El Anatsui

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

El Anatsui
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria, Ghana Dezie
Aha enyereEl Dezie
aha ezinụlọ yaAnatsui Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya13 Jụn 1944 Dezie
Ebe ọmụmụGhana, Anyako Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
ụdị ọrụ yaart of sculpture Dezie
onye were ọrụMahadum nke Nigeria Dezie
ebe agụmakwụkwọKwame Nkrumah University of Science and Technology Dezie
Ebe ọrụNaijiria Dezie
agbụrụGhanaian, Ndi Afrika nke Amerika Dezie
Ijecontemporary art Dezie
Onye òtù nkeRoyal Academy of Arts, American Academy of Arts and Sciences Dezie
ụdịinstallation art, abstract art Dezie
Ihe nritePrince Claus Award, Praemium Imperiale, honorary doctor of Harvard University Dezie
webụsaịtịhttp://elanatsui.com/ Dezie
nọchitere anya yaJack Shainman Gallery Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

El Anatsui ([ah-nah-ch-wee], amụrụ n'afọ 1944) bụ onye Ghana na-akpụ ihe ma bụrụ onye na-arụsi ọrụ ike maka ọtụtụ ọrụ ya na Naịjirịa. Ọ dọọrọ uche mba ụwa maka "ntinye aka ni". Ntinye ndị a nwere ọtụtụ puku iberibe aluminum sitere na ụlọ ọrụ na-emegharị mmanya na-aba n'anya ma jiri waya ọla kọpa dụkọta ọnụ, nke a na-agbanwezi ka ọ bụrụ ihe ọkpụkpụ mgbidi yiri ákwà. Ihe ndị dị otú ahụ, ọ bụ ezie na ha yiri ka ha siri ike ma sie ike, nweere onwe ha ma na-agbanwe agbanwe, nke na-enyekarị aka na njikwa mgbe ọ na-etinye ihe ọkpụkpụ ya.[1][2]

Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ El Anatsui na Anyako, na mpaghara Volta nke Ghana. Ọ bụ nwa nke ikpeazụ n'ime ụmụ iri atọ na abụọ nke nna ya mụrụ, nne ya nwụrụ ebe nwanne nna ya zụlitere ya. Ahụmahụ mbụ ya na nka bụ site na eserese akwụkwọ ozi na bọọdụ nzu.[3] Ọ nwetara ọzụzụ na College of Art, University of Science and Technology, na Kumasi na etiti Ghana.[4] Ọrụ ya n'ihe ọkpụkpụ na ịkpụ osisi malitere dị ka ihe omume ntụrụndụ iji mee ka ọdịnala ndị o tolitere dị ndụ. Ọ malitere izi ihe na Mahadum nke Nigeria, Nsukka, n'afọ 1975, ma soro otu Nsukka.[5]

O were ọtụtụ afọ ịchọta ndị na-ese ihe nwere ike ịnọ n'ebe a ma ama na sekit zuru ụwa ọnụ mgbe ha na-ahọrọ ibi na mpụga obodo ukwu. William Kentridge emeela aha ya site na Johannesburg, El Anatsui emeriela ụwa mgbe ọ na-ebi ma na-arụ ọrụ na obodo mahadum Naịjirịa nke Nsukka.[6]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ Anatsui ji nwayọọ nwayọọ na-eto, malite n'obodo ya nke Nsukka tupu ọ gaa ebe ndị dị ka Enugu na Lagos, ma mesịa gaa na mba ụwa.[7] N'afọ 1990, Anatsui nwere ihe ngosi mbụ ya dị mkpa na Studio Museum na Harlem, New York. Ọ bụkwa otu n'ime ndị na-ese ihe mmadụ atọ a họpụtara na ihe ngosi nke 1990 "Contemporary African Artists: Changing Traditions", nke agbatịkwuru ruo afọ ise.[7]

Anatsui egosipụtala ọrụ ya gburugburu ụwa, nke gụnyere, na Brooklyn Museum (2013); Clark Art Institute (2011); Rice University Art Gallery, Houston (2010); Metropolitan Museum of Art, New York (2008–09); National Museum of African Art, Smithsonian Institution, Washington, DC (2008); Fowler Museum na UCLA (2007); Venice Biennale (1990 na 2007); Hayward Gallery (2005); Liverpool Biennial (2002); National Museum of African Art (2001); Centre de Cultura Contemporània de Barcelona (2001); 8th Osaka Sculpture Triennale (1995); 5th Gwangju Biennale (2004); Arab Museum of Modern Art na Doha (2019); na Kunstmuseum Bern (2020).[8][9][10][11][12][13][14][15][14][14][14][14][16]

