Gaa na ọdịnaya

Doris Löve

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Doris Benta Maria Löve, née Wahlén (amụrụ 2 Jenụwarị 1918 na Kristianstad - nwụrụ anwụ 25 February 2000 na San Jose, California) bụ onye na-ahụ maka ihe ọkụkụ nke Sweden, ọkachasị na-arụsi ọrụ ike na Arctic..[1]

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Doris Löve na Kristianstad, Sweden. Ọ gụrụ akwụkwọ na mahadum Lund na 1937. Ọ lụrụ nwa akwụkwọ ibe ya na onye ọrụ ibe ya, Icelander Áskell Löve. Ọ nwetara PhD na botany na 1944. O lekwasịrị anya doctorate na mmekọahụ nke Melandrium. Mgbe ha gụsịrị akwụkwọ, di na nwunye ahụ kwagara Iceland. Ha kwagara Winnipeg na 1951, kwaga Montreal na 1955, na Boulder na 1965. Na mahadum ebe Áskell Löve kụziri ihe, Doris Löve apụghị ịbụ onye nkụzi n’otu oge na di ya. Ha mechara kwaga San Jose, California na 1974.[1]Kaersvang (2000). "Doris Löve (1918–2000) In Memoriam". Arctic and Alpine Research 32 (3): 360–363. DOI:10.1080/15230430.2000.12003375. Kaersvang, Lóa Löve; Weber, W.A.; Ives, J. D. (2000). "Doris Löve (1918–2000) In Memoriam". Arctic and Alpine Research. 32 (3): 360–363. doi:10.1080/15230430.2000.12003375. JSTOR 1552536. S2CID 218525313.</ref>

N'otu, Áskell na Doris Löve mere ọtụtụ nyocha banyere ọnụọgụ chromosome nke osisi na ojiji ha na usoro osisi. Ha bipụtara ọtụtụ akụkọ na mpaghara a, a na-ewerekwa ha dị ka ndị guzobere cytotaxonomy.[1]Kaersvang (2000). "Doris Löve (1918–2000) In Memoriam". Arctic and Alpine Research 32 (3): 360–363. DOI:10.1080/15230430.2000.12003375. Kaersvang, Lóa Löve; Weber, W.A.; Ives, J. D. (2000). "Doris Löve (1918–2000) In Memoriam". Arctic and Alpine Research. 32 (3): 360–363. doi:10.1080/15230430.2000.12003375. JSTOR 1552536. S2CID 218525313.</ref>

N'afọ 1962, ọ bụ onye nhazi nke nzukọ sayensị nwere mmetụta na North Atlantic Biota na akụkọ ihe mere eme ha na onyinye sitere n'aka Eric Hultén, Tyge W. Böcher, Hugo Sjörs, John Axel Nannfeldt, Knut Fægri, Bruce C. Heezen na Marie Tharp.

N'afọ 1974, a manyere di ya Áskell Löve, onye bụ prọfesọ zuru oke na onye isi oche nke ngalaba ihe ndị dị ndụ nke Mahadum Colorado Boulder, ịgba arụkwaghịm. N'afọ 1997, o dere akụkọ ezinụlọ ya, akụkọ ndụ dị peeji 86 nke na-enye nkọwa zuru ezu banyere ịgba arụkwaghịm di ya. E debere ihe ncheta a na Hunt Botanical Library na Pittsburgh na 1997 ma kwesiri ka a ghara ịhapụ ya ruo 2018.[2]

Ọrụ ndị ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]

 

Akwụkwọ gbasara ihe ọkụkụ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Löve (1961). Chromosome numbers of central and northwest European plant species, Opera Botanica vol. 5. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1–581. 
  • Löve (1966). Cytotaxonomy of the alpine vascular plants of Mount Washington, University of Colorado Studies. Series of Biology No. 24. Boulder: University of Colorado, 1–75. 
  • Löve (1974). Cytotaxonomical atlas of the Slovenian flora, Cytotaxonomical Atlases vol. 1. Vaduz: J. Cramer, 1241. 
  • Löve (1975). Cytotaxonomical atlas of the Arctic flora, Cytotaxonomical Atlases vol. 2. Vaduz: J. Cramer, 598. 
  • Löve (1977). Cytotaxonomical atlas of the Pteridophyta, Cytotaxonomical Atlases vol. 3. Vaduz: J. Cramer, 398. 

Usoro nzukọ

[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ nkewa ya mere ka nwunye Kenneth Hare bụ Jocelyn jikọta ọnụ ụlọ ahịhịa sitere na Ugwu Kaumajet.[3]

Nsụgharị

[dezie | dezie ebe o si]
  • Nnyocha botanical nke Penny Highlands nke Baffin Island, Nsonaazụ nke njem Baffin nke abụọ site na Arctic Institute of North America (1953) n'okpuru nduzi nke Col. P.D. Baird [4]
  • Nikolai Vavilov, Mmalite na ọdịdị ala nke osisi ndị a kụrụ akụ, Archives of Natural History, Jenụwarị 1994 [5]

Ihe edeturu n'okpuru ala

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Kaersvang (2000). "Doris Löve (1918–2000) In Memoriam". Arctic and Alpine Research 32 (3): 360–363. DOI:10.1080/15230430.2000.12003375. 
  2. Kaersvang (2000). "Doris Löve (1918–2000) In Memoriam". Arctic and Alpine Research 32 (3): 360–363. DOI:10.1080/15230430.2000.12003375. 
  3. Huneault (2018-07-16). I'm Not Myself at All: Women, Art, and Subjectivity in Canada (in en). McGill-Queen's Press - MQUP. ISBN 978-0-7735-5403-0. 
  4. Schwarzenbach (2010). Botanical Observations on the Penny Highlands of Baffin Island (in en). BoD – Books on Demand. ISBN 978-3-8423-1884-7. 
  5. VAVILOV, N. I. Origin and geography of cultivated plants. (Translated by Doris Löve). Research Gate (January 1994).