Douglas Gilfillan
Douglas Flemmer Gilfillan (1865-1948) bụ onye ọka iwu South Afrika onye ọkà ikpe na onye na-anakọta osisi.[1]
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]Gilfillan gara akwụkwọ na Cradock, Eastern Cape, ebe nna ya Edward na-arụ ọrụ dị ka onye ọka iwu.[1] Mgbe ọ rụchara ọrụ dị ka onye odeakwụkwọ na ụlọ ọrụ iwu nke Reid & Nephew na Cape Town, a nabatara ya dị ka onye ọka iwu na notary n' Ụlọikpe Kasị Elu nke Cape Colony.[1] Ọ kwagara Barberton na 1888 wee gaa n'ihu na-arụ ọrụ iwu n'ebe ahụ ruo 1893. [1] N'oge ahụ, ọ sonyeere Barberton Scientific and Literary Society ma zute onye na-anakọta osisi Ernest Edward Galpin: nzukọ a malitere ọbụbụenyi ogologo oge na-etiti ha abụọ. Gilfillan lụrụ Sophia Maria Magdalena de Jong, Galpin lụrụ nwanne ya nwanyị, Marie Elizabeth.[3]
Na afọ 1893, Gilfillan kwagara Johannesburg wee guzobe ụlọ ọrụ ndị ọka iwu a maara ugbu a dị ka Bowman Gilfillan. Na oge mbụ ya na Johannseburg, nke bụ akụkụ nke Transvaal Republic n'oge ahụ, ọ ghọrọ onye otu Kọmitii Mgbanwe, otu nzukọ Ndị Uitlanders na-achọ ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị ukwuu maka ndị mbịarambịa. A tụrụ Gilfillan na ọtụtụ ndị ọzọ mkpọrọ mgbe Jameson Raid gasịrị.[1] E kpere ndị otu Kọmitii Mgbanwe ikpe ma maa ha ikpe ọnwụ. E mechara weputara ikpe a ka ọ bụrụ ụgwọ £ 2,000. Sir Abe Bailey kwụrụ ụgwọ Gilfillan ma hapụ ya ma gaa n'ihu n'ọrụ iwu ya. Gilfillan jere ozi dị ka onyeisi na Imperial Light Horse regiment na Boer War. [4] Mgbe Agha Boer kwụsịrị, a họpụtara Gilfillan ka ọ bụrụ onye otu ụlọ ikpe mpụ pụrụ iche maka Johannesburg na onye na-anọchite anya onye ọka iwu maka Boksburg na Germiston.[1]
Gilfillan wekotara ihe karịrị 500 ụdị osisi.[1] A wekotara ndị a n'ógbè ndị gbara Johannesburg gburugburu (1898- 1899), Middelburg, Eastern Cape (1899), Heidelberg, Gauteng na Witbank (1905). Gilfillan zigara ụdị ya na Galpin, onye tinyere ha na herbarium ya n'okpuru aha Gilfillan. Herbarium nke Galpin mechara bụrụ isi nke herbarium gọọmentị na Pretoria.[1]
Ncheta
[dezie | dezie ebe o si]A na-akpọ ụdị osisi ndị a aha iji sọpụrụ ya: Canthium gilfillanii, Zygophyllum gilfillanii, Europs gilfillanii. [1][6]
Ihe ndetu na ntụaka
[dezie | dezie ebe o si].mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Biography of Douglas GilfillannaS2A3Biographical Database nke Southern African Science