Ihe ngosi Palazzo Fortuny Artempo

N'afọ 1995, Anatsui mere ihe ngosi nke mbụ ya na mpụga Afrịka na London. O kwupụtara isiokwu dị iche iche ma gosipụta otú e nwere ike isi gosipụta nka Afrịka n'ọtụtụ ụzọ ndị a na-ahụghị dị ka "ụdị" Afrịka.[7] Ọrụ ya jiri usoro echiche nke ndị na-ese ihe na Europe na America na-eji ma ọ dịtụghị na mba Afrịka.[7] Anatsui gosipụtara ọrụ ya na de Young Museum na San Francisco n'afọ 2005. Nke a bụ oge mbụ ya "na-apụta dị ka akụkụ nke nchịkọta na-adịgide adịgide na nnukwu ụlọ ngosi nka".[17] Nakwa n'afọ 2005, ihe ngosi ya na New York's Skoto Gallery, "Danudo", bụ ihe ngosi mbụ nke mpempe ígwè ya na obodo America.[17] N'ụlọ ihe nkiri a, Skoto Aghahowa gosipụtara mgbidi osisi Anatsui n'akụkụ eserese Sol LeWitt. Ihe ngosi a mere ka ọrụ karama ya pụta ìhè ka ọ na-enwetakwu nkwanye ùgwù na ndị nta akụkọ.[17]

A kpọrọ Anatsui na Venice Biennale n'afọ 2006 nakwa n'afọ 2007 ebe e nyere ya ọrụ ime tapestries ígwè abụọ kwụ ọtọ. N'oge mbipụta 2007, o gosipụtara ọrụ ya na Palazzo Fortuny nke nwere mgbidi e wuru ọhụrụ maka ya iji gosipụta ihe nkedo ígwè atọ akpọrọ Dusasa .[17] Ihe osise ọ bụla gosipụtara ọdịdị na agba dị iche iche nke gụnyere ọla edo, uhie, na oji. Ụzọ elu karama ahụ si adọba n'elu ihe niile a kwụgidere ya mere ka ọ dị nro nke mere ka ọ dị iche na ọrụ ndị ọzọ dị na gallery.[17] Onye nlekọta nka nke Biennale, Robert Storr, kwuru na usoro onye na-ese ihe "na-alaghachi n'ime usoro ihe niile n'oge agha gasịrị-ọ nwere ụdị nkwalite m na-ahụtụbeghị mbụ".[17] N'oge ihe ngosi Venetian a, Anatsui chọrọ ịmepụta ahụmịhe ọhụrụ maka ndị na-ekiri ya n'echiche. O kwenyere na "ndụ mmadụ abụghị ihe a na-ebipụ ma kpọnwụọ. Ọ bụ ihe na-agbanwe agbanwe mgbe niile. "[7] N'oge a, ọ malitere ịkọwa ọrụ ígwè ya dị ka ihe nkedo kama "uwe".[7]

Ihe ngosi nke ọrụ ya n'afọ 2010, nke akpọrọ When I Last Wrote to You About Africa, bụ nke Museum for African Art haziri ma mepee ya na Royal Ontario Museum na Toronto, Ontario, Canada. O mechara gaa ebe dị iche iche na United States ruo afọ atọ, na-emechi na Mahadum Michigan Museum of Art.

Nnukwu ihe ngosi nke ọrụ ndị na-adịbeghị anya, nke akpọrọ Gravity & Grace: Monumental Works nke El Anatsui, nwere mmalite ya na New York na Brooklyn Museum na 2013. Akron Art Museum haziri (ihe ngosi: 2012), ihe ngosi ahụ mechara gaa na Des Moines Art Center (2013–14) na Bass Museum of Art na Miami (2014).[18]

Nnyocha ọrụ ya, nke Okwui Enwezor na Chika Okeke-Agulu haziri, nke akpọrọ Triumphant Scale dọtara ìgwè mmadụ dị ụkwụụ mgbe ọ meghere na Maachị 2019 na Haus der Kunst nke Munich. Site n'ebe ahụ, ihe ngosi ahụ gara Arab Museum of Modern Art, na Doha, ma mesịa gaa Kunstmuseum Bern na 2020.

