Eleanor Roosevelt
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Njikota Obodo Amerika |
| Aha n'asụsụ obodo | Eleanor Roosevelt |
| Aha ọmụmụ | Anna Eleanor Roosevelt |
| Aha enyere | Anna, Eleanor |
| Aha ezinụlọ ya | Roosevelt, Roosevelt |
| Ndekọ IPA | ˈɛlɪnɔːr ˈroʊzəvɛlt |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 11 Ọktoba 1884 |
| Ebe ọmụmụ | Manhattan |
| Ụbọchị ọnwụ ya | 7 Novemba 1962 |
| Ebe ọ nwụrụ | Upper East Side |
| Ụdị ọnwụ | eke na-akpata |
| Ihe kpatara ọnwụ | ụkwara nta |
| Ebe olili | Home of Franklin D. Roosevelt National Historic Site |
| Ńnà | Elliott Bulloch Roosevelt |
| Ńné | Anna Hall Roosevelt |
| Nwanne | Hall Roosevelt |
| Dị/nwunye | Franklin Delano Roosevelt |
| Ezinụlọ | Roosevelt family |
| Asụsụ obodo | American English |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English, French |
| Asụsụ ọ na-ede | American English |
| Ụdị ọrụ ya | Ikike mmadụ, Pọlitiks, philanthropy |
| Onye were ọrụ | Brandeis University, Mba Ndị Dị n'Otu |
| Ọkwá o ji | Mgbakọ Mba Ndị Dị n'Otu, First Lady ǹkè Amerịka, ambassador |
| Ebe agụmakwụkwọ | The New School, Allenswood Boarding Academy |
| Ebe obibi | New York City, Washington, D.C., Hyde Park, Garden City |
| Ebe ọrụ | Washington, D.C., New York City |
| Flọruit | 1952 |
| Onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị | Democratic Party |
| Okpukpere chi/echiche ụwa | Episcopal Church |
| Ọnọdụ ahụike | ụkwara nta, aplastic anemia |
| Archive na | Louis Round Wilson Library, New York Public Library Main Branch |
| Nwere ọrụ na mkpokọta | Anne Frank House |
| Onye òtù nke | Daughters of the American Revolution, Alpha Kappa Alpha |
| Ahọpụtara maka | Nobel Peace Prize, Nobel Peace Prize, Nobel Peace Prize, Nobel Peace Prize, Nobel Peace Prize |
| Ikike nwebiisinka dị ka onye okike | Ọrụ nwebiisinka chekwara |
Anna Eleanor Roosevelt (Ọnwa Iri 11, 1884 – Nọvemba 7, 1962) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Amerịka, onye nnọchi anya mba ofesi, na onye na-akwado ọchịchị.[1][2] Ọ bụ nwunye onyeisiala nke kachasị ogologo oge n'ọchịchị na mba Amerịka, n'oge di ya bụ́ Franklin D. Roosevelt nọrọ n'ọkwa onyeisiala ugboro anọ site na 1933 ruo 1945.[1] Onyeisiala Harry S. Truman kpọrọ ya "Nwanyị Mbụ nke Ụwa" iji kwanyere ihe ndị o rụzuru n'ihe gbasara ikike mmadụ ùgwù.[3]
Mbido ndụ ya
[dezie | dezie ebe o si]Amụrụ Anna Eleanor Roosevelt na Ọktọba 11, 1884 na New York City, nye ndị na-elekọta mmadụ Anna Rebecca Hall na Elliott Roosevelt. Site na nna ya, ọ bụ nwa nwanne onye isi ala Theodore Roosevelt. O nwere ụmụnne abụọ ndị tọrọ.[4][5]
Roosevelt bụ onye a ma ama na ezinụlọ bara ọgaranya n'agbanyeghị na ọ nwere obi ụtọ na nwata, na-ata ahụhụ ọnwụ nke nne na nna na otu n'ime ụmụnne ya mgbe ọ dị obere. Na 15, ọ gara Allenswood Boarding Academy na London ma onye nchoputa ya na onye isi Marie Souvestre nwere mmetụta miri emi.[6]
Mgbe ọ laghachiri na U.S., ọ lụrụ nwa nwanne nna ya nke ise, Franklin Delano Roosevelt, na 1905. N'agbata 1906 na 1916 ọ mụrụ ụmụ isii, otu n'ime ha nwụrụ mgbe ọ bụ nwata. Agbamakwụkwọ nke Roosevelts bịara gbagwojuru anya mgbe Eleanor chọpụtachara ihe omume di ya na onye odeakwụkwọ mmekọrịta ya, Lucy Mercer, na 1918. N'ihi ogbugbo nke nne di ya, Sara, njikọ ahụ kwụsịrị n'ihu ọha. Mgbe nke ahụ gasịrị, ndị mmekọ abụọ ahụ malitere idebe atụmatụ onwe ha.[7]
Oru ndọrọndọrọ ọchịchị na dị ka First Lady
[dezie | dezie ebe o si]Roosevelt nyere aka mee ka di ya kwenye ka ọ nọgide na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe ọrịa kpọnwụrụ akpọnwụ dara ya na 1921.[8]
