Gaa na ọdịnaya

Eliane Ubalijoro

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Eliane Ubalijoro bụ ọkà mmụta sayensị na onye isi nke Rwanda-Canada. Ọ bụ ọkachamara na mmepe na-adigide yana atụmatụ ahụike zuru ụwa ọnụ.[1]

 

Ndụ mbido na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Rwanda na afọ 1972 [2].O nwetara PHD ya na Molecular Genetics na Mahadum McGill.[1]O nwere nzụlite na Ọrụ ugbo na Molecular Genetics.[3]

Ubalijoro na-eje ozi dị ka onye isi nchịkwa nke etiti maka International Forestry Research and World Agroforestry(CIFOR-ICRAF), na-emeso ihe ịma aka gburugburu ebe obibi, nchekwa nri n'ụwa niile na nkwụsi ike ihu igwe.[1] Ubalijoro bụ nwanyị Africa mbụ onye isi ụlọ ọrụ nyocha CGIAR .[4]Ọ bụ onye isi nchịkwa na-adịgide adịgide na Digital Age yana onye isi ụlọ ọrụ Canada maka ụwa n'ọdịnihu site na 2021 ruo Machị afọ 2023. N'otu ụlọ ọrụ biotechnology nke dabeere na Montreal, ọ bụ onye nduzi sayensị. Ubalijoro mekwara ụfọdụ ọrụ ndụmọdụ na Haiti na Africa gbasara mmepe akụ na ụba na-adịgide adịgide na-eto eto.[3] Na kwa onye ndụmọdụ maka Innovation Partnership

(TIP).[5]

Eliane Ubalijoro abụrụla Prọfesọ nke Omume maka Mmekọrịta ngalaba Ọha na eze na Mahadum McGill maka ọmụmụ ihe mmepe mba ụwa kemgbe afọ 2008.[6]Ọ na-eje ozi na Gates Foundation Grand Challenges in Global Health Phase 2 project dị ka onye njikwa ọrụ. Ọ bụbu onye enyemaka Prọfesọ na ngalaba nke Agriculture na Environmental Sciences na McGill.[5]

Na ọnwa Septemba afọ 2019 ọ sonyeere Global Open Data in Agriculture (GODAN) ebe ọ jere ozi dị ka osote onye isi nchịkwa nke mmemme.[7]

Ndị otu ama ama

[dezie | dezie ebe o si]
  • Global Alliance for a Sustainable Planet (Onye otu Board Advisory mmetụta) [8]
  • Rwanda's National Science and Technology Council (onye otu)[3]
  • Council ndụmọdụ Onye isi ala maka Onye isi ala Rwandan Paul Kagame (onye otu kemgbe 2007)
  • Otu ndị ọkachamara na ndụmọdụ gbasara COVID-19 emetụtara maka nyocha Genomics (onye otu)
  • Ọkachamara Global Community Bank na African Development Bank na atụmatụ nzaghachi COVID-19 (onye otu)
  • Capitals Coalition Supervisory Board (member)
  • Earth Leadership Program Advisory Board (member)
  • Advisory Boards of ShEquity and Orango Investment Corporation (member)
  • Boards of Genome Canada and the Crop Trust (member)[6]
  • FemStep(member)[5]

Ọrụ ama ama

[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ onye isi nchịkwa na onye guzobere C.L.E.A.R International Development Inc.[5]

Ọ natara ihe nrite 2022 International Leadership Association maka omume pụtara ìhè na ụmụ nwanyị na onye ndu. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu ndị otu International Science Council na-asọpụrụ onyinye ya maka ịkwalite sayensị dịka ọhaneze zuru ụwa ọnụ.[9]

Akwụkwọ ahọpụtara

[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 Eliane Ubalijoro - CIFOR-ICRAF Chief Executive Officer and ICRAF Director General (DG) (en). CIFOR-ICRAF. Retrieved on 2025-08-17.
  2. Tang (2023-08-02). Éliane Ubalijoro: "The lungs of the planet are here in Africa" (en-US). #ThinkLandscape. Retrieved on 2025-08-20.
  3. 3.0 3.1 3.2 Éliane Ubalijoro | CGIAR GENDER Impact Platform (en). CGIAR Gender Platform. Retrieved on 2025-08-20.
  4. News: CIFOR-ICRAF announces Dr Eliane Ubalijoro as Chief Executive Officer (en-US). Global Landscapes Forum. Retrieved on 2025-08-20.
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 DR ELIANE UBALIJORO (en-AU). Ducere Foundation. Retrieved on 2025-08-20.
  6. 6.0 6.1 Eliane Ubalijoro | Future Earth (en-US). Retrieved on 2025-08-20.
  7. Eliane Ubalijoro – Next Einstein Forum (fr-FR) (2020-01-23). Retrieved on 2025-08-20.
  8. Éliane Ubalijoro (en-US). The Climate Center. Retrieved on 2025-08-20.
  9. Welcoming Dr. Éliane Ubalijoro (en-US). IUFRO Stockholm 2024. Retrieved on 2025-08-20.