Dominique Gauzin-Müller
Dominique Gauzin-Müller (amụrụ n'afọ 1960) bụ onye France na-ese ụkpụrụ ụlọ na onye na-enyocha ụkpụrụ ụlọ, na-elekwasị anya na osisi na nkwado na ụkpụrụ ụlọ na ime obodo. Ọ bụ onye dere ọtụtụ akwụkwọ gbasara isiokwu ndị a, nke a sụgharịrị n'ọtụtụ asụsụ. O dere Construire avec le Bois (1999), L'architecture écologique (2001), 25 maisons en bois (2003) na 25 maisons écologique (en).
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Dominique Gauzin-Müller na Vincennes, nso Paris, mana o tolitere na Saint-Céré, Lot . Ọ gụrụ ihe owuwu na École d'architecture Paris-Tolbiac, n'okpuru Roland Schweizer, ọkachamara French na ụlọ osisi, na Marion Tournon-Branly. N'afọ 1984, o nwetara "Diplôme" na n'afọ 1985, o nwetara "Certificat d'études approfondies" (Masters) n'iwu ụlọ osisi site n'otu mahadum ahụ. N'afọ 1983, ọ gara nzukọ ọmụmụ ihe akpọrọ "Energy planning and the environment" na Summer University of Oslo. Kemgbe ọ lụrụ onye injinia Germany (1986), ọ bi na Stuttgart, Germany.
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Dominique Gauzin-Müller rụrụ ọrụ dị ka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ ruo afọ ole na ole, tupu ya etinye onwe ya n'ide na izi ihe. Ọ kụziri ihe na Mahadum Stuttgart n'etiti afọ 1988 na 1989.
O bipụtara Le Bois dans la Construction na 1990. N'etiti 1998 na 2004, Gauzin-Müller bụ onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ Jean Prouvé - Complete Works, na mpịakọta atọ, nke Peter Sulzer. Kemgbe afọ 1994, ọ haziri ihe karịrị njem ọmụmụ ihe iri anọ maka ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ na ndị injinia France na Germany na na mba ahụ na Vorarlberg, gụnyere French National Order of Architects na National Committee for Development na nkwalite nke Wood (CNDB).Na 1995, o nwetara Prix Henri Courbot maka akwụkwọ ya bụ Le Bois dans la construction. Na 1997, o bipụtara, n'asụsụ German, Behnisch & Partner 50 Jahre Architektur gbasara onye na-ese ụkpụrụ ụlọ nke German Günter Behnisch, akwụkwọ nke natara ihe nrite enyere "akwụkwọ 50 kachasị mma na Germany". N'afọ 1999, Gauzin-Müller bipụtara Construire avec le Bois, ọrụ nke o nwetara Prix Henri Le Même nke French Académie d'architecture nyere. N'otu afọ ahụ, o sonyere na asọmpi maka Mirecourt High School, Stuttgart, na ụlọ ọrụ na-ahụ maka ihe owuwu Jockers. E bipụtara akwụkwọ ya kachasị mma, L'Architecture Écologique, na 2001 ma kemgbe ahụ, a sụgharịrị ya n'asụsụ isii, gụnyere Chinese. Gauzin-Müller sonyere dị ka onye na-ese ihe na ọrụ nke Waste-Recovery Center nke "Parc d'activités" na Mayenne, nke Joel Gimbert duziri.
N'afọ 2003, o bipụtara 25 Maisons en Bois, nke a sụgharịrị n'asụsụ atọ, na 2005 25 Maisons Écologiques nke a sụgharịa n'asụsụ ise. N'afọ 2007, French Académie d'architecture nyere ya Prix Dejean "maka ọmụmụ na nyocha gbasara mmejuputa ụkpụrụ nke mmepe na-adịgide adịgide na ụlọ na ime obodo".[1] Na mgbakwunye na ọrụ onwe ya, Gauzin-Müller ebipụtala edemede n'ọtụtụ akwụkwọ, gụnyere "Une Terre humaine" na L'Architecte e (s) t l'autre, "Développement durable dans l'architecture et l'urbanisme" na "Les énergies renouvelables dans le bâtiment" na Neufert (2007), "L'exemple du Vorarlberg" na La maison individuelle, "L"architecture éco-responsable" na La science au présent 2008, une année d'actualité technique et Encyclopédie.
Ya na ọtụtụ ndị mbipụta na-arụ ọrụ, ma bipụtakwa edemede edemede na ọrụ obodo dịka "Les éléments des projets de Construction" (Neufert, 2007) ma ọ bụ "Encyclopedia Universalis" (2008). Kemgbe mmalite 1980, Gauzin-Müller edewo maka ọtụtụ akwụkwọ akụkọ ihe owuwu nke Europe: D'Architectures (France), Usoro et architecture (France), Maisons à vivre (France), Sequence bois (France), Architecture intérieure créé (France), Le Moniteur des travauxtiment (France) (Italy), Deutsche Bauzeitung (Germany), nkọwa (Germany), wdg.
A kpọrọ Gauzin-Müller, onye na-ekwu okwu n'akụkụ niile nke Yuropu, ka ọ gaa mahadum dị iche iche dịka Vienna, na La Coruña (Spain). Site na 2004 ruo 2007, ọ kụziri ihe na École Nationale Supérieure d'Architecture na Nancy. Ugbu a, ọ bụ prọfesọ na Ecole Nationale Supérieure d'Architecture naStrasbourg.
Na 2007, ọ bụkwa onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ French architecture magazin écologiK, nke na-eleba anya n'okwu gbasara nkwado na nhazi ụlọ na ihe owuwu na urban planning.
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ PRIX ET RECOMPENSES DE L'ACADEMIE D'ARCHITECTURE . - Académie d'Architecture. Archi.fr. Archived from the original on 2009-05-18. Retrieved on 2016-11-11.
- Articles with ISNI identifiers
- Articles with VIAF identifiers
- Articles with BIBSYS identifiers
- Articles with BNF identifiers
- Articles with CANTICN identifiers
- Articles with GND identifiers
- Articles with J9U identifiers
- Articles with LCCN identifiers
- Articles with LNB identifiers
- Articles with NKC identifiers
- Articles with NLG identifiers
- Articles with NLK identifiers
- Articles with NTA identifiers
- Articles with CINII identifiers
- Articles with faulty RERO identifiers
- Articles with SUDOC identifiers
- Articles with WorldCat-VIAF identifiers
- Mmadụ ndi di ndụ