Gaa na ọdịnaya

Ego ihu igwe na Naịjirịa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Usoro mmebi ala n'obodo Gombe, n'ebe ọwụwa anyanwụ Naịjirịa, na 2023.

  Ego maka ihu igwe na Naịjirịa gụnyere ngwakọta nke ego sitere n'ime obodo na nke mba ụwa maka mgbanwe ihu igwe, ibelata ya na iguzogide ya. [1] [2]

Dịka akụnụba kachasị na Afrịka na otu n'ime ndị na-emepụta mmanụ na kọntinent a, Naịjirịa na-eche nnukwu ihe ịma aka metụtara mgbanwe ihu igwe ihu, gụnyere idei mmiri, ọzara, na ịdabere na mmanụ ọkụ, nke na-emetụta akụ na ụba ya na nchekwa nri. : 54 Mba a na-achọ ime ka amụma ihu igwe ya kwekọọ na ebumnuche nke Nkwekọrịta Paris, site n'iji njikọta nke ego ọha na nkeonwe na mmekorita mba ụwa iji mezuo ebumnuche ndị e depụtara na Ntinye Aka nke Mba (NDC) ya.. [3]

Ihe gbara ya gburugburu na adịghị ike ya

[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ ugbo na Ọhịa

[dezie | dezie ebe o si]
Map nke Köppen-Geiger nkewa ihu igwe nke Naịjirịa maka oge 1980-2016

Naịjirịa nwere ngụkọta ala nke 910,770 km2, [4] nke 77% na-tinye aka na ihe ọkụkụ (gụnyere ala a na-akọ ugbo, ihe ọkụkụ na-adịgide adịgide na ebe ịta nri) [5]: 1 na 22% bụ ọhịa ka ọ na-erule afọ 2020. [6] Dị ka Ụlọ Akụ̀ Ụwa si kwuo, ngalaba ọrụ ugbo na-ahụ maka 34% nke ịmepụta ọrụ na mba ahụ.[7] Otú ọ dị, mmebi ala na-emetụta ihe dị ka 33% nke ala ugbo, nke mgbanwe ihu igwe mere ka ọ ka njọ. : nke asaa : VII 

Ngalaba ọrụ ugbo ka na-akpata ihe dị ka 23% nke GDP nke mba ahụ dịka data Bank World 2021 si dị.[8] Mgbanwe nke usoro mmiri ozuzo, mmụba nke idei mmiri, na ọzara n'ebe ugwu nke mba ahụ na-eyi nchekwa nri na ihe oriri na Naịjirịa egwu; mba ahụ na'ihu ụkọ nri ma e jiri ya tụnyere ihe ụlọ chọrọ. : 54 [3] Mmụba nke ihe oriri ndị a na-ebubata, dị ka osikapa, na-egosi ihe isi ike n'ịgbaso mkpa nri nke mba ahụ. N'afọ 2019, a chọpụtara na Naịjirịa riri nde tọn ọka asaa, mana ha mepụtara naanị nde tọn 3.7 n'onwe ha.[9]

Dị ka akụkọ Post-Disaster Needs Assessment (PDNA) nke afọ 2012 si kwuo, idei mmiri ahụ, nke malitere na July nke afọ ahụ, mere ka mmebi US $ 16.9 dị ijeri, na-eme ka mkpa maka itinye ego na mgbanwe pụta ìhè. [Ihe e dere n'ala ala peeji]: xx 

Ihe gbara ya gburugburu

[dezie | dezie ebe o si]
Map nwere nchịkọta nke ike anyanwụ na Naịjirịa

  Ngalaba ike dị na Naịjirịa bụ mmanụ ọkụ na ihe mkpofu (43.4% nke ike niile a na-enweta), ọkachasị nkụ na unyi, nke 65% nke ezinụlọ na-eji eme ihe kwa ụbọchị dịka isi nri.[10][11] Ọ bụ gas sitere n'okike (75%), ebe ihe ndị na-agbanwe agbanwe dị ka hydropower (1.1%) na anyanwụ (0.3% na 2022) na-anọchite anya obere akụkụ nke ngwakọta ike.[12] [13] : 27 : 27 

