Gaa na ọdịnaya

Caravan of Dreams

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Caravan of Dreams bụ akwụkwọ nke Idries Shah edi na 1968 site na Octagon Press dị ka ezigbo nke ngosi ya nke ọdịnala Ebe Ọwụwa, echiche na echiche Sufi maka ọha mmadụ nke oge a.  Idries Shah Foundation akwụkwọ ọhụrụ nke akwụkwọ ahụ na 2015.

Shah na-enweta aha ahụ na isi ụkpụrụ atọ: past Maruf the Cobbler, nke akara na Otu puku abalị na otu abalị;  ilu nke na-ekwu, "Nkịta nwere ike ịgbọ ụja, mana Caravan na-aga n'ihu";  na ụdị ụfọdụ sitere Ndị Sufi Master Bahaudin Naqshband nke na-agụ:

"N'ebe a ka anyị nọ, anyị niile: n'ụgbọala nrọ. Ụgbọala, mana nrọ - nrọ, mana ụgbọ ala. Anyị makwaara nrọ ndị ahụ. N'ime ya ka olileanya dị. "[1]

Nchịkọta / ọdịnaya

[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ ahụ nwere ngalaba nsụgharị ọdịnala (Hadiths) nke onye ihe Islam Muhammad (mkarịsịa site na Mishkat nke Al-Baghawi nke Herat), , ọdịnala nke Mulla Nasrudin, echiche sitere na Omar Khayyam, ntụgharị uche nke Rumi, na-eme nke Mulla Do-Piaza, yana okwu sitere n'aka ọtụtụ ndị isi Sufi oge ochie dị ka Saawadi, Bahaudin Kherar Naqsh.  A gụ ụfọdụ ihe gbasara omenala na ihe mere eme nke Islam site na Edward Gibbon's Decline and Fall of the Roman Empire na akwụkwọ njem Shah, Destination Mecca .  Akụkọ bụ nsogbu nna Shah, Jan-Fishan Khan.[1]

Ọtụtụ n'ime akwụkwọ ahụ lekwasịrị anya n'ihe nkuzi dị mkpa sitere na Middle East na Central Asia, dị ka "The Four Men and the Interpreter" (site na Rumi's Masnavi), "The Magic Horse" (site n'Arab Nights), na "The Story of Mushkil Gusha" (ndị na-agụ Peshia a na-agụ ọnwụ n' Thursday).  [1] Nwanne dere Shah, Amina Shah nyere omenala abụọ.[1]

Doris Lessing kwuru otu n'ime akwụkwọ a "Shah kwuru n'ihu ọha, mana n'ụzọ dị njọ, ojiji ndị Sufi na-eji ndị eme ihe..." ma mer na "Sufis na-Man niile site na, na ndị na-eme ihe ike na ndị ochie na-ememe mgbe niile - na ụfọdụ ndị agha n'ime ndị Sufis - 'ma o nwere ike na-eme eme mgbe niile - na ụfọdụ ndị agha n'ime ndị Sufis - 'ma aka ụfọdụ.  Agha bụ na omume nke ezigbo ozizi Sufi bụ 'direct na onwe anyị iji onwe nke anyị nke ọma, nke a bụ eziokwu ma ọ kwadebanye aha ya iji ihe enyemaka anyị, nke mmadụ..[2][3]

Onye edemede akụkọ, onye nchịkọta , onye nchịkọta , Douglas Hill kwu mfe Shah na ndị na-eme ihe na-atọ ụtọ, ahụ na-eme ka onye na-agụ ya nwee "ụzọ n nsogbu okwu na eziokwu na-achọta eziokwu.".[4]

N'okwu mmeghe ya na "The Magic Horse", Shah dere na ndị nkuzi na-arụ ọrụ n'ogo dị iche na nke ndị ifo na ilu ma, mgbe ọ dị mma, bụ "ihe nketa na-eche ọnụ nke ihe a sah mmadụ" ma bụrụ ngwá ọrụ ọrụ a na-eche eme ihe iji "nyere nke uche aka." [5]

Nnakwere

[dezie | dezie ebe o si]

Douglas Hill dere na Tribune na akụkọ nkuzi ahụ bụ "ezi uru" nke akwụkwọ ahụ: "Onye nwere ike ịgụ otu akụkọ ma ọ bụ abụọ ma nwee obi ụtọ. Mana mmetụta ahụ anaghị akwụsị ebe ahụ. Akụkọ ndị a na-agbaso, na-alaghachi, na-eyi ka ha ga-agbasawanye mgbe ha gụsịrị n'ebe karịrị ịma ihe. Dị ka abụ ọma, nkwekọrịta ha dị mma na-adọrọ mmasị... ha yiri ka ha na-eme ka ha baa ọgaranya, na-ebuli elu, na-azụlite, na-enweghị ọgụgụ isi ma ọ bụ ejiji mmetụta uche pụrụ iche. Ahụmahụ ahụ karịa ịkwụ ụgwọ, na-agaghị ekwe omume.[6]