Ọrụ ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Anatsui ka ọ bụrụ onye otu International Society for Education through Art (InSEA) kansụl mba ụwa na 1992 maka ọrụ ya na agụmakwụkwọ.[7] Anatsui bụ onye otu Forum for African Arts n'afọ 2000. N'afọ ahụ, ọ ghọkwara onye otu Kọmitii Nhọrọ Mba Nile maka Dakar Biennale na Senegal.[7] N'afọ 2001, ọ bụ onye otu na Civitella Ranieri Foundation na Italy.[19][7]

Nghọta[dezie | dezie ebe o si]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

Anatsui ritere ihe nrite na asọmpi nka mba Ghana nke mbụ dị ka nwa akwụkwọ na-agụ akwụkwọ na 1968. N'afọ sochirinụ, e nyere ya onyinye nke nwa akwụkwọ kacha mma nke afọ na College of Art na Kumasi, Ghana.[7] N'afọ 1983, o ritere ọrụ maka nnukwu ihe ọkpụkpụ ọha na eze abụọ e ji simenti terrazzo mee na campus Nsukka.[7] A họpụtara ya ka ọ bụrụ otu n'ime ndị omenkà iri a kpọrọ na Zweites Symposium Nordesekkuste residency na Cuxhaven, West Germany, na 1984.[7]

N'afọ 1990, a kpọrọ Anatsui ka ọ gaa na 44th annual Venice Biennale show 5 Contemporary African Artists, ebe ọ natara nkwanye ùgwù.[7] N'afọ ahụ, e tinyere ya na ihe nkiri American Nigerian Art-Kindred Spirits .

N'afọ 2015, Venice Biennale nyere Anatsui ihe nrite Golden Lion for Lifetime Achievement.[20][21] N'afọ 2017, e nyere Anatsui Praemium Imperiale, ọ bụ onye Ghana mbụ ritere ihe nrite nka mba ụwa a.[22][23]

Ihe nrite ndị ọzọ gụnyere:

  • - 1990 Public Prize, 7th Annual Triennale der Kleinplastik[7]
  • 1995 - Kansai Telecasting Prize, 6th Osaka Sculpture Triennial[19][7]
  • 1998 - Nrite ọla nchara, 9th Osaka Sculpture Triennial[7]
  • 2008 - Visionaries! Award, Museum of Arts and Design (MAD)[7]
  • 2009 - Prince Claus Award
  • 2009 - Artist Honoree, 30th Anniversary Celebration, National Museum of African Art[7]

Asambodo nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • 2016 - Honorary doctorate, Harvard University[24][25][26]
  • 2017 - Asọpụrụ doctorate, Kwame Nkrumah University of Science and Technology[27][28]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Big 4 (statue)

