Colleen Madamombe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

  Colleen Madamombe (1964 - 2009) bụ onye Zimbabwe na-akpụ ihe na-arụ ọrụ na nkume. Ọrụ ya na-egosipụta isiokwu nke nwanyị, nne, na agbụrụ Nwanyị.[1]

Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Colleen Madamombe n'afọ 1964 na Salisbury, Rhodesia (nke bụ Harare, Zimbabwe ugbu a na-esote nnwere onwe na 1980) wee nweta agụmakwụkwọ sekọndrị ya n'ụlọ akwụkwọ dị na Kutama, n'etiti afọ 1979 nakwa afọ 1984. O nwetara diplọma na Fine Arts na BAT Workshop School nke National Gallery of Zimbabwe site na 1985–1986. N'afọ 1986, ọ lụrụ onye Zimbabwe na-ese ihe Fabian Madamombe, onye ya na ya mechara mụọ ụmụ asaa. Na mbụ, ọ bụ ọkachamara na eserese na eserese mana n'afọ 1987, ọ gara inyere di ya aka n'ịkpụ ihe na Chapungu Sculpture Park[2] ebe ọ malitere ịkpụ nkume. Colleen ghọrọ ezigbo enyi ya na nwanyị ibe ya na-akpụ ihe, Agnes Nyanhongo, ma mepụta ngwa ngwa ụdị ịkpụ ihe ya n'ime afọ atọ ọ nọrọ oge niile na Chapungu.

Ọrụ nka[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ ezie na ụfọdụ n'ime ọrụ mbụ ya sitere n'ike mmụọ site na nlele nke ndanda, aṅụ, butterflies na caterpillars, Colleen bịara bụrụ onye a maara nke ọma maka ngosipụta ya nke ụmụnwanyị na omenala Shona ha. O gosipụtara ọtụtụ isiokwu nke nwanyị: ụmụnwanyị na-arụ ọrụ, owuwe ihe ubi, ibu mmiri ma ọ bụ ụmụ na ịmụ nwa.[3] Ọnụ ọgụgụ ụmụnwanyị ya ghọrọ ngwa ngwa ihe nnọchianya nke nwanyị na Zimbabwe ma Zimbabwean International Film Festival nakweere ya dị ka ihe nrite maka ụmụ nwanyị niile meriri. O ritere ihe nrite "Best Female Artist of Zimbabwe" ugboro atọ.[4]

Colleen na-arụkarị ọrụ na Springstone (ụdị nkume agwọ siri ike nke ndị Zimbabwe na-akpụ ihe na-eji eme ihe), ma na-ejikwa nkume Opal (ụdị dị nro nke agwọ), dịka ọmụmaatụ maka nnukwu ọrụ ya “The Birth', ugbu a bụ akụkụ nke nchịkọta Chapungu na-adịgide adịgide. Ọ na-eji ma nkume na-adịghị mma ma na-egbuke egbuke na ihe ọkpụkpụ ya, na-ahapụkarị akụkụ nke elu nkume ahụ n'ụdị oxidized ya iji nye agba maka ntutu isi ma ọ bụ uwe, ebe ọ na-emepụta ihu, ogwe aka na aka na nkume ojii a pịrị apị. Mgbe ụfọdụ, a na-akpụ uwe elu ka ọ bụrụ isi awọ, ebe uwe ndị ọzọ dị ka blouse na-acha uhie uhie ka ọ dị mma. Mmetụta zuru oke na isiokwu a pụrụ ịmata ozugbo.[5]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

E gosipụtara ma ree ọtụtụ ọrụ Colleen na mpụga Zimbabwe. Dịka ọmụmaatụ, e tinyere ha na ihe ngosi njem nke ọrụ ndị na-ese ihe Chapungu nke e gosipụtara na Botanical Gardens na UK na US. The catalogue “Chapungu: Culture and Legend – A Culture in Stone” for the exhibition at Kew Gardens in 2000 depicts Colleen’s sculptures “Growing Well” (a mother and baby in Springstone, 1997) on p. 28–29 and “Dancing Woman” (Opal Stone, 1993) on p. 64–65.[6] Ọrụ ndị dị na ihe ngosi ahụ gụnyere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị a maara nke ọma "ọgbọ mbụ" nke ndị Zimbabwean sculptors, dịka ọmụmaatụ Joram Mariga, Henry Munyaradzi na Bernard Takawira . N'okwu a, a na-akọwakarị Colleen dị ka onye "ọgbọ nke abụọ" mana okwu ndị ahụ ezighị ezi, dị ka Celia Winter-Irving tụlere. N'afọ 2004, e tinyere ihe ọkpụkpụ Colleen na Fabian Madamobe na ihe ngosi na Ogige Botanical na Berlin. Ndepụta ahụ na-egosi ọrụ ndụ ya dị ka "Playing Ball" na "Mother's Care".[7][8]

Ọ nwụrụ n'ọnwa Mee 31, 2009 ma e lie ya n'akụkụ ụlọ ime obodo ya na Zvimba. N'afọ 2010, e mere ihe ngosi banyere ndụ ya na ọrụ ya na National Gallery of Zimbabwe .[3]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

Best Female Artist of Zimbabwe[1][3][4]

Leekwa[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ọkpụkpụ nke Zimbabwe

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Colleen Madamombe | David Barnett Gallery. davidbarnettgallery.com. Retrieved on 2020-06-17.
  2. Chapungu Sculpture Park. Retrieved on 27 January 2016.
  3. 3.0 3.1 3.2 Life, work of sculptor Madamombe (en-GB). The Herald. Retrieved on 2020-06-17.
  4. 4.0 4.1 Celebrating women in visual arts (en-GB). The Herald. Retrieved on 2020-06-17.
  5. Mawdsley, J. Chapungu: The Stone Sculptures of Zimbabwe. Harare: Chapungu, 1997
  6. Catalogue published by Chapungu Sculpture Park, 2000, 136pp printed in full colour, with photographs by Jerry Hardman-Jones and text by Roy Guthrie (no ISBN)
  7. “Hope - Modern African Stone Sculpture“: Zimbabwe Sculptures 2004. pp. 32-33. Botanischer Garten, Berlin; D+L Printpartner GmbH, Bocholt
  8. The Role of Women in Zimbabwean Art (en-GB). The Herald. Retrieved on 2020-06-17.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]