ow">k ụfọdụ ndị nwetụtụ ndị dị mkpa na-egosi p na k na-kpà na-w kama..[6]

Ihe ọzọ dị iche gụnyere ịkpọpụta okwu polysyllabic dị ka yakan (nwunye) na pukurra (ekwensu). Okwu ndị a tụfuru ụdaume etiti ha ma mee ka ọ dị mkpirikpi ka ọ bụrụ ọ̀tụ̀tụ̀ na puurra. A na-akpọ ụdaume ndị ahụ n'olu dị ogologo.[6]

Okwu Burduna pápáume n'okwu ndị dị ka db na spider (ogwu) ma ọ bụ rdg na ngardga (afụ ọnụ).  Ọzọkwa, okwu ndị nwere ikike mmetụtaume na mbụ nwere lenition ma jiri ike dị nro nro ya.  Dịk lugat, a na-akp mb dị ka p, nd dị ka t, na qill dị ka k.[6]

Na mgbakwunye, ebe asụsụ ndị ọzọ nwere dh ma ọ bụ j n'etiti okwu, Burduna gbanwere iji nwee y. Dịka ọmụmaatụ, okwu Thalanyji ngadhal (nwa nwanne) nwere mgbakwunye Burduna ya dị ka ngayal[6]..

Ọdịbendị na mmepe

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị Burduna n'akụkụ mpaghara Nyang na Maroonah n'etiti osimiri Ashburton na Gascyone n'ebe ugwu àmà Australia.  egwu egwu mpaghara mpaghara ndị gbara osimiri Yannarie na Lyndon gburugburu.  A na-ekwukwa na ụfọdụ n'ime mpaghara dị na gburugburu Towera bụ ala omenala Burduna.[1][2]

Ndị Kanyara na-asộhụ atọ dị iche iche - Purduna ma ọ bụ Burduna, Thalanyji, na Bayung ma ọ bụ Payugu.  Asụsụ atọ ahụ nwere usoro eto na okwu yiri nke ahụ, na 60-70% nke okwu ndị a na-ahụ n'ime ha atọ.[5]

Ọdịdị ọha na eze nke ndị Burduna nwere akụkụ anọ dị iche iche. E kewara nke ọ bụla n'ime 'totems', e kewara nke ọzọ na 'phrartries'. A na-enye ndị mmadụ n'ime phrartry utu aha gbasara okike, a na-ejikwa utu aha ndị a na-agwa ha okwu n'otu ụzọ ahụ a na-eji aha onwe onye eme ihe taa. A ketara phrartry totemic n'ụzọ patrilineal, ya bụ, e kenyere nwa nke nne na nna mụrụ site na phrartries abụọ dị iche iche na phrartry nke nna. Alụmdi na nwunye n'ime otu totem phrartry ekweghị.[7]

Often, these totems and phrartries interspersed with people from different linguistic backgrounds. For example, the totem 'Snake' included the Burduna-speaking population as well as the Thalanyji-speaking population.[7]

Totems na usoro ọha na eze nke ndị Burduna na mpaghara Ashburton [7]
Totem Aha nwoke Aha nwanyị Agbụrụ
Mmetụta Wariara Ngogodji Burduna
Turkey na Ọkụ Waliri Wilari Burduna
Agwọ Wiarrji Mgbasa ozi Burduna, Thalanyji

N'ihi ebe obibi ndị ọcha n'akụkụ osimiri Ashburton na Gascyone, a kwụsịrị iji asụsụ ahụ mee ihe, a kwenyere na ọ nwụrụ n'oge ụfọdụ n'ime ọkara mbụ nke narị afọ nke iri abụọ. E nwere mmadụ ole na ole bi na Onslow na Carnarvon ndị ka nwere ike ikwu ma mata okwu na ahịrịokwu ole na ole, mana ihe ka ọtụtụ n'ime ụmụ Burduna alụọla n'asụsụ ndị ọzọ. Nnyocha National Language Indigenous 2004 mere atụmatụ na ọ nweghị ndị na-asụ asụsụ ahụ. N'ihi ya, a na-ahazi ya dị ka ọkwa 0 nke ihe ize ndụ.[4]

Akwụkwọ ọkọwa okwu na ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

E nwere okwu abụọ dị mkpa na atọ dị obere n'asụsụ Burduna.  Klas okwu mbụ dị mkpa nwere okwu aha, nke play aha na adjectives, aha, ma eleghị anya, ịbụ, na mkpụrụ ndị dị mkpa.[5]

Otu okwu nke bụ isi ngwaa.  Ìgwè okwu atọ dị obere adverbs, particles, na interjections.[5]

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]

.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 Austin (1988). "Classification of southern Pilbara languages". Papers in Australian Linguistics 17: 1–17. Austin, Peter (1988). "Classification of southern Pilbara languages". Papers in Australian Linguistics. 17: 1–17.
  2. 2.0 2.1 W24: Burduna | aiatsis collection. collection.aiatsis.gov.au. Archived from the original on 31 October 2018. Retrieved on December 17, 2021."W24: Burduna | aiatsis collection". collection.aiatsis.gov.au. Archived from the original on 31 October 2018. Retrieved 17 December 2021.
  3. Austin (1988). "Aboriginal languages of the Gascoyne-Ashburton region". La Trobe Working Papers in Linguistics 1: 43–63. 
  4. 4.0 4.1 Purduna. Sorosoro. Archived from the original on 5 January 2011. Retrieved on December 17, 2021."Purduna". Sorosoro. Archived from the original on 5 January 2011. Retrieved 17 December 2021.
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 Austin (1991). "Double case marking in Kanyara and Mantharta languages, Western Australia". La Trobe Working Papers in Linguistics 4: 19–36. Austin, Peter (1991). "Double case marking in Kanyara and Mantharta languages, Western Australia" (PDF). La Trobe Working Papers in Linguistics. 4: 19–36 – via La Trobe University.
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 Austin (1981). "Proto-Kanyara and proto-Mantharta historical phonology" (in en). Lingua 54 (4): 295–333. DOI:10.1016/0024-3841(81)90009-7. Austin, Peter (1981). "Proto-Kanyara and proto-Mantharta historical phonology". Lingua. 54 (4): 295–333. doi:10.1016/0024-3841(81)90009-7.
  7. 7.0 7.1 7.2 (2018-04-05) in McConvell: Skin, Kin and Clan: The dynamics of social categories in Indigenous Australia, 1st, ANU Press. DOI:10.22459/skc.04.2018. ISBN 978-1-76046-163-8. McConvell, Patrick; Kelly, Piers; Lacrampe, Sébastien, eds. (5 April 2018). Skin, Kin and Clan: The dynamics of social categories in Indigenous Australia (1st ed.). ANU Press. doi:10.22459/skc.04.2018. ISBN 978-1-76046-163-8.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]
  • Wangka Maya Pilbara Aboriginal Language Centre - nwere ozi gbasara asụsụ Burduna na ọtụtụ asụsụ Pilbara ndị ọzọ, yana ihe atụ ojiji