Nnyocha na New Society kwuru na akwụkwọ ahụ na-egosi "ezi ohere na ụzọ ndị ọzọ bara uru maka ụzọ anyị si arụ ọrụ ugbu a; na-egosi ọ bụghị echiche efu kama ihe ịrịba ama sitere na ọdịnala nke ọrụ a maara na nke a nwalere; dị mkpa, na-amị mkpụrụ na ngwa ngwa maka ọha mmadụ anyị ugbu a... N'ime akwụkwọ ahụ, a na-enye ihe nlereanya, na-adọrọ mmasị. A na-eduzi ọtụtụ ihe site na 'akụziri ndị ọzọ' metụtara usoro nkatọ mmadụ, echiche nke ikpe ziri ezi, na ihe mgbochi nke ùgwù onwe onye na-enye ụjọ...[5]

Onye edemede na-enweta ihe nrite na onye mechara merie 2007 Nobel Prize in Literature, Doris Lessing dere na akwụkwọ ahụ nwere ozi nke bụ "mgbazi bara uru" na ndụ ihe na ajị anụ West Islam, manyere Islam na Islam..[7]

Ọnụ nke 1973 na Kabul Times nke Afganistan kwuru na "a na-atụ aro Caravan of Dreams nke ukwuu" na "nke nwera ndọrọ ndọrọ iche na ndị Afghanistan" n'ihi na ọ bụ "n'ụzọ bụ isi nchịkọta faịlụ dị, akwụkwọ na ilu, ihe ọchị na ihe ndị e akara, akwụkwọ na akwụkwọ e dere ede na nke a na-ekwu okwu n'ọnụ nke ụlọ bụ nke ọtụtụ okwu n ahụ mgbe kwuru - na akwụkwọ Afghanistan na-ekwu na nkeoge bụ nke ọtụtụ okwu n'ahụ kwuru - na akwụkwọ Afghanistan  na- nsogbu ihe nke nta ka ọ bụrụ na ọ blela nke nta ka a na ndụ na echiche ụtọ - nke ọma na ndepụta nke ọma na akwụkwọ nri na ọtụtụ mahadum nri ndị.  Ha gbakwunyere na ndị mmadụ dị ka Prọfesọ Robert E. Ornstein (n' akwụkwọ ya The Psychology of Consciousness) tụkwara akwụkwọ ahụ aro maka egwuregwu nke uche emi miri n'ihi na ọ na-egosi ọrụ ụzọ nke ndị na-eche echiche Islam bụ ndị, n' akwụkwọ akwụkwọ site na ọtụtụ afọ gara aga, ọrụ nke uche na-arụ ọrụ nke igbu a site na ọrụ.[8]

The Hindustan Standard of India ụmụaka na Caravan of Dreams bụ "nchịkọta akwụkwọ dị egwu sitere na West na Central Asia... ihe ndị e, echiche na nkuzi, na ntụgharị a na-agụ nke ọma, nke ndị na-akpata a na-ama, n'ime na gburugburu Arabia. Echiche nke ụfọdụ na-eme na-atọ ọchị ma na-leghata... Nke a bụ ezigbo onye, ​​mkpa nke nkụ na-etinye n'ime ihe, nkasi obi...[9]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 3 Shah (1968). Caravan of Dreams. London: Octagon Press. ISBN 0863040438. Shah, Idries (1968). Caravan of Dreams. London: Octagon Press. ISBN 0863040438.
  2. Lessing (2005). Time Bites. New York: Harper Perennial, 363–364. ISBN 9780007179862. 
  3. Lessing. "Summing up", The Daily Telegraph, 23 November 1996.
  4. Ornstein (2008). Meditation and Modern Psychology. Malor Books, 28. ISBN 978-1-933779-63-8. 
  5. 1 2 (20 June 1968) "Teaching Stories". New Society. 
  6. Hill (16 August 1968). "Teaching Stories". The Tribune. 
  7. Lessing (2005). Time Bites. New York: Harper Perennial. ISBN 9780007179862. 
  8. "Caravan of Dreams", Kabul Times, 13 May 1973, p. 3.
  9. "Oriental Wisdom", Hindustan Standard, ABP Group, 4 January 1970.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]