Gaa na ọdịnaya

Clémentine M. Faïk-Nzuji

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Clementine Faïk-Nzuji
A mụrụ ya
Clementine Nzuji
(1944-01-21) 21 Jenụwarị 1944 (afọ 81)
Tshofa, Kabinda District, Belgian Congo


Aha ndị ọzọ  Clementine Faïk-Nzuji Madiya
Mmụta Mahadum Lovanium nke Paris
Mahadum nke Paris
Ọrụ Onye edemede
Ụmụaka 5

Clémentine Faïk-Nzuji Madiya (amụrụ Clémentine Nzuji, 21 Jenụwarị 1944), bụ onye na-ede uri na onye edemede Congo.  A mụrụ ya na Tshofa, Kabinda District na Belgian Congo . Albert S. Gérard na-akpọ ya "onye na-ede uri mbụ nke ezigbo mkpa" n'etiti otu ndị edemede Africa bụ ndị pụtara na njedebe 1960;  ọ bụkwa onye edemede nwanyị mbụ na Belgian Congo

Mmalite na mmalite ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Lovanium . O nwekwara nzere doctorate na ọmụmụ Afrịka na Mahadum Paris .

Nzuji lụrụ di ma bụrụ nne nke ụmụ ise, ọtụtụ n'ime uri ya na-ezo aka n'ezinụlọ ya.

Ọrụ edemede

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1964, [1] o guzobere Pléiade du Congo, otu ndị na-ede akwụkwọ na Kinshasa, wee gaa n'isi wee nyere aka chọta International Center for African Languages, Literatures and Traditions kwadoro mmepe (CILTADE) na Mahadum Katọlik nke Louvain . O meela ihe dị mkpa n'ịmụ asụsụ Bantu na akwụkwọ ọnụ. Ọ bụkwa onye edemede na-enweta ihe nrite nke akụkọ mkpirikpi na uri.

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ịma ụma [Whispers] . [Ihe e dere n'ala ala peeji] Abụ.
  • Kasalà Kinsh aa: Editions Mandore, 1969 (45pp.). Abụ.
  • Oge ndị hụrụ n'anya [The Time of Lovers]. Kinshasa: Editions Mandore, 1969. (54 peeji nke). Abụ.
  • Enigmes lubas = Nshinga: ọmụmụ ihe . Kinshasa: mbipụta nke Mahadum Lovanium, 1970. (169 peeji nke). Ihe omuma[2]
  • Lianes [The Creepers]. [Ihe e dere n'ala ala peeji] (Series Jeune littérature no. 4) (31pp.). Abụ.
  • Lenga na akụkọ ọdịnala ndị ọzọ [Lenga na akụkọ ndị ọzọ. Lubumbashi: Editions Saint-Paul Afrique, 1976 (80pp.). Akụkọ.
  • Akwụsịtụ [Ọrụ ndị gbajiri agbaji]. Lubumbashi: Editions Mandore, 1976. (nke dị peeji nke 49). (n.p.) Abụ.
  • Obodo nke ụbara [City of Abundance]. A naghị ebipụta ya. O meriri naanị ihe nrite na asọmpi kwa afọ nke 1986 nke Overseas Royal Academy, Brussels. Akụkọ dị mkpirikpi.
  • Frisson de la mémoire [A ripple of memory] na Cluzeau Fiancée à vendre na iri na atọ ọzọ ọhụrụ [A fiancée for sale and thirteen other short stories]. [Ihe e dere n'ala ala peeji] (pp. 203-229). Akụkọ dị mkpirikpi. 
  • Ịchọta Ncheta. A Glossary of Graphic Signs and Symbols in African Art and Culture, Canadian Museum of Civilization - Hull/Louvain-la-Neuve, International Centre for African Languages, Literature and Tradition.

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Clémentine Faïk-Nzuji. Archived from the original on 23 March 2019.
  2. Énigmes lubas = Nshinga : étude structurale. WorldCat. OCLC 1086752. 

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Zents, Ronda Davis (2000), Poetry as empowerment: ọmụmụ nke ihe oyiyi na asụsụ uri na ọrụ Clémentine Madiya Faïk-Nzuji, Mahadum nke North Carolina na Chapel Hill.