Ekwensu na-agba egwú nke Corpus Christi

Ndị mmụọ ọjọọ nke Corpus Christi na-agba egwu na-ezo aka n'usoro ememme okpukpe ndị Venezuela na-ewu ewu a na-eme na Corpus Christi, na-eme ememe ọnụnọ nke Kraịst na Oriri Nsọ . [1] Ọ na-ezokarị aka n'omume òtù ụmụnna iri na otu n'ógbè dị iche iche, bụ́ ndị gụnyere ihe karịrị mmadụ 5,000, bụ́ ndị a kasị mara amara bụ Ekwensu na-agba egwú nke Yare . Ngosipụta ndị a bụ UNESCO ghọtara dị ka ihe nketa ọdịnala na-adịghị ahụ anya na 2012. [2]
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]Otu òtù ụmụnna malitere na etiti narị afọ nke iri na asaa [3] n'ugbo steeti Aragua na Vargas . N'ihe dị ka 1749, e mere ememme Corpus Christi na ndị ikom, ndị inyom na ụmụaka na-eji ejiji ka ekwensu iji mezuo nkwa e kwere Sacrament gọzie. [ a chọrọ nkọwa ]
Ekwuru na mmalite dị iche iche sitere na mmụọ ọjọọ na-agba egwu nke Corpus Christi. Dị ka akụkọ banyere òtù ụmụnna San Francisco de Yare si kwuo, afọ 400 gara aga, onye ụkọchukwu na-enweghị ihe ọ ga-eji jide njem nke Corpus Christi kwuru, sị: "Ọ bụrụ na ọ dịghị ego ma ọ bụ ndị kwere ekwe na-ebu Sacrament a gọziri agọzi, mgbe ahụ, ndị mmụọ ọjọọ na-abịa!" Mgbe oké , ọtụtụ ndị mmụọ ọjọọ pụtara n'ihu ụlọ ụka ahụ. [4]
Banyere akụkọ ndị ọzọ gbasara òtù ụmụnna Yare, ụfọdụ ntụaka dị na akwụkwọ akụkọ Peonía nke onye edemede Manuel Vicente Romero Garcia dere, na-akọwa n'ụzọ doro anya na ihe atụ otú ndị na-agba egwú si bụrụ ndị mmụọ ọjọọ Cúa na 1870. [5]
Ụmụnna
[dezie | dezie ebe o si]Enwere otu iri na otu amatara dị ka guilds. Ndị otu ma ndị mebere ọkwa ịgba egwu kwa afọ ma na-ekwe nkwa ife Sacrament gọziri agọzi. [6] Ha niile bụ otu nọọrọ onwe ha hiwere n'obodo ha. N'oge ndị dị ugbu a, otu dị iche iche ahazila otu ndị na-anaghị akwụ ụgwọ na-enweta ego ọha na eze na nke onwe iji kwalite atụmatụ nhazi ha ma ruo ọtụtụ ndị na-ege ntị. [3]
- Ndị mmụọ ọjọọ nke Yare na-agba egwu
- Ndị mmụọ ọjọọ na-agba egwu nke Ocumare de la Costa
- Ndị mmụọ ọjọọ nke Cata na-agba egwu
- Ndị mmụọ ọjọọ nke Cuyagua na-agba egwu
- Ndị mmụọ ọjọọ nke Turiamo na-agba egwu
- Ndị mmụọ ọjọọ nke Chuao na-agba egwu
- Ndị mmụọ ọjọọ nke Patanemo na-agba egwu
- Ndị mmụọ ọjọọ na-agba egwu nke San Rafael de Orituco
- Ndị mmụọ ọjọọ nke Tinaquillo na-agba egwu
- Ndị mmụọ ọjọọ na-agba egwu nke San Millán
- Ndị mmụọ ọjọọ nke Naiguatá na-agba egwu
N'ịgbalị iru ogo nke ike nhazi, ọtụtụ fraternities nwere usoro nke "nzukọ mba," nke ọ bụla dị na mpaghara dị iche iche. N'ihi ya, e kere Òtù Na-ahụ Maka Ịgba egwú nke Corpus Christi iji chịkọta ọtụtụ n'ime òtù ndị dị adị. [3]
Yare
[dezie | dezie ebe o si]The Dancing Devils of Yare ( Diablos Danzantes del Yare ) bụ aha emume okpukpe a na-eme na San Francisco de Yare, na steeti Miranda, Venezuela, n'ụbọchị Corpus Christi . Ndị Sociedades del Santísimo (Societies of the Holiest) na-ahụ maka mmemme ahụ. Isi mmalite ya sitere na narị afọ nke 18, ịbụ òtù ụmụnna kacha ochie na kọntinent America.