Na-esochi nhọpụta Franklin dịka gọvanọ New York na 1928, na n'ime oge fọdụrụ n'ọrụ ndọrọndọrọ ọchịchị Franklin, Roosevelt na-eme ngosipụta ọha na eze mgbe nile n'aha ya; na dị ka nwanyị mbụ, mgbe di ya jere ozi dị ka onye isi ala, ọ metụtakwara nnukwu ọrụ ugbu a na ọdịnihu nke ọrụ ahụ.[9][10]
Roosevelt bụ, n'oge ya, otu n'ime ndị inyom ụwa niile nwere mmasị na ike. Ka o sina dị, n'oge ọ bụ nwata na White House ọ na-ese okwu maka nkwuwa okwu ya, karịsịa n'ihe gbasara ịkwalite ikike obodo maka ndị Afụrịka ǹkè Amerịka.[11]
Ọ bụ nwunye onye isi ala mbụ na-enwe nnọkọ mgbasa ozi oge niile, dee kọlụm akwụkwọ akụkọ kwa ụbọchị, dee kọlụm magazin kwa ọnwa, na-eme ihe ngosi redio kwa izu, ma kwuo okwu na mgbakọ pati mba. Ugboro ole na ole, o kwenyeghị n'iwu di ya n'ihu ọha. Ọ kwadoro ọrụ maka ụmụ nwanyị n'ebe ọrụ, ikike obodo nke ndị America na Asia America, na ikike nke ndị gbara ọsọ ndụ Agha Ụwa nke Abụọ.[12]
Mgbe di ya nwụsịrị na 1945, Roosevelt rụgidere United States ịbanye na ịkwado United Nations wee bụrụ onye nnọchi anya mbụ ya na kọmitii na-ahụ maka ikike mmadụ. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche mbụ nke UN Commission on Human Rights wee lekọta nhazi nke United Nations Declaration of Human Rights.[13] Mgbe e mesịrị, ọ chịkwara onyeisi oche nke onyeisi oche nke ọchịchị John F. Kennedy na ọnọdụ maka ụmụ nwanyị.
Ọnwụ ya na ihe nketa ya
[dezie | dezie ebe o si]Eleanor nwụrụ na November 7, 1962 na New York n'ihi nkụda mmụọ.[14]
Ka ọ na-erule oge ọnwụ ya, a na-ewere Roosevelt dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị ndị a kacha asọpụrụ n'ụwa. Ahọpụtala ya ma kwado ya nke ukwuu dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị ndị a ma ama na nnukwu nwanyị mbụ America.[15]
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 Moore. "PBS' 'The Roosevelts' portrays an epic threesome", September 10, 2014. Retrieved on September 10, 2014.
- ↑ Fazzi (March 7, 2017). "Eleanor Roosevelt's Peculiar Pacifism: Activism, Pragmatism, and Political Efficacy in Interwar America". European Journal of American Studies 12 (1). DOI:10.4000/ejas.11893.
- ↑ First Lady of the World: Eleanor Roosevelt at Val-Kill. National Park Service. Archived from the original on November 5, 2012. Retrieved on May 20, 2008.
- ↑ The Eleanor Roosevelt Papers Project. gwu.edu.
- ↑ Eleanor Roosevelt Biography. National First Ladies' Library. Archived from the original on April 29, 2020. Retrieved on March 20, 2026.
- ↑ (1980) "'Imagine My Surprise': Women's Relationships in Historical Perspective". Frontiers: A Journal of Women Studies 5 (3): 61–70. DOI:10.2307/3346519.
- ↑ Caroli, Betty Boyd (November 19, 2023). "Eleanor Roosevelt". Encyclopædia Britannica. Retrieved December 23, 2023.
- ↑ Primary Resources: My Day, Key Events. American Experience. Public Broadcasting Service.
- ↑ Brody, J. Kenneth (2017). Crucible of a Generation: How the Attack on Pearl Harbor Transformed America. Taylor & Francis. ISBN 978-1-351-62432-9.
- ↑ Phi Beta Kappa Society.
- ↑ Mary McLeod Bethune. American Experience.
- ↑ "Mrs. Roosevelt, First Lady 12 Years, Often Called 'World's Most Admired Woman'", November 8, 1962.
- ↑ Eleanor Roosevelt Biography. Biography (August 22, 2019).
- ↑ "Health". in Beasley, Maurine Hoffman (2001). The Eleanor Roosevelt Encyclopedia. Greenwood Publishing Group, 230–32. ISBN 978-0-313-30181-0.
- ↑ Mother Teresa Voted by American People as Most Admired Person of the Century. The Gallup Organization (December 31, 1999).