Daura
Daura bụ obodo na ndị ime obodo na Katsina Steeti, ugwu Naijiria . Ọ bụ ụlọ ime ndị Hausa . A na-akpọ ala eze ahụ dị ka otu n'ime " ala ndị Hausa n'ezie asaa" ( Hausa Bakwai ) [1] n'ihi na ọ bụ (tinyere Biram, Kano, Katsina, Zazzau, Gobir, na Rano ) bụ ndị ụmụ Bayajidda na-achị ' ụmụ ya na Daurama na Magira (nwunye mbụ ya). [2] Mahadum nke California' ngalaba agụmakwụkwọ Afrikan Amerikan na-ezo aka Daura, yana Katsina, dị ka ịbụ "oche ochie nke Islam omenala na-ewepụ" [1]
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]
Daura bụ obodo ahụ, dị ka ndị(n'ihe dị ka tara afụ nke 9) si kwuo, Bayajidda, onye sitere na ndị isi ifo ndị Hausa, rutere mgbe ọ gachara gafe Sahara . [2] O rutere ebe ahụ, o gburugburu (aha ya bụ Sarki, nke nwoke “Eze”) bụ onye gbochiri ndị mmadụ isere mmiri n'olulu mmiri ahụ, eze ikike obodo ahụ bụ Magajiya Daurama wee lụo ya n'ihi ekele. ; otu n’ime ụmụ ha asaa aha ya bụ Daura. [2] Ọdọ mmiri Kusugu dị na Daura bụ ebe ekwuru na Bayajidda gburugburu Sarki bụ ebe nchekwa osisi na-echebe ya [3] bụrụ ebe ndị njem nlegharị anya . [2]
N'afọ 1805, n'oge agha Fulani, Daura weghaara Daura onye agha Fulani bụ Malam Ishaku, bụ onye otu emirate . Ndị Hausa hibere steeti ndị na-ahọ mpi nso, na onye na-achị otu, Malam Musa, bụ onye Britain mere ọhụrụ nke Daura n'afọ 1904, [3] Mgbe ndị eze Fulani na-achị ma guzobe ndị na-ahọ mpi. na Daure-Zango (Zango) na na Daure-Baure (Baure). Zango (nke tọrọ ntọala n'afọ 1825) bụ ndị isi Hausa-Daura a ma ama, na 1903–04, ka ndị Briten na ndị France kesara ọdịiche Daura atọ, ndị Briten mere eze Zango, Malam Musa, dị ka eze ọhụrụ nke Daura. Otu ngalaba nke steeti North-Central gara aga ka 1967 nchebe, e webatara eze ọdịnala na steeti Kaduna na 1976. [3] Ọ , ọ : nke steeti Katsina e mere ọhụrụ n'afọ 1987. [4] Faruk Umar Faruk elele Emir 60th nke Daura na 28 February 2007 ka Sarkin Muhammadu Bashar dan Umaru nwụsịrị. [3]
Emirate
[dezie | dezie ebe o si]Ndị eze Daura 'Kangiwa' bụ nnukwu anya dị na etiti obodo oge ochie. Ọ bụ akara nke omenala, ihe mere eme na omenala 'Daurawa'. A na-akpọ Emirate Daura dị ka otu n'ime " steeti Hausa asaa" ( Hausa Bakwai ) [4]

Na 1805, n'oge agha Fulani, Daura weghaara Daura onye agha Fulani bụ Malam Ishaku, bụ onye otu emirate . Ndị Hausa hibere steeti ndị na-awụrịta mpi dị nso, na onye ọdịiche nke otu, Malam Musa, bụ onye Britain mere eze ọhụrụ nke Daura na 1904. [4] , Emir nke Daura ka na-achị dị ka eze nketa nketa, na -echekwa ụlọ eze. [6] Umar Faruk Umar ikpe Emir 60th nke Daura na 28 February 2007 ka Sarki Muhammadu Bashar Dan Umaru nwụsịrị. [3]
Akụ na ụba
[dezie | dezie ebe o si]Azụmahịa na Daura bụ n'ụzọ bụ isi na sorghum, millet, eeịm, ahụekere (ụka), owu, na akpụkpọ ụkwụ na akpụkpọ ụkwụ; Ndị Hausa na ndị fulani bi na ya na-echekwa ehi, ewu, ọgụ, ụkwụ na ụkwụ ibu. Ịkpa akwa na ịchịkọta ahụekere (maka mbupụ) bụ nnukwu ọrụ akụ na ahụ. Ọfịs na-ahụ maka ihuenyo na ebe a na-ekesa ihe na-elekọta obodo ahụ. ụgbọala, obodo Daura ụlọ ụlọ Caravan maka nnu na potash sitere na Ọzara Sahara na maka akwa, ndị ohu, akpụkpọ anụ, na ihe sitere na ndịda; mana ọ nweteghị ikike ikike ndị ma ọ bụ agha nke Katsina (kilomita 49 (kilomita 79). km n'ebe ahụ ike) ma ọ bụ nke Kano (kilomita 117 km] south). Daura bụ otu n'ime mmadụ ole na ole a na-akụ ihe kpatara n'afọ niile. E arọ agbamume Gọọmenti na agbamume n'ozuzu maka ma nnukwu ma obere, ọrụ ugbo n'ime afọ ndị gafeworonụ, bụụrụ ihe ịja mma.
Agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Daura bụ ebe a na-ahụ maka njikọ na nke ozi. Usoro usoro bụ usoro 6-3-3-4, nke a na-eme na mba ahụ dum (yana ọtụtụ ndị ọzọ so na Economic Community of West African States). Ọkwa ndị a bụ Praịmarị, Junior Secondary School (JSS), obere na nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndịrị (SSS) na Mahadum. A na-enye egwuregwu niile bụ isi, na- anya anya ugbu a na afɔ mbụ. Daura bụ ụlọ akwụkwọ praịmarị dị iche, iche iche, postsecondary na ụlọ ọrụ aka ọrụ ndị ọzọ ma ọ bụ ụlọ ọrụ-arụ ọrụ. Na ụlọ akwụkwọ dị elu dị ka ụlọ akwụkwọ njem, Yusufu Bala Usman College, Sani Zango College of Health Technology, Federal Polytechnic na ndị ọzọ.
Ememme Durbar
[dezie | dezie ebe o si]Emir nke Daura na-akwado Durbar iji mee akara ma mee mmemme ndị abụọ na-eme kwa afọ Eid al-Fitr (iji mara njedebe nke ụnwanwụ nke Ramadan ) na Eid al-Adha (iji mee njem nssọ Hajj ). Na mgbakwunye na ndị a, ọ na-anabatakwa Durbar nke Gani nke a na-eme ọtụtụ ugboro n'ụbọchị iri na abụọ nke Rabi' al-awwal, ụnwa nke atọ na kalenda Islam..
Durbar mechiri n'ìgwè ndị na-agba ịnyịnya na-eji ejiji nke ukwuu na-agafe n'obodo ahụ ruo n'obí eze. Mgbe ha zukọrọ n’akụkụ ụlọ eze ahụ, ìgwè ndị na-agba ịnyịnya, ndị nke ọ bụla n’ime ha na-anọchi anya obodo nta dị nso, were ya n’aka n’ebe eze nọ, na-agbago n’ihu ndị isi ahụ nọ ọdụ ka ha na-asọpụrụ ma na-akwado ha.
Demography
[dezie | dezie ebe o si]Ndị Hausa (mgbe ụfọdụ a na-akpata ya na ndị Fulani dị ka Hausa-Fulani ) bụ ihe kacha ukwuu.
Nlekọta ahụike
[dezie | dezie ebe o si]Daura nwere ọtụtụ ụlọ ọgwụ na ụlọ ọgwụ, a na-ekewa usoro nlekọta ahụike Daura na mpaghara ọha na nke onwe nke na-enye ọrụ ahụike na ọkwa mbụ na nke abụọ. Ọ bụ ezie na ụlọ ọgwụ nkeonwe na-adịkarị ọnụ karịa, ọ pụtaghị na ọ ga-asụgharị ka ọ bụrụ nnyefe nlekọta ahụike ka mma.
Ọnụọgụ mmadụ na mpaghara ala
[dezie | dezie ebe o si]Ọnụ ọgụgụ Daura ruru Puku narị iri abụọ na ise, narị na iri ise nà otu dika nke afọ 1972. [4] Dị ka òtù MARA/ARMA si kwuo, ịba na-emetụta Daura ruo ụnwayọ a na-arọ ọnwa isii n'afọ, na ọ bụ "ihe na-egbu mgbu na oge." [6] N'afọ 2005, ka ọrịa measles tiwasịrị na steeti Katsina, Daura ajụjụ otu n'ime ụlọ ọrụ ise maka ndị ọrụ ga-eme ọgwụ ọgwụ [5]
Na mpempe akwụkwọ ikike ụgbọ ala, Daura bụ abbreviated dị ka DRA [6]
Ihu igwe
[dezie | dezie ebe o si]Oge ọkọchị na-ekpo ọkụ nke ukwuu na obere urukpuru na Daura, ebe oge mmiri na-ekpo ọkụ na-ekpo ọkụ ma na-enwekarị urukpuru. Okpom ọkụ ada n'okpuru 52°F ma ọ bụ na-ebili 108°F n'afọ niile, na-esikarị na 57°F ruo 103°F. Ọnọdụ nke Daura
Oge okpomọkụ na-adị maka ọnwa 2.3, site na 10 Maachị ruo 19 Mee, yana nkezi okpomọkụ kwa ụbọchị dị elu karịa 99 ° F. Ọnwa kacha ewu ewu n'afọ na Daura bụ Eprel, yana oke okpomọkụ dị 103ºF yana obere okpomọkụ nke 75°F. [7]
Oge oyi nke ọnwa 2.4, nke na-amalite site na 17 Julaị ruo 29 Septemba, nwere oke okpomọkụ kwa ụbọchị na-erughị 88°F. Daura na-enweta ọnwa kachasị oyi n'afọ na Jenụwarị, yana nkezi dị ala nke 58°F yana elu 90°F. [8] [7]
Igwe ojii
