Gaa na ọdịnaya

Elizabeth Asiedu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Elizabeth Asiedu
mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịGhana Dezie
aha enyereElizabeth Dezie
aha ezinụlọ yaAsiedu Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaEnglish Dezie
ọrụ ọ na-arụeconomist, professor Dezie
onye were ọrụUniversity of Kansas Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Ghana, University of Illinois Urbana–Champaign, University of Ghana, University of Ghana Dezie
ogo mmụtaDoctor of Philosophy, Master of Science Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)2012 Dezie

 

Elizabeth Asiedu bụ prọfesọ nke akụnụba na Mahadum Kansas.[1] Ọ kwadowo nyocha nke gbadoro ụkwụ na enyemaka mba ofesi, itinye ego na mba ofesi eduzi (FDI), na okike. Ọ bụ onye guzobere Association for the Advancement of African Women (AAAWE), [2] yana onye isi oche nke nzukọ ugbu a. Asiedu bụ onye nchịkọta akụkọ nke Journal of African Development.

Asiedu nwetara nzere nke mbụ ya, B.S. (Hons) na sayensị kọmputa na mgbakọ na mwepụ na Mahadum Ghana na 1988. Ọ gara n'ihu nata akara mmụta M.S. na mgbakọ na mwepụ (1992), otu M.S. na akụnụba (1994), na PhD na akụnụba (1998) sitere na Mahadum Illinois na Urbana-Champaign. . [1]

Kemgbe 2021, Asiedu abụrụla onye prọfesọ nke akụnụba na Mahadum Howard, ebe ọ na-akụzi ma mmụta mahadum na nke gụsịrị akwụkwọ.[1] Site na 2012 ruo 2021, Asiedu bụ prọfesọ nke akụnụba na Mahadum Kansas. Asiedu bụkwa onye isi oche na onye nduzi nke ọmụmụ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na ngalaba akụ na ụba na Mahadum Kansas site na 2007 ruo 2009. Ọ na-anọdụ na bọọdụ nke African Finance Economic Association (AFEA), [2] bụ onyeisi oche nke nzukọ n'etiti 2011 na 2013, ma bụrụ osote onye isi ala n'etiti 2007 na 2010.[2] Na mgbakwunye, ọ bụ onye nchịkọta akụkọ Journal of African Development (JAD) n'etiti 2017 na 2018.[2] Dr. Asiedu bụkwa onye nchoputa na onye isi oche nke Association for the Advancement of African Women (AAAWE).[2] Ọ nọ ọdụ na bọọdụ nke National Economic Association n'etiti 2016 na 2019.[3] Asiedu bụ onye otu ndị a;

  • Kọmitii Na-ahụ Maka Nnyocha Ụwa, Global Development Network, India, Ọktoba 2011 - Ugbu a [2]
  • Distinguished External Reference Group, The African Capacity Building Foundation, Zimbabwe, Eprel 2012 - Ugbu a [2]
  • Onye otu kọmitii kọmitii mba ụwa nwere ndị ọkà mmụta anọ iji mee nyocha afọ iri nke Mahadum United Nations / World Institute of Development and Economic Research (UNU / WIDER), Finland, Mee 2010-Jenụwarị 2011 [2]

Nnyocha na akwụkwọ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]

Inweta ego site na obere azụmaahịa: Olee otú agbụrụ, agbụrụ, na okike dị mkpa? (2012)

[dezie | dezie ebe o si]

N'isiokwu a, Asiedu, James A. Freeman, na Akwasi Nti-Addae na-enyocha ọrụ agbụrụ, agbụrụ, na okike na ohere ego. Nnyocha ha na-ekewa agbụrụ na agbụrụ n'ime ndị a: Black, Hispanic, Asian/Native American/Pacific Islander (ANP), White female, na White male.[3] Ha na-achọpụta na ụlọ ọrụ ndị ndị a na-ahụ anya nwere ọnụ ọgụgụ dị elu nke ndị na-agọnahụ ya na ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke ndị Hispanic. Tụkwasị na nke a, ọnụego ịgọnahụ arịwo elu n'etiti afọ 1998 na 2003.[3] N'ikpeazụ, ha chọpụtara na ụlọ ọrụ ndị nwere mmadụ ole na ole kwụrụ ụgwọ dị elu karịa ụlọ ọrụ ndị White-nwoke. N'ihe gbasara okike, ha chọpụtara na ụlọ ọrụ ndị ụmụ nwanyị ọcha enweghị ịkpa ókè mgbe ha na-enweta ego, ha na-akwụkwa obere ego ha ji ụgwọ karịa ndị nwoke ibe ha.[3] Nnyocha ha na-egosi na ihe ndị dị ka agbụrụ, agbụrụ na okike na-emetụta n'ezie ịnweta ụgwọ na ọmụrụ nwa a kwụrụ na mgbazinye ego.[3]

