Gaa na ọdịnaya

Charlotte Cortlandt Ellis

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Charlotte Cortlandt Ellis (June 27, 1874 - March 17, 1956) bụ onye America na-ahụ maka nchịkọta osisi na New Mexico.[1] Ọ chọtara ọtụtụ ụdị osisi ma chịkọta ihe dị ka ụdị osisi 500.[2]

A mụrụ ya na ezinụlọ ókèala ma nwee obere akwụkwọ, mana na 1892 ọ nwere ike ịdebanye aha na mahadum New Mexico mepere ọhụrụ na Albuquerque na 'ngalaba nkwadebe', nke bụ iji hụ na ụmụ akwụkwọ gụrụ akwụkwọ n'ogo nke ụlọ akwụkwọ sekọndrị, na n'afọ akwụkwọ na-esote, a ga-ebuli ya na 'ngalaba nkịtị'. O mere mkpokọta osisi mbụ ya ebe a. Na Mee 1893, Otú ọ dị, mgbe nanị  8+1⁄2 ọnwa nna ya kpọpụtara ya na mahadum iji nyere ezinụlọ ahụ aka ịmalite ebe a na-azụ anụ ọhụrụ n'ebe dịpụrụ adịpụ n'Ugwu Sandia. N'ọgwụgwụ 1890, ọ kpọtụrụ Theodore Dru Alison Cockerell na Elmer Ottis Wooton, ma mgbe ahụ na New Mexico College of Agriculture and Mechanical Arts na Las Cruces (ugbu a na campus nke New Mexico State University) dị nso na Mesilla. Ọ nọgidere na Cockerell na ndị ọkachamara n'ihe ọkụkụ ndị ọzọ a ma ama ruo ọtụtụ iri afọ ka e mesịrị.[3]

Nchịkọta osisi

[dezie | dezie ebe o si]

A maara Ellis ka ọ chịkọtara ihe karịrị 980 ụdị osisi nke ọ dịkarịa ala 345 ụdị, ọ dịkarị ole na ole n'ime ha ka e ji mepụta Nkọwa sayensị na aha nke otu ụdị osisi ahụ.[4] Ọ nọgideghị na usoro nọmba ma gbasaa ụdị ya ma ọ dịkarịa ala iri na anọ herbaria, [4] ma si otú a anaghị edebe ya na nchịkọta dị iche. Ndị a gụnyere ndị dị na Mahadum New Mexico (2 mpempe akwụkwọ) na Mahadim New Mexico State (75) herbaria, kamakwa United States National Herbarium na herbaria nke New York Botanical Gardens na Missouri Botanical Garden. N'ihi na ọtụtụ n'ime nchịkọta ya bụ osisi ndị a na-ahụkarị, ihe ka ọtụtụ n'ihe atụ ndị a nwere ike ịla n'iyi na nchịkọta n'ozuzu - ọtụtụ nde mpempe akwụkwọ site n'aka ọtụtụ puku ndị na-anakọta, ọ dịtụbeghịkwa edepụtara maka nchekwa data, ya mere ihe dị ka 80% nke ya 'efu'ebe ọ bụla, mana ihe atụ ndị dị na New Mexican herbaria na-edepụta ma nwee ike ịnweta. [citation needed] Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe niile, ma ọ bụrụ na ọ bụghị ha niile, e mere na Sandia Mountains na 1900s ruo 1910s.[3] Ka ọ na-erule n'ọnwa Febụwarị afọ 2021, a na-eji ihe atụ ndị Ellis chịkọtara enyere aka mee ka akwụkwọ sayensị iri na asatọ dị na nso nso a.[4] 

Ihe osise holotype ọ chọpụtara ma chịkọta gụnyere Primula ellisiae' (otu aha nke <i id="mwPw">P. rusbyi</i>), [5] Dodecatheon ellisiae "nke bụzi <i id="mwRg">D. dentatum</i> subsp. <i id="mwRw">ellisiae</i>) [6] na Astragalus praelongus var. ellisiae.[7] A gụrụ osisi ndị a aha iji sọpụrụ ya.[3] Ọ chịkọtakwara holotypes nke Achillea laxiflora (otu aha nke <i id="mwWQ">A. millefolium</i>) na Tium stenolobum (otu aha na Astragalus scopulorum). [8][9] O zigara Joseph Nelson Rose ihe atụ Opuntia ọ chịkọtara na 1910 n'ugwu ndị dị nso na Placitas.[10]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Rudolph (1990-05-01). "Women Who Studied Plants in the Pre-Twentieth Century United States and Canada" (in en). Taxon 39 (2): 151–205. DOI:10.2307/1223016. 
  2. Collector:(Ellis, Charlotte). Global Plants.
  3. 3.0 3.1 3.2 Eugene Jercinovic. "Charlotte Ellis of the Sandia Mountains", The New Mexico Botanist, 21 February 2008.Eugene Jercinovic (21 February 2008). "Charlotte Ellis of the Sandia Mountains" (PDF). The New Mexico Botanist.
  4. 4.0 4.1 4.2 Charlotte Cortlandt Ellis (en). bionomia.net. Retrieved on 2021-02-13.
  5. Primula ellisiae Pollard & Cockerell. National Museum of National History, Smithsonian Institution.
  6. Dodecatheon dentatum Hook. ssp. ellisiae. United States Department of Agriculture, National Resources Conservation Service.
  7. US National Herbarium specimen. Encyclopedia of Life.
  8. Pollard (6 August 1902). "Four new plants from New Mexico". Proceedings of the Biological Society of Washington 15: 177-179. Retrieved on 20 August 2020. 
  9. Holotype of Tium stenolobum Rydberg, P.A. 1929. Global Plants.
  10. Joseph Nelson Rose. Rose, cacti, 1909 - 1917. Smithsonian Digital Volunteers: Transcription Center, 36.