Gaa na ọdịnaya

Dubravka Stojanović

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Dubravka Stojanović

Dubravka Stojanović (Serbian Cyrillic: Дубравка Стојановић ; na Febụwarị 15, 1963) bụ onye bụbu agụ ihe mere eme Yugoslavia na Serbia, na prọfesọ na Mahadum Belgrade Faculty of Philosophy.  Ọ bụ osote onye isi oche nke nsogbu akụkọ Ihe Mere Eme nke dị na Thessaloniki nke Center for Democracy and Reconciliation na South Eastern Europe haziri yana onye onye nke United Nations na okwu nke iji ihe mere eme eme eme mee ihe n'ụzọ na--eduga ezi na njikọ.[1]  ndị bụ isi bụ isi na-aha ngosi ya bụ usoro nke mgbaka ọhụrụ na Ndịda Ọwụwa ụkpụrụ Europe, onye uche kwuo na Serbia, ihe mere eme nke Belgrade, okpukpe ihe mere eme eme na-egosi ihe mere e ji mara.[1]  N'afọ 2015, Dubravka Stojanović natara French Ordre National du Mérite. [1]

ya

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Amuru Dubravka Stojanović na Belgrade na 1963 ebe ọ akwụkwọ akwụkwọ.  Ọta n'oge ọ bụ nwata na Šibenik, Croatia ebe ebe nne ya bụ Barbača biri.[1]  Ọ debanyere aha na Mahadum Belgrade Faculty of Philosophy History program na 1981 ebe ọ akwụkwọ akwụkwọ na 1987, akwụkwọ nzere masta ya na 1992 na PhD na 2002. Ọganihu na njikọ ya na nke ihe mere n'ihe gbasara ihe onwunwe na ibe ya na ihe nkwado ihe nke oge nkewa nke Yugoslavia na[2goslavia].  N'ihi na ọrụ ya lekwasịrị anya na ndị na-eme ihe mere eme nke ike adọ nke 20 nke Serbia, ọ chere nsogbu nke nnopụiche nke ọkọ ihe mere mere eme na anya site na isiokwu nke ọrụ ya ihu.[2]  N'ime nsogbu a, ụlọ akwụkwọ Annales na ọrụ Lucien Febvre nwere ike n'ahụ ya.[2]

N'agbata afọ 1988 na 1996, Stojanović mada ọrụ na Institute for Recent History of Serbia mgbe nke ahụ nchebe ọ kwagara na Mahadum Belgrade Faculty of Philosophy na 1996 ebe onye nkụzi na 2001 na prọfesọ oge niile na 2016.

Ọ na-eke ọrụ n'ihe gbasara onye kwuo uche ya na Serbia na Balkans na na-achọ apụ nke 19 na àjà nke afọ nke 20,ሰሙ nke ndị pastọ ihe mere eme na akwụkwọ ozi ọhụrụ nke Serbia, ihe mere ihe mere anya usoro, nke ọgbara ọhụrụ, na ihe mere mere eme nke ụmụ na Serbia.[1]  Ọ na-agbakwa ndị United Nations njikọ njikọ ihe mere eme eme eme ihe n'ụzọ na-ibu na njikọ.  N'afọ 2017, ọ bịanyere aka na njem na Asụsụ Ndị Croatia, Serbia, Bosnia Ndị Montenegro.

[3][4] Slobodan Antonić katọrọ nkwubi okwu mkparịta ụka ya ọrụ nke ndị agha Quisling nke Serbia na Holocaust na Serbia nke ndị Germany weghaara ma were ọrụ ya n' ahụ ahụ ka ọ pụtara nke revisionism-eme ihe mere eme.[1]  Antonić katọrọ ịhụnanya Stojanović ihe ọrụ dị mkpa ndị Serbia na-arụkọ ọrụ na Holocaust na Serbia na-ebo ya ebubo na ọ na-ebufe ọrụ "nweghachi" site na ndị Nazi German na ndị agha Serbia.[1]  Nkatọ nke ọrụ Stojanović na Nikola Samardžić.  mere ka "arọọ kpọgbu na maka igbu ọchụ ndị agha ihe mere eme" site na "ndịrị mgbasa ozi na-akwado, ndị ọrụ na otu ndị na-aghọ nko" nke ihe ndị ahụ yee yere ihe mere eme eme 520 bịanyere aka, ndị ọrụ nke ọrụ niile, ndị na-ese ihe na ndị ọrụ si Serbia, mba ndị ọzọ dị na mpaghara, Europe na ụwa.

Stojanović meri Belgrade City Award for Social Sciences na 2004, Peace Prize site na Belgrade Center for Peace and Democracy na 2011, na French national order of merit na 2015. [1][2] Ọ natara "Conquering Freedom" maka ụmụ akwụkwọ ogụ maka ikike, onye kwuo uche ya iwu na 2012..

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ọ na-eme ihe n'oge na-adịghị anya. Српска Боллдемократска Drake na onye na-eme ihe nkiri 1912-1918, Belgrade, 1994
  • Ndị agha na ndị ọchịchị onye kwuo uche ya: 1903-1914, Belgrade, 2003
  • Kaldrma na asphalt: Urbaцијаниза na ndị Europe nọ na Beograd 1890-1914, Belgrade, 2008
  • Uље na води: Oge si n'akụkọ ihe mere eme nke ụlọikwuu, Belgrade, 2010
  • Ụkwụ onye iro: Prлози maka ndọrọ ndọrọ ọchịchị biographical Library XX Century, Belgrade, 2011
  • Ihe omuma: Oгледи si n'ihe omuma 1890-1914, Belgrade, 2013[5]
  • Nnukwu ụwa 1880-2015, Belgrade, 2015
  • Populism the Serbian Way, Belgrade, 2017 [6]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. "Historian Dubravka Stojanovic awarded French order", B92, 26 June 2015. Retrieved on 29 December 2015.
  2. Dubravka Stojanović. www.audioifotoarhiv.com. Retrieved on 14 October 2021.
  3. Dižemo svoj glas protiv kampanje mržnje i linča kojem su izloženi Dubravka Stojanović i Nikola Samardžić. Historiografija.ba, Bosnia and Herzegovina. Retrieved on 14 October 2021.
  4. PETICIJA PROTIV PROGONA I POZIVA NA LINČ KRITIČKIH ISTORIČARA. Krokodil.rs, Krokodil Literary Festival (31 July 2020). Retrieved on 14 October 2021.
  5. Stojanović (2013). Iza zavese: ogledi iz društvene istorije Srbije 1890-1914, Biblioteka Ideje. Beograd: Udruženje za društvenu istoriju. ISBN 978-86-83227-29-7. 
  6. Stojanović (2017). Populism the Serbian Way. Beograd: Peščanik. ISBN 978-86-86391-32-2.