Gaa na ọdịnaya

Cabbit

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ihe omuma nke onye omenkà nke cabbit.

cabbit bụ ngwakọta akụkọ ifo n'etiti nwamba na ewi. Ha apụtala na akụkọ ifo na akụkọ ifo ma na-ekwu na a hụrụ ha n'ọhịa. Ihe ka ọtụtụ ma ọ bụrụ na ọ bụghị ihe niile a chọpụtara bụ maka nwamba Manx a na-amaghị nke ọma ma ọ bụ aghụghọ.

Joseph Train nke Castle Douglas, Galloway, Scotland, dere ihe mbụ na-ezighi ezi na 1845 n'akwụkwọ ya bụ An Historical and Statistical Account of the Isle of Man, ebe o kwuru na nwamba Manx, ụdị nke nwere ọdụ dị mkpirikpi, nke dị ka ewi, bụ ngwakọta dị otú ahụ: "Ihe m hụrụ banyere ọdịdị na omume nke ihe atụ ahụ m nwere, na-ahapụ obere obi abụọ na uche m na ọ bụ .... cross n'etiti nwanyi na nkịta sayensị nwere ụdị ahụ".[1][2]    [<span title="The material near this tag may rely on an unreliable source. This is some random person's blog; it may be popular, through marketing, but the author has no particular credentials when it comes to mammal genetics. There have to be better sources than this. (July 2019)">unreliable source?</span>]

A na-eji okwu portmanteau cabbit eme ihe maka ụdị akwụkwọ a na-eche n'echiche.  A maghị kpọmkwem afọ e ibu ya.  E ji okwu ahụ mee ihe na 1977 iji jide ihe atụ a mpira na New Mexico ma ihe ya na Los Angeles.  E sere ihe atụ ahụ na The Tonight Show ma ike na ọ bụ nwamba nwere pelvis nwere ikike.[3]

Mgbanwe nke nwamba

[dezie | dezie ebe o si]

.Ndị nwamba Manx na ndị nwamba ndị ọzọ na-anya ọdụ ma ọ bụ bobtailed mutations na-akpata ọtụtụ ihe a na-ekwu na ha na-ama cabbit.  Mgbanwe nke na-akpata ụdọ ụgbụ ọkụ ike ahụta ọkpụkpụ na / ma ọ bụ akwaa na-adịghị mma nke na-eme ka nwamba jiri na-awụli elu.  Ndị na-azụ anụ nabatara nke a dị ka ndị nke ndị Manx, mana a na-ewere ya ugbu a dị ka nnukwu mmejọ na mgbaaka ngosi ma ọ bụghị nke ọkọlọtọ Manx nke oge a.  Ndị na-azụ Manx n'oge a na-a mma anya nchekwa site na nwamba ndị nwere njem dị mma.  Ụkwụ azụ nke Manx, na-echeta ya na ụdọ ma ọ bụ ọdụ dị ike, na-enye echiche nke ewi[4]

N'afọ 1947, Grace Cox-Ife dere, sị: "E nwere ọtụtụ isi ihe gbasara Manx nke na-eme ka ọ bụrụ ihe ọ bụla ma ọ bụghị ihe nkịtị. Onye isi bụ, n'ezie, enweghị ọdụ ya; mana nke a abụghị akụkọ niile. Ọ bụghị naanị na Manx ga-enwerịrị ọdụ kamakwa ọ ga-abụ nkwonkwo ọzọ ma ọ bụ karịa mkpụmkpụ azụ; ya bụ ikwu na ọ ga-enwekarị oghere ebe a ga-agagharị - oke oke azụ karịa ka ọ ga-adị. " Isi ya kwesịrị ịdị gburugburu ma buru ibu, mana ọ bụghị nke ụdị ndị Peshia.[5]

Rose Tenent dere, sị: "Ọ na-adịghị nwamba na-ama Calan Manx na-atụgharị, na-aga ije dị ka agụ iyi .... Ụkwụ azụ ya dị ogologo nke ihu, si otú a na-enye nwamba ahụ ụzọ ụzọ iche ọ na-agagharị; na ihe, bụkwa ihe echiche ezi uche dị na ya na mpaghara ụfọdụ na nwamba Manx bụ nke ọrụ n'etiti nwamba na agụ."[6] 

  • Nkịta ọhịa
  • Skvader
  • Nnụnụ na-agba ọsọ

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Train (1845). An Historical and Statistical Account of the Isle of Man, from the Earliest Times to the Present Date; with a View of its Ancient Laws, Peculiar Customs, and Popular Superstitions. Douglas: Mary A. Quiggin. 
  2. Hartwell (2005). Cabbits: Why Cats Can't Breed with Rabbits.
  3. Hartwell (2016). Cabbits: A Brief History. MessyBeast.com.
  4. "Cabbit: Myth meets fact", The Santa Fe New Mexican, 11 September 1977, p. 40. Retrieved on 11 May 2022.
  5. Cox-Ife (1948). Questions Answered About Cats. London, England: Jordan & Sons. 
  6. Tenent (1955). Pedigree Cats. London: Crosby Lockwood & Sons.