Gaa na ọdịnaya

Christine Kaseba

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Christine Kaseba bụ dọkịta Zambia, dọkịta na-awa ahụ na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke jere ozi dị ka nwanyị mbụ nke Zambia site na September 2011 ruo mgbe di ya nwụrụ na October 2014. Ọ bụ nwanyị di ya nwụrụ nke onye bụbu President Michael Sata, bụ onye nwụrụ n'ọfịs na October 28, 2014. Kaseba mere ihe na-emeghị nke ọma maka President nke Zambia na ntuli aka pụrụ iche nke January 2. A họpụtara ya onye nnọchi anya Zambia na France na Eprel 16, 2018

Minista na-ahụ maka mmepe mba ụwa Lynne Featherstone na nwunye mbụ nke Zambia, Dr. Christine Kaseba-Sata - onye nọchitere anya Zambia na London Summit on Family Planning, 28 Nọvemba 2012

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

Kaseba bụ nwunye nke abụọ nke Michael Sata, onye isi ala nke mba ahụ site na 2011 ruo 2014. [1]Christine Kaseba na Michael Sata mụrụ ụmụ asatọ.[2] Tupu ọ lụọ Kaseba, Sata lụrụ nwunye mbụ ya, Margaret Manda.[1]

Kaseba bụ dọkịta na-awa ahụ ogologo oge, ọkachamara na gynecology na obstetrics, na University Teaching Hospital na Lusaka.[3]Ọ rụrụ ọrụ dị ka Nwanyị Mbụ nke Zambia site na 2011 ruo ọnwụ di ya, Onye isi ala Sata, na October 28, 2014. [1] A họpụtara Kaseba ka ọ bụrụ onye nnọchi anya Goodwill nke World Health Organization megide ime ihe ike nwoke na nwanyị site na 2012 ruo 2014.[4][5]

Mgbe ọ na-eje ozi dị ka nwanyị mbụ, ọ duziri mkpọsa megide ọrịa kansa ara na akpa nwa n'okpuru Forum for African First Ladies . [6] O nyekwara aka nke ukwuu na nnọkọ nke isii nke Stop Cervical Cancer in Africa (SCCA) nke e mere na July 24, 2012 na Zambia. [7]

Kaseba kwupụtara na ọ bụ onye isi ala nke Zambia n'oge na-adịghị anya di ya nwụsịrị. [1] O tinyere akwụkwọ nhọpụta ya na Nọvemba 18, 2014, iji sọọ mpi ntuli aka onye isi ala nke Jenụwarị 2015 dị ka onye otu Sata's Patriotic Front (PF). [3] Kaseba bụ otu n'ime mmadụ itoolu na-asọ mpi maka nhọpụta PF maka onye isi ala.[8] Otú ọ dị, Kaseba na ndị ọzọ asaa PF na-azọ ọkwa na-efunahụ nhọpụta nke pati ha n'aka Edgar Lungu na nzukọ ezumezu nke November.[9]

Na 2016, a na-eche na Christine Kaseba nwere ike ịhọpụta dị ka osote onye isi oche na-agba ọsọ nke UPND president nominee, Hakainde Hichilema, maka ntuli aka 2016.[1] Kaseba abụghị onye UPND, mana a na-ahụ ya dị ka onye nwere ike imegide onye isi oche Edgar Lungu na-eso ya, Inonge Wina, onye bụkwa nwanyị, na tiketi onye isi ala. A kọrọ na onye bụbu onye isi ala Guy Scott gbara mbọ ime ka Hichilema họrọ Kaseba dị ka onye na-agba ọsọ ya.[1] Agbanyeghị, Hakainde Hichilema mechara họrọ Geoffrey Bwalya Mwamba ka ọ ga-eso ya na Kaseba, Canisius Banda na ndị ọzọ nwere ike ịhọpụta.[10]

Kaseba na-eje ozi na Global Task Force on Expanded Access to Cancer Care and Control in Developing Countries.[11]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 "Michael Sata - obituary", The Daily Telegraph, 2014-10-29. Retrieved on 2016-08-21."Michael Sata - obituary". The Daily Telegraph. 29 October 2014. Archived from the original on 27 February 2021. Retrieved 21 August 2016.
  2. Smith. "Guy Scott takes interim role after Zambian president Sata's death", The Guardian, 2014-11-29. Retrieved on 2016-08-22.
  3. 3.0 3.1 Zulu. "Zambia: Kaseba in", Times of Zambia (AllAfrica.com), 2014-11-19. Retrieved on 2016-08-21.Zulu, Delphine (19 November 2014). "Zambia: Kaseba in". Times of Zambia (AllAfrica.com). Archived from the original on 22 August 2016. Retrieved 21 August 2016.
  4. Mwenya. "Christine Kaseba: Juggling bilateral, multilateral duties", Zambia Daily Mail, 2020-09-22. Retrieved on 8 October 2022.
  5. World Health Assembly guest speakers focus on gender-based violence and newborn health (en). World Health Organization (2014-05-20). Archived from the original on 19 October 2020. Retrieved on 8 October 2022.
  6. "Zambia: First Lady Dr. Kaseba in Maputo for conference", Lusaka Times, 22 July 2013. Retrieved on 8 October 2022.
  7. "The 6th stop cervical cancer in Africa conference (SCCA) wraps up in Zambia – Southern Africa Litigation Centre", Southern Africa Litigation Centre, 2012-07-25. Retrieved on 8 October 2022. (in en-ZA)
  8. Malambo. "Nine Candidates Compete for PF Presidential Ticket", Zambia Reports, 2014-11-19. Retrieved on 2016-08-21.
  9. Malambo. "Edgar Lungu Wins PF Candidacy but Faces Challenges", Zambia Reports (AllAfrica.com), 2014-11-30. Retrieved on 2016-08-21.
  10. "HH picks GBM as his Running mate", Lusaka Times, 2016-06-03. Retrieved on 2016-08-21.
  11. Global Task Force on Expanded Access to Cancer Care and Control. Harvard Global Equity Initiative. Harvard T.H. Chan School of Public Health. Archived from the original on 22 January 2022. Retrieved on 8 October 2022.