Enyemaka Mba Ọzọ Na agụmakwụkwọ Na-akwalite Ọganihu Akụ na Ụba? (2014)

[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ "Ọ bụ enyemaka mba ọzọ na agụmakwụkwọ na-akwalite uto akụ na ụba? Ihe akaebe sitere na mpaghara Sahara Africa" na-enyocha ma enyemaka mba ọzọ a na-achọ maka agụmakwụkwọ dị irè na agụmakọta praịmarị na agụmakọ sekọndrị na mpaghara Sahara Afrịka. Nnyocha Asiedu lekwasịrị anya na mba 38 site na 1990 ruo 2004. [4] Ọ na-ekwu na ọ bụ ezie na enyemaka ego agụmakwụkwọ nwere njikọ dị mma na uto (n'ihi na ọ na-enye ihe ndị dị ka akwụkwọ, ọzụzụ maka ndị nkuzi, wdg) nke a bụ naanị maka agụmakwụkwọ praịmarị.[5] Enyemaka ego agụmakwụkwọ na agụmakwụkwọ sekọndrị, n'aka nke ọzọ, anaghị enye aka na uto akụ na ụba, n'eziokwu ọ nwere ike inwe mmetụta ọjọọ na uto. Nke a bụ n'ihi enweghị ọrụ maka ndị gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị (nke ọ na-atụ aro na ọ bụ eziokwu n'ọtụtụ mba dị na Sub-Saharan Africa), [4] ọ na-enye echiche na ihe ọzọ mere nke a nwere ike ịbụ eziokwu bụ enweghị agụmakwụkwọ sekọndndrị dị mma (dị ka oge a na-etinye n'ụlọ akwụkwọ enweghị uru).[6] Ọzọkwa, ọ na-ekwu na nke a nwere ike ịbụ eziokwu n'ihi na ọtụtụ ndị gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na-arụ ọrụ na-arụpụta ihe dị ala, si otú a na-ebelata ikike maka uto akụ na ụba.[7] N'ikpeazụ, ọ na-ekwu na enweghị isi ego na "ihe ndị ọzọ na-akwado" na Sub-Saharan Africa nke ga-agba ume ịrụ ọrụ na-arụpụta ihe na mpaghara ahụ.[4]

Mmetụta nke HIV / AIDS na itinye ego na mba ọzọ (2015)

[dezie | dezie ebe o si]

N'akwụkwọ "The Impact of HIV/AIDS on Foreign Direct Investment: Evidence from Sub-Saharan Africa," Asiedu n'akụkụ Jin na Kanyama na-eme ka mmekọrịta dị n'etiti HIV/AIDS na itinye ego na mba ọzọ (FDI) pụta ìhè. Ha na-enyocha nke a na mba iri anọ na otu dị na mpaghara Sahara Africa ma ihe nlereanya ha kwubiri na FDI nwere njikọ dị iche na mgbasa nke nje HIV / AIDS maka ọtụtụ ihe; otu n'ime ha bụ na ndị ọrụ nwere ahụike na-arụpụta ihe karịa, ụlọ ọrụ mba dị iche iche (MNCs) na-achọ iguzobe onwe ha na mpaghara Sahara Afrịka ga-atụle ahụike nke ndị mmadụ.[8][9] Ahụike nke ndị ọrụ dị mkpa n'ihi na ọ na-emetụta enweghị ọrụ ma si otú a rụpụta ihe n'ozuzu.[10] Nke abụọ, ihe nlereanya ha na-atụ aro na ihe ndị na-adịghị mma na-emetụta HIV / AIDS (ọnụ ọgụgụ dị elu nke ọrịa na ọnwụ nke nwere ike imetụta ndị ọrụ ibe ha na-ebuteghị ọrịa). Ha na-achọpụta na ibelata ọnụ ọgụgụ ndị na-ebute ọrịa ga-akwalite FDI, ma si otú a kwalite mmepe akụ na ụba na Sub-Saharan Africa.[8]