Kwa Corpus Christi (ụbọchị Tọzdee itoolu mgbe Thursday dị nsọ ), a na-agba egwu egwu nke a na-akpọ "Ndị mmụọ ọjọọ egwu," bụ ndị na-eyi uwe mara mma (nke na-acha uhie uhie niile), akwa akwa akwa akwa, ihe mkpuchi nke ọdịdị dị egwu na ngwa ndị dị ka obe, scapulars, rosaries na ụdị amulet ndị ọzọ.
A na-ekewa òtù ndị ekwensu n'usoro n'usoro, nke ihe mkpuchi ha na-anọchi anya ya.
E nwere okwu ndị ọzọ a kpọrọ aha n'ememe a dị ka ebe e si dị, dị ka Ekwensu nke Naiguatá na Ekwensu nke Chuao.
Usoro na uwe ejiji
[dezie | dezie ebe o si]N'ememme akụkọ ifo nke a, a na-enye nsọpụrụ nye onye nlekọta senti Saint Francis nke Paola na Jizọs Kraịst na Sacrament gọziri agọzi. Ememme a na-amalite Wenezde site n'ụta ebe a na-akpọ fulías (ụdị egwu obodo), a na-agụ décimas (ụdị uri nke obodo) na a na-agụ rosary na ekpere ndị ọzọ ruo chi ọbụbọ. N'echi ya ndị raara onwe ha nye, ndị na-agbanwe dị ka ekwensu, na-agba egwu gburugburu nnukwu ogige obodo. Ha na-eji ejiji na-acha uhie uhie na ihe mkpuchi na-agbagharị n'okporo ámá, na-agba egwú na-ada ụda nke corríos ( uri egwu octosyllabic ).
Ka oge na-aga, otu ahụ na-aga n'ihu n'ihu ụka na mgbe oke ahụ gwụchara, a na-etinye Oriri Nsọ n'ọnụ ụzọ nke ụka na ụdị agha na-amalite n'etiti ndị mmụọ ọjọọ na ndị nlekọta. N'ikpeazụ, ndị mmụọ ọjọọ na-enyefe ma gbuo ikpere n'ala n'ihu Eucharist iji gosipụta nrubeisi, na-agba egwú na ụda nke bamba, ụdị egwu nke na-asọpụrụ. Ọrụ niile na-anọchi anya mmeri nke ọma n'elu ihe ọjọọ. Ndị mmụọ ọjọọ na-agba egwu na-eyi uwe na-acha uhie uhie, uwe ogologo ọkpa na sọks, ihe mkpuchi na-egosi ekwensu, na akpụkpọ ụkwụ kwaaji. Ha na-ebu obe e ji akwụkwọ nkwụ a gọziri agọzi, chaplet, na ihe nrite nke nwere onyinyo nke Kraịst (nke a pụrụ iji ihe oyiyi okpukpe Ndị Kraịst ọzọ dochie ya). Ha na-ebukwa maraca nke yiri ekwensu n'otu aka, na n'aka nke ọzọ, ụtarị.
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ UNESCO. Diablos Danzantes de Venezuela (Spanish). Retrieved on 2013-10-26.
- ↑ UNESCO - Venezuela's Dancing Devils of Corpus Christi (en). ich.unesco.org. Retrieved on 2025-01-16.
- ↑ 3.0 3.1 3.2 (2012) CONVENTION FOR THE SAFEGUARDING OF THE INTANGIBLE CULTURAL HERITAGE. NOMINATION FILE NO. 00639. UNESCO, 15. Retrieved on 2013-10-26. CONVENTION FOR THE SAFEGUARDING OF THE INTANGIBLE CULTURAL HERITAGE. NOMINATION FILE NO. 00639. UNESCO. 2012. p. 15. Retrieved 2013-10-26. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name "r3" defined multiple times with different content - ↑ Historia de los Valles del Tuy. Diablos Danzantes de Yare (Spanish). Archived from the original on 2013-10-29. Retrieved on 2013-10-26.
- ↑ Manuel V. Monasterios G. (2012-04-03). Origen de la festividad religiosa y tradicional celebrada cada año el jueves después de la octava de pentecostés (Spanish). Retrieved on 2013-10-26.
- ↑ Venezuela Tuya .com. Los Diablos Danzantes de nuestra tierra (Spanish). Retrieved on 2013-10-26.
- Asụgharị si: Wikipedia asụsụ Spanish
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]![]() |
Wikimedia Commons nwe ru media dị ikwu nye Diablos danzantes de Yare. |