Christabel Pankhurst
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Obodoézè Nà Ofú |
| Aha enyere | Christabel |
| Aha ezinụlọ ya | Pankhurst |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 22 Septemba 1880 |
| Ebe ọmụmụ | Trafford |
| Ụbọchị ọnwụ ya | 13 Febụwarị 1958 |
| Ebe ọ nwụrụ | Santa Monica |
| Ebe olili | Woodlawn Memorial Cemetery |
| Ńnà | Richard Pankhurst |
| Ńné | Emmeline Pankhurst |
| Nwanne | Sylvia Pankhurst, Adela Pankhurst |
| Nwa | Elizabeth Tudor |
| Onye dị ịrịba ama | Esther Roper, Eva Gore-Booth, Annie Kenney, Jessie Kenney |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English |
| Ebe ane ji mmadu | HM Prison Holloway |
| Ụdị ọrụ ya | women's rights, nhọpụta, feminism |
| Ebe agụmakwụkwọ | Manchester High School for Girls, Victoria University of Manchester, University of Manchester |
| Ogo mmụta | Bachelor of Laws |
| Onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị | Independent Labour Party, Conservative Party, Women's Party |
| Candidacy in election | 1918 United Kingdom general election |
| Archive na | Atria Institute on gender equality and women's history |
| Onye òtù nke | Women's Social and Political Union |
| Ihe omume dị ịrịba ama | imprisonment |
| Ihe nrite | Dame Commander of the Order of the British Empire |
| Gosiputara ya | Dame Christabel Pankhurst |
| Ikike nwebiisinka dị ka onye okike | Ọrụ nwebiisinka chekwara |
| Onu akụkọ ihe mere eme na | Óbá akwukwo goomenti etiti Britain |
Dame Christabel Harriette Pankhurst (22 Septemba 1880 – 13 Febrụwarị 1958) bụ onye mba Britain amụrụ na Manchester, England.
Akụkọ ndụ ya
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Christabel Pankhurst na 22 Septemba 1880. Ọ bụ ada nke onye isi otu ndị inyom na-ahụ maka ịtụ vootu Emmeline Pankhurst na radical socialist barrister Richard Pankhurst, na nwanne nwanyị suffragettes Sylvia Pankhurst na Adela Pankhurst. Nna ya bụ onye ọka iwu na nne ya nwere obere ụlọ ahịa.[1][2][3]
Pankhurst na ụmụnne ya nwanyị abụọ gara Manchester High School for Girls. O nwetara akara ugo mmụta iwu na University of Manchester, wee nweta nsọpụrụ na LL.B. ule mana, dị ka nwanyị, ekwetaghị ka ọ banye n'ụlọ oriri na ọṅụṅụ na iwu.[4]
Pankhurst kwagara Geneva ka ya na enyi ezinụlọ ya biri, ma, mgbe nna ya nwụrụ na 1898, laghachiri n'ụlọ iji nyere nne ya aka ịzụlite ụmụaka ndị ọzọ. Pankhurst na nne ya bụ ndị otu Labour Party.[5]
O hibere Women's Social and Political Union (WSPU) tinyere nne ya na 1903; Ndị WSPU bu n'obi ime mkpọsa maka votu maka ụmụ nwanyị n'otu usoro e nyere ndị nwoke.[6][7]
N'afọ 1905, Pankhurst kwụsịrị nzukọ n'otu ụlọ nzukọ site n'iwepụta ọkọlọtọ "Votes For Women" nke zoro ezo n'ime uwe elu ya ma na-eti mkpu na-achọ maka ịtụ vootu maka ụmụ nwanyị, ọ gbụsara ọnụ mmiri n'ihu onye uwe ojii wee jide ya.[8][9] N'ụlọ ikpe, ya na onye ọchụnta ego ibe ya Annie Kenney, a mara ya ikpe ịga mkpọrọ otu izu maka mgbochi, kama ịkwụ ụgwọ.[10] Ha ghọrọ ndị mbụ a tụrụ mkpọrọ n'ụlọ mkpọrọ, ikpe ha nwetara mmasị mgbasa ozi dị ukwuu yana ọkwa WSPU mụbara mgbe ikpe ha gasịrị.[11] Mgbe nke a gasịrị, a tụrụ ya mkpọrọ ọtụtụ ugboro.
Ọ duziri ihe ndị agha si na ndọrọ n'agha na France site na 1912 ruo 1913 mgbe ọ hapụrụ ka ọ ghara ịtụ mkpọrọ na United Kingdom.[12] Na 1914, ọ kwadoro agha megide Germany.[13] Mgbe agha ahụ gasịrị, ọ kwagara United States, bụ́ ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ezisa ozi ọma maka òtù Second Adventist.[14]
Pankhurst nwụrụ na 13 February 1958 na California, gbara afọ 77. Ọ nwụrụ n'ihi nkụchi obi mgbe ọ nọ ọdụ n'oche.[15]
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Purvis, June (2004-09-23), "Pankhurst, Dame Christabel Harriette (1880–1958)", The Oxford Dictionary of National Biography, Oxford: Oxford University Press, doi:10.1093/ref:odnb/35375, retrieved 2026-02-07
- ↑ The Pankhurst Family (en).
- ↑ Purvis, June (2018-02-05). Pankhurst sisters: the bitter divisions behind their fight for women’s votes (en-US).
- ↑ Taylor, Beth (2015). Christabel Pankhurst: Heritage Heroes at The University of Manchester (en).
- ↑ Kerber, Linda K. (1991). Women's America: Refocusing the Past (in en). Oxford University Press, 327. ISBN 978-0-19-506262-5.
- ↑ Gearty, Conor (2025-12-15). "The suffragette movement and civil liberties" (in en). The Cambridge Law Journal: 1–28. DOI:10.1017/S0008197325101001. ISSN 0008-1973.
- ↑ Christabel Pankhurst and Annie Kenney (en-GB).
- ↑ Sacrifice that is all but forgotten (en) (2005-10-13).
- ↑ Marr, Andrew. "'I wanted to assault a policeman'", BBC, 2012-02-09. (in en-GB)
- ↑ Miss Pankhurst and the police, Assault and obstruction (16 October 1905).
- ↑ Helmond, Marij van (1992). Votes for Women: The Events on Merseyside 1870-1928 (in en). National Museums & Galleries on Merseyside, 23. ISBN 978-0-906367-45-2.
- ↑ Cowman, Krista (2010-12-09). Women in British Politics, c.1689-1979 (in en). Bloomsbury Publishing. ISBN 978-1-350-30703-2.
- ↑ de Vries, Jacqueline (1994). "Gendering Patriotism: Emmeline and Christabel Pankhurst and World War One", This Working-Day World, Women's Lives And Culture(s) In Britain, 1914-1945. CRC Press. ISBN 9781315274379.
- ↑ Larsen, Timothy (2002). Christabel Pankhurst: Fundamentalism and Feminism in Coalition (in en). Boydell Press, 9-10, 21-24, 128. ISBN 978-0-85115-905-8.
- ↑ (1958) The Illustrated London News (in en). William Little, 313.