Ego e zigara na itinye ego na agụmakwụkwọ (2015)

[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ "Remittances and Investment in Education: Evidence from Ghana" na-enyocha remittances (ma mba ụwa ma nke obodo) na Ghana, na otu ha si emetụta ohere nke ndebanye aha na agụmakwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị. Asiedu na Kwabena Gyimah-Brempong na-arụ ụka na mmụba nke ego a na-eziga na mba ndị na-emepebeghị emepe (LDCs) dịka Ghana abụghị naanị na ọ nwere mmetụta dị mma na GDP (na-eme ihe dị ka 5.5% nke GDP Ghana na 2011 [11]), mana nke a na-enye ohere ka ezinụlọ ndị nọ na Ghana tinye ego na isi obodo mmadụ ka ọ na-eme ka nsogbu ego dị mfe. Tụkwasị na nke a, akwụkwọ a na-ekwu na mmetụta a na-ahụkarị mgbe nwanyị na-eduzi ezinụlọ ahụ, nakwa na mmụba nke itinye ego na isi obodo mmadụ na-eme ka e belata ịda ogbenye ogologo oge na Ghana. Akwụkwọ ahụ na-eji data gafere agafe site na Ghana Living Standards Survey (GLSS) site na ebili mmiri 5, yana data pseudo-panel sitere na ebili ikuku GLSS 3-5 [12] ya mere nwere nnukwu ebe nyocha.[13][14] Asiedu na Gyimah-Brempong na-eji data a nyochaa data ahụ na ihe nlereanya mgbochi ihe onwunwe.

Ntinye ego na mba ọzọ, akụrụngwa, na ọrụ na mpaghara Sahara Africa (2015)

[dezie | dezie ebe o si]

N'akwụkwọ akụkọ "Foreign Direct Investment, Natural Resources, and Employment in Sub-Saharan Africa," Asiedu, Komla Dzigbede na Akwasi Nti-Addae nyochaa ịrị elu nke mmepụta mmanụ na na Sub-Saharan Africa na mmetụta ya na mba ọzọ kpọmkwem itinye ego FDI, ha na-ede akwụkwọ na-ajụkwa mmetụta nke FDI na Sub-Saharan Africa.[1] Ha na-atụ aro na ọ bụ ezie na FDI nwere ike bụrụ ihe dị mkpa na-enyere aka n'ịkwalite akụ na ụba na Sub-Saharan Africa, ọganihu akụ na ụba a na-enwetakarị site na ọrụ nke ụlọ ọrụ dị iche iche (MNCs) na-emepụta dịka ụlọ ọrụ ndị a na-akwụkarị ndị ọrụ ha ụgwọ ọrụ dị elu karịa ụlọ ọrụ ụlọ.[2][3]. Ndị ode akwụkwọ na-eji Tullow Oil, plc dị ka ihe atụ iji gosi na mpaghara na-eto eto na-emepụta mmanụ n'ụwa nakwa iji nyochaa ọrụ MNCs FDI n'ihe gbasara mmepe na ọganihu akụ na ụba na Sub-Saharan Africa. Ọzọkwa, ha na-ekwusi ike na ikike ịkwalite uto akụ na ụba ma ọ bụ mmepe na-adabere na ụdị FDI - FDI n'ichepụta na-emepụta ọtụtụ ọrụ karịa FDI na ụlọ ọrụ mmepụta ihe dị ka mmanụ.[3] Na mgbakwunye, ndị ode akwụkwọ na-arụ ụka na ihe ịga nke ọma nke FDI na-adaberekwa n'ihe ndị ọzọ dị ka ọkwa agụmakwụkwọ na mba enyere, na-eme ka ọ bụrụ ihe siri ike karị ị nweta uru n'ezie na FDI n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ụlọ ọrụ ọ bụla.[15]