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Sollins. El Anatsui. Art 21.
  2. Christinee (8 September 2020). Fall In Love With These Sustainable Artists (en-US). The Wellness Feed. Archived from the original on 22 January 2021. Retrieved on 19 January 2021.
  3. Oguibe (Winter 1998). "El Anatsui: Beyond Death and Nothingness". African Arts 31 (1): 48–55+96. DOI:10.2307/3337623. 
  4. El Anatsui | Curriculum Vitae. El Anatsui. Retrieved on 22 April 2022.
  5. "El Anatsui" biography at the National Museum of African Art, Washington, D.C.". Retrieved 24 January 2010.
  6. McDonald, John, "El Anatsui: out of Africa and taking the art world by storm", The Sydney Morning Herald, 6 February 2016.
  7. 7.00 7.01 7.02 7.03 7.04 7.05 7.06 7.07 7.08 7.09 7.10 7.11 7.12 7.13 7.14 7.15 7.16 7.17 Vogel (2012). El Anatsui: Art and Life. New York: Prestel, 11, 41–45, 85–89, 164. ISBN 978-3-7913-4650-2. 
  8. "Gravity and Grace: Monumental Works by El Anatsui". Brooklyn Museum, Brooklyn, New York. Retrieved 20 August 2014.
  9. El Anatsui exhibition (2011). Clark Art Institute website, Williamstown, Massachusetts. Retrieved 19 May 2013.
  10. "El Anatsui: Gli (Wall)". (2010). Rice University Art Gallery, Houston, Texas. Retrieved 19 May 2013.
  11. Metropolitan Museum of Art, New York. (2008). "Rich Legacy of African Textiles on View in Metropolitan Museum Exhibition". Retrieved 29 January 2010.
  12. "El Anatsui at NMAA", Artnet, 17 January 2008. Retrieved 29 January 2010.
  13. "El Anatsui: Gawu". Fowler Museum at UCLA, Los Angeles, CA. (2007). Retrieved 1 July 2014.
  14. 14.0 14.1 14.2 14.3 14.4 Preece, R. J. (2006). "El Anatsui interview: Out of West Africa". Sculpture/artdesigncafe. Retrieved 19 May 2013.
  15. "AFRICA REMIX: Contemporary Art of a Continent". Hayward Gallery, London. Retrieved 29 January 2010.
  16. El Anatsui Triumphant Scale.
  17. 17.0 17.1 17.2 17.3 17.4 17.5 Vogel (2012). El Anatsui: Art and Life. New York: Prestel, 78–85. ISBN 978-3-7913-4650-2. 
  18. "Gravity & Grace: Monumental Works by El Anatsui". Exhibition information. Akron Art Museum. Retrieved 19 May 2013.
  19. 19.0 19.1 Binder, Lisa M. (2010). El Anatsui when I last wrote to you about Africa. Museum for African Art. ISBN 978-0-945802-56-3. OCLC 800807190. 
  20. Russeth (23 April 2015). 2015 Venice Biennale News. Venice Biennale Awards Golden Lions to El Anatsui, Susanne Ghez, Names Jury. author. Retrieved on 23 April 2015.
  21. Toledo, Manuel, "Venice Biennale honours Africa's 'bottle-top artist' El Anatsui", BBC News, 9 May 2015.
  22. "2017 Sculpture El Anatsui", Praemium Imperiale.
  23. Chow, Andrew R., "Shirin Neshat and Mikhail Baryshnikov Among Praemium Imperiale Winners", The New York Times, 12 September 2017.
  24. Gibson, Katie, "Nine to receive honorary degrees", Harvard Gazette, 26 May 2016.
  25. Gyamfi Asiedu, Kwasi, "Legendary Ghanaian artist receives honorary degree from Harvard", Pulse.com.gh, 30 May 2016.
  26. "El Anatsui to receive honorary doctorate from Harvard", ArtPremium, 3 June 2016.
  27. KNUST honours eight personalities for invaluable services (en-gb). Graphic Online (14 December 2017). Archived from the original on 19 December 2018. Retrieved on 19 January 2021.
  28. KNUST honours Fibre Optics inventor Dr Mensah and others (en-gb). Graphic Online (5 December 2017). Retrieved on 19 January 2021.

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • (in French) "EL Anatsui, Tsiatsia", Le Delarge, read online.
  • "El Anatsui (amụrụ n'afọ 1944), Sculptor", Benezit Dictionary of Artists, read online, .
  • Lisa M. Binder, "Anatsui, El (amụrụ n'afọ 1944), onye na-akpụ ihe," Grove Art Online, gụọ n'ịntanetị, .
  • Ian Chilvers na John Glaves-Smith, "Anatsui, El (1944–)," A Dictionary of Modern and Contemporary Art, read online, .
  • Anne Hart Jennifer, "El Anatsui (1944)," Dictionary of African Biography, read online, .
  • Simon Ottenberg, New Traditions from Nigeria: Seven Artists of the Nsukka group, Smithsonian Institution Press 1997,
  • Vogel (2012). El Anatsui. Prestal. 
  • Sollins (2012). art:21 vol.6. Art21, Inc, 31. ISBN 978-0-615-54566-0. 
  • Oguibe, Olu. "El Anatsui: Beyond Death and Nothingness", African Arts, Vol.31, No.1 (1988), pp. 48–55+96, El Anatsui: Beyond Death and Nothingness
  • Gayer, J. (2008). El Anatsui : Gawu. Espace, (86), 39–40. id.erudit.org/iderudit/9058ac

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]