Ikike eletrik arụnyere bụ 12.5 GW, mana naanị 3,500 ruo 5,000 MW dị n'ihi nnukwu nnyefe na nkesa ọnwụ (28-40%). N'agbanyeghị nke ahụ, mkpa ọkụ eletrik nke Naịjirịa karịrị ikike kachasị elu nke grid, na ihe dị ka 17,556 MWh / h na 2020, dị ka data gọọmentị si kwuo. : 38 N'afọ 2023, ọnụego ọkụ eletrik bụ 61.2%, yana nnukwu ọdịiche dị n'etiti obodo ukwu (89%) na ime obodo (ihe na-erughị 33%) n'ọnọdụ ebe ọdịda ọkụ eletrik na-efu akụ na ụba gburugburu US $ 29 ijeri kwa afọ.[14][15][16]

Ọnọdụ akụ na ụba

[dezie | dezie ebe o si]

A na-ewere Naịjirịa dị ka akụ na ụba kachasị ukwuu na kọntinent Afrịka, na GDP nke US $ 188.27 ijeri na 2023 na ọnụ ọgụgụ mmadụ nke 233.3 nde, mana GDP ya maka onye ọ bụla bụ nke kachasị ala n'etiti akụ na ụba iri kachasị ukwuu n'Africa n'ihi ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị bi na ya.[17][18] Ngalaba ego nke mba ahụ bụ nke atọ kachasị ukwuu n'ahịa ụlọ akụ nke 1 n'Africa, na ụlọ akụ ndị dị ka FBN Holdings, Access Bank, na Zenith Bank na-eduga na ọkwa mpaghara.[19] . [20][21]

N'agbanyeghị ikike, ego na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ dị oke ka ihe na-akpali itinye ego na-ebute ụzọ na ngalaba mmanụ ala dị ka Naịjirịa bụ onye na-emepụta mmanụ kachasị n'Africa. : 27 N'afọ 2020, mba ahụ mefuru ijeri $ 71.3 na mbubata, na-agafe mbupụ site na ijeri $ 43.6, nke ka ukwuu n'ihi ịdabere na mmanụ ala a nụchara anụcha a na-ebubata n'agbanyeghị ikike ime ụlọ. [22][23][24]

Usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke iwu

[dezie | dezie ebe o si]

Naịjirịa etinyela mgbanwe ihu igwe n'ime iwu ya site na akwụkwọ dịka "Nigeria Energy Transition Plan" (2021) na "National Energy Policy" (2022), nke na-akwalite ebumnuche ike na-agbanwe agbanwe na mgbasawanye nke ahịa itinye ego na-adịgide adịgide.

Iwu Mgbanwe Ihu igwe nke 2021 guzobere Kansụl Mgbanwe Ihuigwe nke Mba, nke na-ahụ maka ịhazi iwu ihu igwe na ijikwa National Climate Change Fund.[25]

.[26] Ndị mba ọzọ nwere ike ijide 100% equity na ọrụ, dabere na ndebanye aha na Corporate Affairs Commission (CAC) na nkwado sitere na Nigerian Electricity Regulatory Commission (NERC) na Federal Competition and Consumer Protection Commission (FCCPC). [27] : 4 Otú ọ dị, nrụrụ aka, bureaucracy, na igbu oge n'ịkwado nkwekọrịta ịzụta ike (PPAs) na-egbochi itinye ego na ike ọhụrụ.[28]

Ọnọdụ ihu igwe na-agafe

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị mmadụ

[dezie | dezie ebe o si]

N'agbata afọ 2012 na 2016, ihe ka ọtụtụ n'ime ego ihu igwe na Naịjirịa sitere na mmefu ego mba, na US $ 4.8 nde e kenyere site na Climate Investment Fund, onyinye £17,000 DFID, na US$ 352,000 site na Global Environment Facility. Tụkwasị na nke a, na 2024, e nyekwara ụlọ akụ mmepe nke Naijiria ikike ịnweta n'etiti US $ 50 nde na US $ 250 nde site na Green Climate Fund iji kwado usoro mgbanwe ihu igwe. [1]  : 167-168 Ego ihu igwe sikwa na Heinrich Böll Foundation (HBS) n'etiti afọ 2012 na 2016 nke ruru € 423,320.[29] : 129 : 129 

Dabere na 2012 Post-Disaster Needs Assessment (PDNA) Report maka UNFCCC na 2017, mkpa ego dị mkpa gụnyere njikwa idei mmiri na mkpa iji dozie mmebi nke US $ 16.9 ijeri. Na mgbakwunye, itinye ego nke ihe dị ka ijeri US $ 177 dị mkpa iji belata ihe ịma aka nke ihe mkpofu, ihe onwunwe mmiri, na gas na-ekpo ọkụ. : 13–14 : 4 : 4 