  • Kemper Teaching Award, 2008, Mahadum nke Kansas [2]
  • Byron Shutz Award for Excellence in Teaching, 2008, Mahadum nke Kansas [2]
  • Onyinye Nwanyị nke Ịdị Mma, 2008, Mahadum nke Kansas [2]
  • Onyinye Onye Nkụzi Nwanyị pụtara ìhè, 2003, Mahadum nke Kansas [2]
  • Onyinye nkuzi nke Mahadum Illinois PanHellenic Council, 1996 [2]
  • American Association of University Women (AAUW) Fellowship, 1995-1996 [2]
  • Statistics for Social Science Research Network (SSRN) dị ka nke June 2017 [2]
  • Emerging Scholar Award, 2007, nke Diverse nyere: Issues in Higher Education. Ihe nrite mba niile, na-asọpụrụ ngalaba ndị ka nta na agụmakwụkwọ; onyinye 10 kwa afọ [2]
  • Fulbright Specialist Scholar List, November 2008 - Ugbu a [2]
  • Big XII Fellowship, August 2008-June 2009 [2]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. UNU-MERIT » African women in the Economics profession (en-US). Archived from the original on 2015-09-19. Retrieved on 2020-06-08.
  2. 2.00 2.01 2.02 2.03 2.04 2.05 2.06 2.07 2.08 2.09 2.10 2.11 2.12 Elizabeth Asiedu - Professor of Economics, The University of Kansas. people.ku.edu. Archived from the original on 2015-08-25. Retrieved on 2019-11-26.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 Asiedu (2012). "Access to Credit by Small Businesses: How Relevant Are Race, Ethnicity, and Gender?". American Economic Review 102 (3): 532–537. DOI:10.1257/aer.102.3.532. ISSN 0002-8282. 
  4. 4.0 4.1 4.2 Asiedu (Spring 2014). "Does Foreign Aid In Education Promote Economic Growth? Evidence From Sub-Saharan Africa". Journal of African Development 16 (1): 37–59. DOI:10.5325/jafrideve.16.1.0037. 
  5. Ainsworth (1996-01-01). "The Impact of Women's Schooling on Fertility and Contraceptive Use: A Study of Fourteen Sub-Saharan African Countries". The World Bank Economic Review 10 (1): 85–122. DOI:10.1093/wber/10.1.85. ISSN 0258-6770. 
  6. Al-Samarrai (2007). "Where has all the education gone in sub-Saharan Africa? employment and other outcomes among secondary school and university leavers". The Journal of Development Studies 43 (7): 1270–1300. DOI:10.1080/00220380701526592. ISSN 0022-0388. 
  7. Stein (1994). "Theories of institutions and economic reform in Africa". World Development 22 (12): 1833–1849. DOI:10.1016/0305-750x(94)90177-5. ISSN 0305-750X. 
  8. 8.0 8.1 Asiedu (2015). "The impact of HIV/AIDS on foreign direct investment: Evidence from Sub-Saharan Africa". Journal of African Trade 2 (1–2): 1–17. DOI:10.1016/j.joat.2015.01.001. 
  9. Asiedu (2002). "On the Determinants of Foreign Direct Investment to Developing Countries: Is Africa Different?". World Development 30 (1): 107–119. DOI:10.1016/s0305-750x(01)00100-0. ISSN 0305-750X. 
  10. Grossman (1972). "On the Concept of Health Capital and the Demand for Health". Journal of Political Economy 80 (2): 223–255. DOI:10.1086/259880. ISSN 0022-3808. 
  11. Gyimah-Brempong (2015-02-17). "Remittances and investment in education: Evidence from Ghana". The Journal of International Trade & Economic Development 24 (2): 173–200. DOI:10.1080/09638199.2014.881907. ISSN 0963-8199. 
  12. Ghana - Ghana Living Standard Survey 5: 2005, With Non-Farm Household Enterprise Module. www2.statsghana.gov.gh. Retrieved on 2019-11-26.
  13. Ghana - Ghana Living Standards Survey 3 -1991, Third round. www2.statsghana.gov.gh. Retrieved on 2019-11-26.
  14. Ghana - Ghana Living Standard Survey 4 - 1998, With labour force model. www2.statsghana.gov.gh. Retrieved on 2019-11-26.
  15. Asiedu (2015). in Zedillo: Africa at a Fork in the Road: Taking Off or Disappointment Once Again?. New Haven, USA: Yale Center for the Study of Globalization, 395–414. ISBN 978-0-9779922-1-8.