Gaa na ọdịnaya

Castle of Good Hope

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

[1] Castle nke Ezi Olileanya ( ;  )[1] bụ ebe mgbakwasị ụkwụ nke narị afọ nke 17 na Cape Town, South Africa.  N'ịbụ nke dị na ụsọ oké osimiri nke Table Bay, na-esote mweghachi ala, ebe nchekwa ahụ dị ugbu a n'ime ime obodo.[2]  [3] Na 1936 ka ekwuputara Castle ahụ ka ọ bụrụ ihe ncheta akụkọ ihe mere eme (ugbu a ebe ihe nketa mpaghara) na-esochi mweghachi na 1980s, a na-ewere ya dị ka ihe atụ echekwara kacha mma nke ụlọ ọrụ Dutch East India.

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

N'ịbụ nke ndị ọrụ Dutch East India Company wuru n'etiti afọ 1666 na 1679, Castle bụ ụlọ ochie ochie dị na South Africa.  [1] Ọ nọchiri ebe e wusiri ike ochie a na-akpọ Fort de Goede Hoop nke e ji ụrọ na osisi wuo ma Jan van Riebeeck wuru mgbe ọ rutere Cape of Good Hope na 1652.[2]    [peeji dị mkpa]E wuru ebe mgbaba abụọ, Redoubt Kyckuit (Lookout) na Redoubt Duijnhoop (Duneheap) n'ọnụ njikọ Nnu na 1654.Ebumnuche nke ndị Dutch bi na Cape bụ ọrụ dị ka ebe a na-mọ mmiri maka ụgbọ mmiri na-agafe n' Indonesia egwu dị gburugburu Cape na Netherlands njem na Dutch njem n' Indonesia.

N'afọ 1664, dị n'etiti Great Britain na Netherlands bilitere n'etiti asịrị agha.  N'otu afɔ ahụ, Commander Zakaria Wagenaer, onye nọchiri Jan van Riebeeck, bụ onye Kọmishana Isbrand Goske nyere iwu ka o jiri nkume wuo ebe e wusiri ike.  A tọgbọ mbụ mbụ na mbụ 2, 1666. Ọ bụ ndị ohu ọrụ n'ụdị ụfọdụ nke ebe ahụ e wusiri ike.  VOC ejighị n'aka ọnụ ọgụgụ nke ndị bi n'ahụ ma si otú a na-atụ egwu nnupụisi ma ọ bụrụ na ha mee ha ohu;  kama nke ahụ, ha tụrụ ihe ruru ndị ohu 60,000 si Madagascar, Mozambique, Dutch-Indies, na India.[1]  A na-akpaghasị ọrụ ugboro ugboro n'ihi na ụlọ ọrụ Dutch East India na-ala azụ imefu ego na ọrụ ahụ.  N'abụ iri abụọ na isii n'afọ nke n'afọ 1679, a ike ise ahụ aha aha William nke Atọ nke Orange-Nassau: Leerdam n'ebe ihie, na Buuren, Katzenellenbogen, Nassau, na Oranje n' hore elekere site na ya.[2]    [peeji dị mkpa] A na-eji aha ndị a eme ihe dị ka aha okporo amá na mpaghara dị iche iche, mana nke adi na Cape Town, dị ka Stellenberg, Bellville.

N'afọ 1682, ọnụ ụzọ mbata ahụ dochiri ọnụ ụzọ mbido ochie, nke chere ihu n'oké osimiri. E wuru ụlọ mgbịrịgba, nke dị n'elu ọnụ ụzọ mbata, na 1684 - mgbịrịgba mbụ, nke kachasị ochie na South Africa, bụ nke onye na-eme mgbịrịgba n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Fremy kpụrụ na Amsterdam na 1697, ọ dịkwa ihe karịrị kilogram 300 (660 . A na-eji ya akpọsa oge, yana ịdọ ụmụ amaala aka ná ntị ma ọ bụrụ na e nwere ihe ize ndụ, ebe ọ bụ na a na-anụ ya n'ebe dị kilomita iri. A na-akpọkwa ya iji kpọọ ndị bi na ndị agha mgbe a chọrọ ọkwa dị mkpa.[2]

N'oge ọ na, de Choisy zutere Kọmishana General Dutch na onye agha French aha ya bụ de Saint-Martin, ebe ndị ọzọ so n'òtù ahụ na- nta n'ahụ maka "partridges, roe deer na turtledoves".  Kọmishana-Jenal gbakwunyere obere ezi na sitere sitere na Canary Islands na nri ha, na-egosi ha nwere.  [9] de Choisy kwuru na n'oge ahụ, ihe ụmụaka ụgbọ mmiri iri abụọ na ise nke Dutch East India Company na-achọ kwa afụ na Cape iji ike, ebelata osisi na akwụkwọ nri.. [9]