[dezie | dezie ebe o si]N'ime afọ, nkezi pasent Daura nke igwe ojii kpuchiri ekpuchi na-adịgasị iche site n'oge. Na Daura, akụkụ doro anya nke afọ na-amalite ihe dị ka Nọvemba 7 wee dịruo ọnwa 3.9, na-agwụcha ihe dịka Maachị 5. Site na 60% nke mbara igwe doro anya, nke na-edochaghị anya, ma ọ bụ obere urukpuru na nkezi, Jenụwarị bụ ọnwa kacha pụta ìhè n'afọ na Daura. Maachị 5 bụ mgbe oke ojii na-amalite n'afọ, ọ na-adịkwa ọnwa 8.1, na-agwụ na Nọvemba 7. Na Daura, Mee bụ ọnwa nke ígwé ojii kachasị n'afọ na nkezi nke 69% nke mbara igwe na-agba ọchịchịrị ma ọ bụ kpuchie. [7] [8] [9]
Ndị ama ama si Daura
[dezie | dezie ebe o si]- Muhammadu Buhari, onye isi ndị agha 1983-1985, na Onye isi ala Nigeria 2015-2023. [10]
- Faruk Umar Faruk, Emir nke Daura ugbu a na 60.
- Sani Ahmed Daura, Gọvanọ mbụ nke Yobe steeti 1991–1998.
- Sani Zangon Daura, Mịnịsta na-ahụ maka ọrụ ugbo na mmepe ime obodo 1999 – 2000, Minister of Environment 2000 – 2001.
- Ja'afar Mahmud Adam, Salafist Islamic ọkà mmụta kwekọrọ na otu Izala
- Salisu Buhari Daura, onye bụbu onyeisi ụlọ omebe iwu Naijiria .
- Lawal Musa Daura, onye bụbu onye isi ụlọ ọrụ nchekwa obodo Naijiria.
- Mallam Mamman Daura, Onye nchịkọta akụkọ nke New Nigerian (1969-1975), Onye isi oche nke Nigerian Television Authority (1984-1985), onye bụbu onye isi oche na onyeisi oche nke Africa International Bank .
- Habu Daura, onye na-achị steeti Bayelsa, malite na February ruo June 1997.
- Tijjani Dankawu Zangon Daura, onye bụbu kọmishọna na-ahụ maka azụmahịa na ụlọ ọrụ na steeti kaduna ochie (1984-1985), onye ndọrọndọrọ ọchịchị nke tinyere aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị Muhammad Buhari site na 2002 mgbe ọ banyere ndoro-ndoro ochichi ruo 2011, onye otu Habe Royal. House of Daura (Bani Bawo).
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Daura Emirate
- Kusugu
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ African Films and Documentaries: Daura and Katsina, Nigeria. The Hausa Woman. University of California's African American Studies Department. Archived from the original on 3 May 2009. Retrieved on 24 January 2007.
- ↑ Katsina State. NGEX, LLC. Retrieved on 20 January 2007.
- ↑ 3.0 3.1 Traditional States of Nigeria. World Statesmen. Retrieved on 15 September 2010. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name "Traditional States of Nigeria" defined multiple times with different content - ↑ Only Daura qualifies to give Hausa titles (21 November 2018).
- ↑ "Measles kills 500 children in Katsina", The Tide Online, Rivers State Newspaper Corporation, 25 October 2005. Retrieved on 24 January 2007.
- ↑ NGR – Nigeria – Where's That Vehicle Come From?. Where's That Vehicle Come From?. Archived from the original on 6 November 2010. Retrieved on 24 January 2007.
- ↑ 7.0 7.1 7.2 Simulated historical climate & weather data for Daura (en). meteoblue. Retrieved on 10 July 2023. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name ":1" defined multiple times with different content - ↑ 8.0 8.1 Daura Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark (en). weatherspark.com. Retrieved on 10 July 2023.
- ↑ Long term weather forecast for Daura (en-gb). Yr (2024-08-24). Retrieved on 2024-08-24.
- ↑ "Nigeria election: Muhammadu Buhari wins presidency", BBC News, 1 April 2015. Retrieved on 30 March 2021. (in en-GB)
- Naijiria: Akụkọ Daura gbasara agwọ, ọtụtụ Queens . Danjuma Michael, This Day (Lagos). Ọnwa Atọ 19, 2009.