Na 2024, gọọmentị kenyere ego na Climate Change Fund, site na nkwado nke World Bank, International Finance Corporation (IFC), na IMF, iji gbasaa ego akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ..[30] N'ọnwa Eprel afọ 2025, Minista na-ahụ maka ego na Minista na na-ahụ Maka akụ na ụba, Wale Edun, zutere Dr. Nkiruka Madueke, onye isi nchịkwa nke Kansụl Mgbanwe Ihu igwe ke Naịjirịa (NCCC), iji kwurịta banyere mmalite nke Ego Mgbanwe Ihuigwe, nke ebumnuche ya bụ ịkwado ngwọta ihu igwe na ịkwalite ego ahịhịa ndụ.[31] Otú ọ dị, ibute ụzọ nke itinye ego na mmanụ ala na ọkụ nke ijeri cubic mita 7 nke gas kwa afọ, na-akpata mfu nke ijeri US $ 2.5 na-egbochi ọganihu na ike dị ọcha.[32][33]

Ngalaba njem, nke tricycles (keke neutral), minibuses (danfos), na ọgba tum tum (okadas) na-achịkwa, bụ isi ihe na-emetọ obodo.[34] Ahịa ụgbọ ala eletrik (EV) na-arị elu na mba ahụ, n'ihi nchegbu banyere mmetọ na ọnụahịa mmanụ ụgbọala.[35] Ụfọdụ atụmatụ na-akwalite nnabata EV site na enyemaka na ọdụ ịkwụ ụgwọ n'efu, ọ bụ ezie na akụrụngwa ịkwụ ụgwọ ka dị obere.[36][37]

Ubi osikapa na Naịjirịa

Ọrụ ugbo na oké ọhịa

[dezie | dezie ebe o si]

Mba ahụ ekwenyewo iweghachi nde hekta 4 nke ala mebiri emebi ka ọ na-erule 2030 n'okpuru African Forest Landscape Restoration Initiative (AFR100) na inweta Land Degradation Neutrality (LDN) n'otu oge ahụ, na atụmatụ itinye ego nke US $ 194 ijeri.[38] : 5 : 4, 30 : 4, 30 

Atụmanya Ndị Na-abịa n'Ọdịnihu

[dezie | dezie ebe o si]

Naịjirịa nwere nnukwu ike mmeghari ohuru, nwere ike imeghari 14,120 MW na mmiri na ruo GW 210 na ike anyanwụ., [13] mana ojiji na-adịghị mma ka dị. Iwepụ ego enyemaka mmanụ ọkụ na 2023 na ime ka ahịa mgbanwe ego mba ofesi nwee nnwere onwe emeela ka ndị na-etinye ego mara mma, mana enweghị ike ịchịkwa iwu ka bụ ihe mgbochi.[39][40]

  • Mgbanwe ihu igwe na Kenya
  • Ego ihu igwe na Kenya
  • Ego ihu igwe na Jamaica
  • Ego ihu igwe na Trinidad na Tobago
  • Ego ihu igwe na Senegal