Ebe e wusiri ike nwere ụlọ ụka, ebe a na-eme ụlọ, ụlọ ọrụ dị iche iche, ebe obibi, ụlọ ọrụ, na ọnụ ụlọ ọrụ, n'etiti ihe ndị ọzọ.  A nna ágbá na-acha odo odo na akwụkwọ n'ihi na ọ na-belbelụ nke ọmụmụ na ọmụmụ.  Mgbidi, nke e wuru iji chebe ụmụ amaala ma ọ bụrụ na ikike, kewara ụgbọ dị n'ime, nke see De Kat Balcony, nke Louis Michel Thibault ikpe na ihe ndị e sere na ihe ndị a atụ nke Anton Anreith.  E wuru nke mbụ na 1695, mana e wu egwuregwu ya n'ụdị ọ dị ugbu a n'etiti 1786 na 1790. Site na veranda, a mara ọkwa ndị agha, ndị ohu na ndị obodo Cape.

N'oge Agha nke ịhụnanya nke Boer (1899-1902), e ji nke nnukwu ụlọ ahụ mee ihe dị ka ụlọ, ụlọ ndị mbụ ka dị ruo taa.  Fritz Joubert Duquesne, onye e mechara mara dị ka nwoke gburugburu Kitchener na onye ndú nke Duquesne Spy Ring, bụ otu n'ime ndị bi na ya a ma ama.  Mgbidi nke nnukwu ụlọ ahụ dị oke arọ, mana n'iji n'akụkụ, Duquesne ji spoon gwupụta simenti gburugburu.  Ọ echiche nke nta ka ọ gbapụ n'otu ụzọ, mana nnukwu nkume dara ma tinye ya n'ime mmiri mmiri ya.  N'ụtụ echi ya, onye nche ebe ya na-egosi onwe ya mana ọ dị ndụ.[3]

N'afọ 1936, a mara Castle ahụ dị ka ihe ọmụmụ ihe mere eme (site na 1969 a maara dị ka Ihe ngosi mba na 1 mọdị 2000 Ebe nketa mpaghara), ebe mbụ na South Africa a ga-echebe ya.[1]  A rụzuru nrụzi dị ukwuu na'afọ ndị 1980 na-eme ka Castle ọ bụrụ ihe atụ ngosi mma nke ụlọ ọrụ Dutch East India Company.[1]

Castle ọrụ dị ka isi ụlọ ọrụ nke Ndị agha South Africa na Western Cape, ma taa nwere Castle Military Museum na ebe mmemme maka omenala Cape Regiments.  Castle bụkwa ebe obibi nke Cape Town Highlanders Regiment, otu ndị agha na-arụ ọrụ.

Ebe Ngosi Ihe Nketa nke Cape

[dezie | dezie ebe o si]

Ebe ngosi nka Cape Heritage, nke dị n'ime Castle nke Good Hope na South Africa, bụ nke Maazị Igshaan Higgins na-elekọta. Ebe ngosi nka a na-enye akụkọ zuru oke nke akụkọ ihe mere eme nke South Africa, na-eme ka mmekọrịta dị n'etiti obodo dị iche iche dị ka Khoi, San, na Dutch, site na oge dị iche iche gụnyere ọchịchị na ịkpa ókè agbụrụ pụta ìhè. Ebumnuche ya bụ inye echiche ziri ezi banyere ihe nketa dị iche iche nke mba ahụ na ihe dị mgbagwoju anya gara aga. [4][5]

Ihe nnọchianya

[dezie | dezie ebe o si]

Tupu a dochie ya na 2003, a na-eji ọdịdị pụrụ iche nke ụlọ elu pentagonal mee ihe na ọkọlọtọ ndị agha South Africa, bụrụ ihe ndabere nke ụfọdụ akara ọkwa nke ndị isi na n'elu, ma jiri ya mee ihe na ụgbọ elu South African Air Force.

  • Ihe ndị e wusiri ike na Cape Peninsula
  • Akụkọ ihe mere eme nke Cape Colony Tupu afọ 1806
  • Mgbọ Eche
  • Ndepụta nke ụlọ elu na mgbidi na South Africa
  • Ụlọ Olileanya (ogige siri ike)

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]

.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 Castle of Good Hope. places.co.za. Archived from the original on 13 April 2019. Retrieved on 8 September 2010. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "places" defined multiple times with different content
  2. Welcome to the Castle of Good Hope. Archived from the original on 11 September 2011. Retrieved on 2010-09-08.
  3. Burnham (1944). Taking Chances. Los Angeles, California: Haynes Corp. ISBN 1-879356-32-5. 
  4. Slave Heritage Museum | An unedited history of South Africa (en-US). Retrieved on 2024-03-12.
  5. Explorer (2023-02-20). Cape Heritage Museum (en-US). Museum Explorer SA. Retrieved on 2024-03-12.

Ebe e si nweta ya

[dezie | dezie ebe o si]

 

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]