Gaa na ọdịnaya

Charles Kimberlin Brain

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Charles Kimberlin Brain (7 Mee 1931 - 6 June 2023), nke a makwaara dị ka C. K. "Bob" Brain, bụ onye South African paleontologist onye mụrụ ma kụzie African cave taphonomy ruo ihe karịrị afọ iri ise.

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Brain na Salisbury, Southern Rhodesia na 7 Mee 1931.[1] Ọ bụ nwa nke entomologist, Charles Kimberlin Brain, onye nduzi ọrụ ugbo nke Southern Rhodesia, na Zoe Findlay.[2]

From 1965 to 1991, Brain directed the Transvaal Museum, which became one of the most scientifically productive institutions of its kind in Africa during his tenure. [citation needed]

N'ime afọ ya na ebe ngosi ihe mgbe ochie, Brain ji ịnụ ọkụ n'obi na-eme nchọpụta nke ya, nke Foundation for Research Development (nke bụzi National Research Foundation of South Africa) nyere akara A site na mmalite nke usoro nyocha ya na 1984 ruo mgbe ọ lara ezumike nká.

Brain haziri ma dee ihe ngosi ahụ na ụlọ nzukọ "Life's Genesis I" na "Life'S Genesis 2" nke ebe ngosi ihe mgbe ochie ahụ, nke ọtụtụ nde ndị ọbịa ahụla.

N'oge ọ malitere ọrụ Brain, Robert Ardrey dere banyere ya:   Agbanyeghị na Brain lara ezumike nká na afọ 1996, ọ na-arụsi ọrụ ike dị ka Curator Emeritus na Transvaal Museum, Prọfesọ Honorary nke Zoology na Mahadum nke Witwatersrand, onye na-arụ ọrụ na Bernard Price Institute for Palaeontological Research, na Chief Scientific Advisor na Palaeo-Anthropology Scientific Trust (PAST). Ọ bụ onye na-eme nchọpụta nke fossils nke anụmanụ ndị mbụ ma na-ahazi atụmatụ igwu ala ọhụrụ na Swartkrans Cave. Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ maka Annals of the Eastern Cape Museums . [3]

Na afọ 2006 Lifetime Achiever tribute nye Brain, National Research Foundation nke South Africa kwuru sị:   A kpọrọ Brain ka ọ sonyere na ihe karịrị iri atọ ogbako mba ụwa na ogbako mba ụwa niile. Ya na nwunye ya mụrụ ụmụ anọ.[citation needed] Ọ nwụrụ n'abalị asatọ nke ọnwa Juun afọ 2023, mgbe ọ dị afọ iri itoolu na abụọ.[4][5]

A na-akpọ otu ụdị ezé na-enweghị ụkwụ, Typhlosaurus braini, iji sọpụrụ ya.

  • Ụlọ Akwụkwọ Sekọndrị Ụmụ nwoke nke Pretoria
  • BSc. na zoology na geology - Mahadum nke Witwatersrand, 1950.[1]
  • PhD na geology - Mahadum nke Witwatersrand, 1957.[1]
  • D.Sc. - Mahadum nke Witwatersrand, 1981.[1]

Nsọpụrụ na onyinye

[dezie | dezie ebe o si]
  • Doctorate anọ Honorary:
1999: Mahadum nke Witwatersrand
1999: Mahadum Pretoria
1993: Mahadum nke Natal
1991: Mahadum nke Cape Town
  • 2006: National Research Foundation of South Africa (NRF) President's Lifetime Achiever award.
  • 1997: Ihe nrite South Africa nke Southern Africa Association for the Advancement of ScienceÒtù Ndịda Afrịka Maka Ọganihu Sayensị
  • 1992: Ihe nrite nke Claude Harris Leon FoundationNtọala Claude Harris Leon
  • 1991: John F. W. Herschel Medal nke Royal Society nke South Africa
  • 1987: Senior Captain Scott Memorial Medal nke South African Biological Society
  • Palaeontological Society nke Southern Africa
  • Òtù Ndị Archaeological nke South Africa
  • Òtù South Africa Maka Nnyocha nke Quaternary
  • Zoological Society of Southern Africa 1974-75: Onye isi ala 1969-73: Onye isi ala
    • 1974-75: Onye isi ala
    • 1969-73: osote onye isi ala

Akwụkwọ ndị e bipụtara

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ narị abụọ, gụnyere ọtụtụ akwụkwọ.

