Dharmaditya Dharmacharya

Dharmaditya Dharmacharya (Nepali) (1902-1963) bụ onye edemede Nepali, ọkà Buddha na onye na-ahụ maka akwụkwọ. Ọ bụ ọrụ iji kpọ Nepal Bhasa ma mee ka ndị Buddha Theravada dịghachi ndụ mgbe ndị eze Rana na-achị Nepal ma ha abụọ bụ ọrụ dị ize ndụ, n'ihi ya, a ụzọ ya watch.[1]
Dharmacharya mere nri maka Oge Nepal dị ka kalenda mba. O dekwara mapụta magazin mbụ na Nepal Bhasa ma bụrụ onye nwere ike dị ukwuu na Nepal Bhase renaissance. [1][2] N'ihi ọrụ ya na ahụ, a na-akpọkwa ya "ogidi nke ise" nke Nepal Bhasa malitere Ogidi Anọ nke Nepal Bhasa..
Oge ọ malitere
[dezie | dezie ebe o si]A Dharmacharya na Chikan Bahi, Lalitpur District na nna Vaidya Vrishman Vandya na nne Muni Thakun Vandya. Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Durbar High School na Kathmandu ma akwụkwọ na Kolkata wee banye na Mahadum Calcutta maka akwụkwọ dị elu.
Onye na-eme ngagharị iwe na Buddha
[dezie | dezie ebe o si].Mgbe ọ gara Kathmandu n'oge ezumike, ọ haziri mmemme ndị Buddha na ihe ngosi nke foto ọ chị ọchịchị na Kolkata. N'afọ 1924, ma akara Buddha Dharma Support Association na Dharma Man Tuladhar. Ọ gbara ndị otu ya ume akwụkwọ akwụkwọ ndị Buddha ma akaraa isiokwu n'asụsụ Bekee na Pali n'asụsụ Nepal Bhasa
Mgbe ọ laghachiri Kolkata, o guzobere Nepalese Buddhist Association iji nyere ndị ahịa Nepalese aka bụ ndị dara na nsogbu, ma e wezụga ịkụziri ha ụkpụrụ Buddha. N'afọ 1928, o nyere aka hazie All India Buddhist Conference .
Onye na-agba mbọ maka asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Dharmacharya bụ onye na-ahụ mba n'anya ma nyefee onwe ya n'ịkwalite Nepal Bhasa na inweta nkwado mba ụwa maka ya.
N'afọ 1925, obụ Buddha Dharma wa Nepal Bhasa (canalley) site na Kolkata, India. Ọ bụ magazin mbụbụ na Nepal Bhasa . [1] O nwere ihe ndị agha Buddha ma nyekwa ndị edemede na Nepal ebe ha ga-azụ ihe ha dere nke ha na-enye ike ime n'ihe n'ihi nri nri na nke ahụ ahụ.
Iji kwado òtù Nepal Bhasa na-apụta na Nepal ma kwalite asụsụ ahụ n'ụlọ na mba ofesi, o guzobere otu edemede Nepal Bhasa Sahitya Mandal ("Nepal Bhasa Literature Organization") na Kolkata na 1926.[2]
Dharmacharya laghachiri Kathmandu na nzere masta na Pali. Ọ sonyeere Kansụl Ụlọ Ọrụ dị ka onye ọrụ nchịkwa wee lụọ Asta Maya wee biri na ndụ onye nwe ụlọ.
Mkpọrọ Mkpọrọ
[dezie | dezie ebe o si]N'afọ 1940, e jidere Dharmacharya na mmegide megide ndị na-akwado ọchịchị onye kwuo uche ya, ndị edemede na ndị na-eme mgbanwe na mmekọrịta mmadụ na ibe ya. A tụrụ ya mkpọrọ ọnwa atọ ya na ndị edemede Nepal Bhasa ndị ọzọ. Mgbe ihe ahụ mere, ọ nọgidere na-adịghị arụ ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya ihe karịrị afọ ise. Ọ nọrọ n'akụkụ ikpeazụ nke ndụ ya na-akụzi ihe na ide ihe.
Ihe Nketa
[dezie | dezie ebe o si]
N'afọ 1956, Chwasa Pasa ji utu aha Patron of the Language chọọ Dharmacharya mma. E guzobere ihe oyiyi nke Dharmacharya na Pulchok, Lalipur.
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Dietrich. "Buddhist Monks and Rana Rulers: A History of Persecution", Buddhist Himalaya: A Journal of Nagarjuna Institute of Exact Methods, 1996. Retrieved on 25 March 2012.
- ↑ Shrestha. "The Newars: The Indigenous Population of the Kathmandu Valley in the Modern State of Nepal)", CNAS Journal, January 1999. Retrieved on 23 March 2012. Page 89.