Cooties
Cooties bụ ọrịa nwata, nke a na-egosipụtakarị dị ka nwata. A na-eji ya na United States, Canada, Australia, New Zealand, na Philippines dị ka okwu jụrụ ya na egwuregwu mkpado ọrịa (dị ka ụmụ mmadụ vs. Zombies). Ọ dị ka "lurgi a na-atụ egwu" nke Britain, yana okwu ejiri na mba Nordic, na Italy, India na Iraq.[1] A na-ekwu na nwatakịrị na-enweta "cooties" site na mmekọrịta chiri anya ya na onye "ọrịa" ma ọ bụ site n'aka nwa nwoke na-abụghị nwoke ma ọ bụ nwanyị nke ọgbọ ya.
Mmalite
[dezie | dezie ebe o si]A na-eche na okwu a sitere na ezinụlọ asụsụ Austronesia, ebe asụsụ Philippine, Malaysian-Indonesian, na Māori[1] nwere okwu kuto ma ọ bụ kutu maka ahụhụ na-ata ahụhụ.[2]. Otú ọ dị, o yikarịrị ka aha ahụ sitere na "cuties", ntụaka nlegharị anya n'otu aka ahụ. Ojiji izizi edekọ maka okwu a na bekee bụ nke ndị agha Britain n'oge Agha Ụwa Mbụ na-ezo aka n'ụnwụ nke gbasapụrụ n'ọgbọ agha.[1][2]
Egwuregwu aka, Cootie Game, bụ nke ụlọ ọrụ Irvin-Smith nke Chicago mere na 1915; ọ gụnyere ịtụgharị capsules (cooties) n'ime ọnyà n'elu ihe osise na-egosi ọgbọ agha.[3] Egwuregwu cootie ndị ọzọ sochiri, ha niile gụnyere ụdị "bug" ma ọ bụ "cootie", [3] ruo mgbe Schaper Toys malitere The Game of Cootie na 1948. [4] Egwuregwu a nwere ihe ịga nke ọma, na-aghọ ihe oyiyi; na 2003, Toy Industry Association gụnyere ya na "Century of Toys List" nke 100 ihe egwuregwu kachasị echeta na nke kachasị mma nke narị afọ nke 20.[5]
Na mgbakwunye na egwuregwu cooties, okwu cooties ghọrọ ihe a ma ama na America n'afọ ndị 1950 site n'aka ndị agha na-alọta site n'ọrụ n'akụkụ ndị Britain na South Pacific.[1][6] Dị ka ndị Britain 'na-atụ egwu lurgi', egwuregwu cooties mepụtara n'oge mmalite afọ 1950s polio, ma jikọta ya na unyi na ọrịa na-efe efe.[7][8]
Okwu ndị ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]A makwaara ụmụ ahụhụ nke oghere ndị agha ụwa nke mbụ a na-akpọ "cooties" dị ka "arithmetic bugs" n'ihi na "ha gbakwunyere na nsogbu anyị, wepụ ya na obi ụtọ anyị, kewaa uche anyị, ma mụbaa dị ka hel". [9]
N'Ịtali, ụmụaka nwere okwu la peste ("Ihe otiti"). [7] A maara cooties na Denmark dị ka pigelus na drengelus na Norway dị ka jentelus na guttelus: nke ọ bụla pụtara n'ụzọ nkịtị "ụmụ agbọghọ" na "ụmụ nwoke". Na Sweden, a maara ha dị ka tjejbaciller na killbaciller[10] (nke pụtara "nwa agbọghọ / nwa okorobịa bacilli") na Finland, a maara ya dị ka Asaịbakteeri na Donbakteeri ("nwa agbọghọ / ụmụ okorobịa nje bacteria"). Na Serbia, a maara egwuregwu ahụ dị ka Suga; okwu ahụ pụtara scabies.
Egwuregwu Cooties
[dezie | dezie ebe o si]A na-ekwu na nwatakịrị na-ejide ọrịa site n'ụdị ọ bụla nke mmetụ ahụ, ịdị nso, ma ọ bụ mmetụ aka nke onye "na-arịa ọrịa" ma ọ bụ site na onye nwoke na nwanyị nke otu afọ. Ọtụtụ mgbe, onye "na-arịa ọrịa" bụ onye a na-ele anya dị ka onye dị iche, n'ihi nkwarụ, ihere, ịbụ nwoke na nwanyị, ma ọ bụ inwe omume pụrụ iche.[11] Ụmụaka nọ n'ụlọ akwụkwọ elementrị dị afọ anọ ruo iri na-ejikarị okwu ahụ eme ihe; Otú ọ dị, ụmụaka ndị toro eto nwere ike iji ya mee ihe n'ụzọ mkparị ma ọ bụ na-egwuri egwu.[6]
Na United States, ụmụaka na-eme mgbe ụfọdụ "mmiri" ibe ha site na cooties site n'inye "cootie (s) shot".[1] Dị ka ọ na-adịkarị, otu nwatakịrị na-enye "mkpịsị aka", na-eji mkpịsị aka mkpịsị ụkwụ iji chọta okirikiri na ntụpọ n'ihu aka nwatakịrị ọzọ mgbe ọ na-agụghachi abụ, "Mkpịsị, okirikiri, ntụpọ, - Ugbu a ị nwere ntụpọ!" N'ụdị ụfọdụ, nwatakịrị wee sị, "Mgbidi, Square, square, - Ugbu ahụ ị nwere ya ebe niile!" Mgbanwe ndị a nwere ike ịga n'ihu ruo n'ọkwa ikpeazụ ebe nwatakịrị ahụ na-ekwu, "Okporo, okirikiri, Mma, mma, - Ugbu a ị nwere ya ndụ gị niile!". E nwere ọtụtụ ọdịiche ndị ọzọ.
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Onye na-akọ ọdịnihu na akwụkwọ - aha ọzọ maka Cootie Catcher
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 3 Simon Bronner (26 August 2011). Explaining Traditions: Folk Behaviour in Modern Culture. University Press of Kentucky. ISBN 978-0813134079.
- ↑ Got Cooties? Try P.D.Q.. Hoosier State Chronicles (3 August 2015).
- 1 2 Tim Walsh (1 October 2005). Timeless Toys. Andrews McMeel Publishing. ISBN 9780740755712.
- ↑ Tim Walsh (1 October 2005). Timeless Toys. Andrews McMeel Publishing. ISBN 9780740755712.
- ↑ Tim Walsh (1 October 2005). Timeless Toys. Andrews McMeel Publishing. ISBN 9780740755712.
- 1 2 Sue Samuelson (July 1980). "The Cooties Complex". Western Folklore 39 (3, Children's Folklore): 198–210. DOI:10.2307/1499801.
- 1 2 Simon Bronner (26 August 2011). Explaining Traditions: Folk Behavior in Modern Culture. University Press of Kentucky. ISBN 978-0813134079.
- ↑ Simon Bronner (26 August 2011). Explaining Traditions: Folk Behavior in Modern Culture. University Press of Kentucky. ISBN 978-0813134079.
- ↑ Robert B. Asprey (1996). At Belleau Wood. University of North Texas Press. ISBN 9781574410167.
- ↑ Hug'n Play (31 October 2008). Archived from the original on 31 October 2008. Retrieved on 31 October 2011.
- ↑ Appeals: cootie | Oxford English Dictionary. Public.oed.com. Archived from the original on 2013-10-06. Retrieved on 2013-06-22.