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • "Swartkrans: A Cave’s Chronicle of Early Man." (ed.) 2nd Edition. Transvaal Museum Monograph No. 8, 1–295, 2005.
  • "Fifty years of fun with fossils: some cave taphonomy-related ideas and concepts that emerged between 1953 and 2003." In African Taphonomy: A Tribute to the Career of C.K. "Bob" Brain. Edited by Travis Pickering, Katherine Schick, and Nicholas Toth, Center for Research into the Anthropological Foundations of Technology (CRAFT Center), Stone Age Institute, Indiana University Bloomington, 2004.
  • Raymond Dart and our African origins. In A Century of Nature: Twenty-One Discoveries that Changed Science and the World, Laura Garwin and Tim Lincoln, editors. Chicago: University of Chicago Press, 2003. Hardcover:  . Paperback:  .
  • The Hunters or the Hunted?: An Introduction to African Cave Taphonomy. C.K. Brain. Chicago: University of Chicago Press, 1981. Paperback:  ,  . Press page.

Akwụkwọ akụkọ sayensị

[dezie | dezie ebe o si]

(Nchịkọta a ezughi oke.)

  • The Transvaal Ape-Man-Bearing Cave Deposits: Nchịkọta nke saịtị ndị dị na Sterkfontein, Kromdraai, Swartkrans na Makapan. Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Transvaal Memoir No. 11, 1958. (Dr. Brain's PhD thesis.) Reviewed by F. Clark Howell in Science, Mpịakọta 129, Mbipụta 3354, peeji nke 957. Eprel 1959. E bipụtaghachiri ya n'ụdị akwụkwọ site na "Netherlands Repro" (?)
    • E nyochara ya na Science, Mpịakọta 129, Mbipụta 3354, peeji nke 957. Eprel 1959. 
    • E bipụtaghachiri ya n'ụdị akwụkwọ site na "Netherlands Repro" (?)
  • "The Narrative Concept in Museum Display". South African Museums Association Bulletin 1978.
  • "Mmetụta ndị nleta na Life's Genesis Display". South African Museums Association Bulletin 1979.

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 3 4 Charles Brain. whoswho.co.za. Who's Who – Southern Africa. Archived from the original on 18 August 2012. Retrieved on 23 May 2010.
  2. S2A3 Brain, Professor Charles Kimberlin. S2A3 Biographical Database of Southern African Science. S2A3. Retrieved on 23 March 2025.
  3. Rhodes University. Consulting Editors. Annals of the Eastern Cape Museums. Archived from the original on 9 July 2011.
  4. Smillie (8 June 2023). OBITUARY: Renowned South African palaeontologist Bob Brain dies at 92 (en). Daily Maverick. Retrieved on 9 June 2023.
  5. Rubidge. In memory of Charles K. "Bob" Brain (en-GB). Palaeontological Society of Southern Africa. Retrieved on 9 June 2023.
  • Ekele maka ọrụ nke C.K. "Bob" Brain. African Taphonomy Conference, Stone Age Institute, 28 Eprel - 1 Mee 2004, Indiana University Bloomington. N'ịbụ nke Wenner-Gren Foundation for Anthropological Research kwadoro, nke Axel Wenner-Bren guzobere ma nye ya na 1941 dị ka Viking Fund. "...ndị ọkà mmụta sayensị si gburugburu ụwa gbakọtara na Bloomington, Indiana iji mee emume ndụ na ọrụ nke Bob Brain, Curator Emeritus nke Transvaal Museum na Pretoria, South Africa. Dr. Brain bụ onye Africa prehistorian nwere ihe karịrị afọ 50 nke ahụmịhe na sayensị okike. A maara ya nke ọma maka nyocha ya na ebe ndị a ma ama na-ahụ maka ọgba na ndịda Africa. "
    • N'ịbụ nke Wenner-Gren Foundation for Anthropological Research kwadoro, nke Axel Wenner-Bren guzobere ma nye ya na 1941 dị ka Viking Fund.
    • "...ndị ọkà mmụta sayensị si gburugburu ụwa gbakọtara na Bloomington, Indiana iji mee emume ndụ na ọrụ nke Bob Brain, Curator Emeritus nke Transvaal Museum na Pretoria, South Africa. Dr. Brain bụ onye Africa prehistorian nwere ihe karịrị afọ 50 nke ahụmịhe na sayensị okike. A maara ya nke ọma maka nyocha ya na ebe ndị a ma ama na-ahụ maka ọgba na ndịda Africa. "
  • "Killer Cats Hunted Human Ancestors: Ndị ọkà mmụta sayensị atọ nke South Africa kwenyere na ha achọpụtala ọtụtụ anụ ndị na-eri ibe ha ọtụtụ nde afọ gara aga". Shaun Smillie, National Geographic News, 20 Mee 2002

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]

Templeeti:Cradle of Humankind