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 "Okpanachi: Green Climate Fund Will Aid Nigeria in Fight against Effects of Climate Change", THISDAYLIVE, 24 July 2024. Retrieved on 7 November 2024. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  2. Adejoro. "Nigeria may lose $460bn to climate change — Report", Punch Newspapers, 22 November 2023. Retrieved on 7 November 2024.
  3. 3.0 3.1 Nigeria at a glance. FAO in Nigeria. Retrieved on 28 July 2025. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":5" defined multiple times with different content
  4. Land area (sq. km) - Nigeria. World Bank Open Data. Retrieved on 28 July 2025.
  5. Country profile – Nigeria. FAO (2016).
  6. Natural Forest in Nigeria – Nigeria Deforestation Rates & Statistics. Global Forest Watch. Retrieved on 28 July 2025.
  7. Employment in agriculture (% of total employment) – Nigeria. World Bank Open Data (2022).
  8. Agriculture, forestry, and fishing, value added (% of GDP) – Nigeria. World Bank.
  9. "Boosting rice production in Nigeria", BBC, 12 April 2019. Retrieved on 28 July 2025.
  10. Nigeria Energy Mix – Countries & Regions. IEA. Retrieved on 28 July 2025.
  11. Building a Shared Vision for the Clean Cooking Transition. Heinrich Böll Stiftung (1 April 2022). Retrieved on 28 July 2025.
  12. Nigeria Electricity – Countries & Regions. IEA. Retrieved on 28 July 2025.
  13. 13.0 13.1 Nchege (1 December 2023). "Hydroelectric production and energy consumption in Nigeria: Problems and solutions". Renewable Energy 119. DOI:10.1016/j.renene.2023.119548. Retrieved on 28 July 2025.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":19" defined multiple times with different content
  14. Access to electricity (% of population) – Nigeria. World Bank (2023).
  15. Access to electricity, rural (% of rural population) – Nigeria. World Bank (2023).
  16. Anyaogu. "Explainer: Why Nigeria's power grid is failing", Reuters, 11 December 2024. Retrieved on 29 July 2025.
  17. Nigeria: Datasets. IMF.
  18. Real GDP per capita Comparison. The World Factbook. Retrieved on 28 July 2025.
  19. Thomas. "Africa's Top 100 Banks 2024: Nigeria tops West and Central Africa", African Business, 25 September 2024. Retrieved on 28 July 2025.
  20. Nigerian Stock Exchange (NGX) Live. afx.kwayisi.org (28 July 2025). Retrieved on 28 July 2025.
  21. Listed Companies. Nigerian Exchange Limited (September 2020).
  22. Nigeria: Leading Crude Oil Producer in Africa. Nigerian Upstream Petroleum Regulatory Commission. Retrieved on 28 July 2025.
  23. Nnodim. "Nigeria's petroleum imports exceeded exports by $43.56bn – OPEC", Punch Newspapers, 3 October 2021. Retrieved on 28 July 2025.
  24. Anyaogu. "Dangote Oil Refinery begins processing gasoline, NNPC to be sole buyer", Reuters, 2 September 2024. Retrieved on 29 July 2025.
  25. FGN Moves to Activate Climate Change Fund, Aligns Finance with Green Agenda. Federal Ministry of Finance (4 April 2025).
  26. Regulatory landscape for solar power in Nigeria. IBA (6 November 2024).
  27. Renewable energy project approvals in Nigeria. Lexology (28 August 2021). Retrieved on 28 July 2025.
  28. Onuh (2024). "Challenges and Opportunities in Nigeria's Renewable Energy Policy and Legislation". World Journal of Advanced Research and Reviews 23 (2): 2354–2372. DOI:10.30574/wjarr.2024.23.2.2391. 
  29. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :43
  30. Transcript of G24 October 22 Press Briefing (PDF). IMF (22 October 2024).
  31. FGN Moves to Activate Climate Change Fund, Aligns Finance with Green Agenda. Federal Ministry of Finance, Nigeria (4 April 2025). Retrieved on 29 July 2025.
  32. "Gas flaring: Reps to recover over $9 billion fines from oil companies", Vanguard News, 24 July 2023. Retrieved on 29 July 2025.
  33. Ojijiagwo (1 December 2016). "Economics of gas to wire technology applied in gas flare management". Engineering Science and Technology, an International Journal 19 (4): 2109–2118. DOI:10.1016/j.jestch.2016.09.012. 
  34. Afolabi (July 2020). "Urban Challenges and Informal Public Transport Services in Nigeria". Review of International Comparative Management 21 (3): 319‑331. DOI:10.24818/RMCI.2020.3.319. Retrieved on 29 July 2025. 
  35. Akujor (2022). "Decarbonisation of the Transport Sector in Nigeria". Environmental Health Insights 16. DOI:10.1177/11786302221125039. ISSN 1178-6302. PMID 36185498. 
  36. Farinloye (1 May 2024). "Driving the electric vehicle agenda in Nigeria: The challenges, prospects and opportunities". Transportation Research Part D: Transport and Environment 130. DOI:10.1016/j.trd.2024.104182. ISSN 1361-9209. Retrieved on 29 July 2025. 
  37. ECN Commissions Hybrid Electric Vehicle Charging Station to Advance Clean Energy in Nigeria. Energy Commission of Nigeria. Retrieved on 29 July 2025.
  38. The role of forests and wildlife in building resilience and recovery from crises and threats. FAO (August 2022). Retrieved on 29 July 2025.
  39. Dzirutwe. "Nigeria's latest devaluation may be 'turning point' in currency reform drive", Reuters, 5 February 2024. Retrieved on 29 July 2025.
  40. "Bola Tinubu inauguration: Fuel subsidy removed in Nigeria", BBC News, 29 May 2023. Retrieved on 29 July 2025.