Cabbit

cabbit bụ ngwakọta akụkọ ifo n'etiti nwamba na ewi. Ha apụtala na akụkọ ifo na akụkọ ifo ma na-ekwu na a hụrụ ha n'ọhịa. Ihe ka ọtụtụ ma ọ bụrụ na ọ bụghị ihe niile a chọpụtara bụ maka nwamba Manx a na-amaghị nke ọma ma ọ bụ aghụghọ.
Joseph Train nke Castle Douglas, Galloway, Scotland, dere ihe mbụ na-ezighi ezi na 1845 n'akwụkwọ ya bụ An Historical and Statistical Account of the Isle of Man, ebe o kwuru na nwamba Manx, ụdị nke nwere ọdụ dị mkpirikpi, nke dị ka ewi, bụ ngwakọta dị otú ahụ: "Ihe m hụrụ banyere ọdịdị na omume nke ihe atụ ahụ m nwere, na-ahapụ obere obi abụọ na uche m na ọ bụ .... cross n'etiti nwanyi na nkịta sayensị nwere ụdị ahụ".[1][2] [<span title="The material near this tag may rely on an unreliable source. This is some random person's blog; it may be popular, through marketing, but the author has no particular credentials when it comes to mammal genetics. There have to be better sources than this. (July 2019)">unreliable source?</span>]
A na-eji okwu portmanteau cabbit eme ihe maka ụdị akwụkwọ a na-eche n'echiche. A maghị kpọmkwem afọ e ibu ya. E ji okwu ahụ mee ihe na 1977 iji jide ihe atụ a mpira na New Mexico ma ihe ya na Los Angeles. E sere ihe atụ ahụ na The Tonight Show ma ike na ọ bụ nwamba nwere pelvis nwere ikike.[3]
Mgbanwe nke nwamba
[dezie | dezie ebe o si].Ndị nwamba Manx na ndị nwamba ndị ọzọ na-anya ọdụ ma ọ bụ bobtailed mutations na-akpata ọtụtụ ihe a na-ekwu na ha na-ama cabbit. Mgbanwe nke na-akpata ụdọ ụgbụ ọkụ ike ahụta ọkpụkpụ na / ma ọ bụ akwaa na-adịghị mma nke na-eme ka nwamba jiri na-awụli elu. Ndị na-azụ anụ nabatara nke a dị ka ndị nke ndị Manx, mana a na-ewere ya ugbu a dị ka nnukwu mmejọ na mgbaaka ngosi ma ọ bụghị nke ọkọlọtọ Manx nke oge a. Ndị na-azụ Manx n'oge a na-a mma anya nchekwa site na nwamba ndị nwere njem dị mma. Ụkwụ azụ nke Manx, na-echeta ya na ụdọ ma ọ bụ ọdụ dị ike, na-enye echiche nke ewi[4]
N'afọ 1947, Grace Cox-Ife dere, sị: "E nwere ọtụtụ isi ihe gbasara Manx nke na-eme ka ọ bụrụ ihe ọ bụla ma ọ bụghị ihe nkịtị. Onye isi bụ, n'ezie, enweghị ọdụ ya; mana nke a abụghị akụkọ niile. Ọ bụghị naanị na Manx ga-enwerịrị ọdụ kamakwa ọ ga-abụ nkwonkwo ọzọ ma ọ bụ karịa mkpụmkpụ azụ; ya bụ ikwu na ọ ga-enwekarị oghere ebe a ga-agagharị - oke oke azụ karịa ka ọ ga-adị. " Isi ya kwesịrị ịdị gburugburu ma buru ibu, mana ọ bụghị nke ụdị ndị Peshia.[5]
Rose Tenent dere, sị: "Ọ na-adịghị nwamba na-ama Calan Manx na-atụgharị, na-aga ije dị ka agụ iyi .... Ụkwụ azụ ya dị ogologo nke ihu, si otú a na-enye nwamba ahụ ụzọ ụzọ iche ọ na-agagharị; na ihe, bụkwa ihe echiche ezi uche dị na ya na mpaghara ụfọdụ na nwamba Manx bụ nke ọrụ n'etiti nwamba na agụ."[6]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Nkịta ọhịa
- Skvader
- Nnụnụ na-agba ọsọ
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Train (1845). An Historical and Statistical Account of the Isle of Man, from the Earliest Times to the Present Date; with a View of its Ancient Laws, Peculiar Customs, and Popular Superstitions. Douglas: Mary A. Quiggin.
- ↑ Hartwell (2005). Cabbits: Why Cats Can't Breed with Rabbits.
- ↑ Hartwell (2016). Cabbits: A Brief History. MessyBeast.com.
- ↑ "Cabbit: Myth meets fact", The Santa Fe New Mexican, 11 September 1977, p. 40. Retrieved on 11 May 2022.
- ↑ Cox-Ife (1948). Questions Answered About Cats. London, England: Jordan & Sons.
- ↑ Tenent (1955). Pedigree Cats. London: Crosby Lockwood & Sons.