Gaa na ọdịnaya

Elsie Conway

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Elsie Conway
mmádu
Ụdịekerenwanyị Dezie
Mba o sịObodoézè Nà Ofú, United Kingdom of Great Britain and Ireland Dezie
Aha enyereElsie Dezie
Aha ezinụlọ yaConway, Phillips Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya15 Maachị 1902 Dezie
Ebe ọmụmụAldford Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1992, 22 Julaị 1992 Dezie
Ebe ọ nwụrụChester Dezie
NwaJohn S. Conway Dezie
Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaEnglish Dezie
Ọrụ ọ na-arụphycologist, botanist Dezie
Onye were ọrụDurham University, University of Glasgow Dezie
Ebe agụmakwụkwọUniversity of Liverpool, The Queen's School Dezie
Onye òtù nkeRoyal Society of Edinburgh Dezie
Ihe nriteFellow of the Royal Society of Edinburgh Dezie
Collection items atMuseum of New Zealand Te Papa Tongarewa Herbarium Dezie

Elsie Conway FRSE (née Phillips, 15 Machị 1902 - 22 Julaị 1992)bụ onye Britain ọkachamara n'ihe gbasara ihe ọmụmụ. Ọ jere ozi dị ka onye isi oche nke British Phycological Society site na 1965 ruo 1967, ma bụrụkwa otu n'ime ụmụ nwanyị izizi nke Royal Society of Edinburgh.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Conway Elsie Phillips na 15 Machị 1902 na Aldford, Cheshire, England, nwa nwanyị nke William na Margaret Phillips.[1] Ọ gara Queen's School na Chester site na 1912 ruo 1919. [2] Ọ gụrụ ihe ọkụkụ na Mahadum Liverpool, nweta nzere bachelọ nke sayensị na 1922, Honours na 1923, na PhD na 1925. Mmekọrịta ya na Margery Knight malitere mmasị ndụ ya niile na algae.[3] Otú ọ dị, thesis ya, nke John McLean Thompson lekọtara, bụ maka ọdịdị okooko osisi.[1]

A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nkuzi na botany na Mahadum Durham na 1925, mana, dị ka ọ dị n'oge ahụ, ọ hapụrụ ya mgbe ọ lụrụ di na 1928. [2][4]

Otú ọ dị, Conway laghachiri na ndụ mahadum na 1938, na Mahadum Glasgow ebe ọ gara n'ihu ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1969.[2] Na mbido ọ bụ onye na-eme ihe ngosi nwa oge mana a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nkuzi na 1945 ma bulie ya ka ọ bụ onye nkuzi dị elu na 1965. [3]

Nnyocha ya lekwasịrị anya na red algae, ọkachasị ụdị Porphyra. N'afọ 1942, ka Agha Ụwa nke Abụọ mebiri mbubata, ọ ghọrọ akụkụ nke otu na-enyocha ma enwere ike ịmepụta agar maka ebumnuche ọgwụ site na algae mmiri a hụrụ gburugburu ụsọ oké osimiri UK. Ndị na-arụkọ ọrụ gụnyere Sheina Marshall, Andrew Picken Orr na Lillie Newton. Ha mepụtara algae na-acha ọbara ọbara Mastocarpus stellatus na Chondrus crispus dị ka isi iyi.[3] Conway tinyekwara aka na ọrụ agha iji wepụ bracken (<i id="mwUQ">Pteridium aquilinum</i>) n'ala ọhụrụ achọrọ maka ọrụ ugbo.[3]

N'afọ 1952, ya na Shelia Lodge, Elsie Burrows, na Harry Powell jikọrọ aka, ọ mụrụ ụsọ oké osimiri nke Fair Isle, otu n'ime agwaetiti Shetland, na-achọpụta na mpaghara intertidal dị iche na ụsọ oké nkume ndị ọzọ gburugburu United Kingdom n'ihi oke ebili mmiri na oke iru mmiri.[3]

N'afọ 1952, ọ bụ onye guzobere British Phycological Society ma mesịa bụrụ onye isi oche ya site na 1965 ruo 1967. Site na 1967 ruo 1969 ọ bụ onye isi oche nke Andersonian Naturalists nke Glasgow, na osote onye isi oche of the Botanical Society of Edinburgh. A họpụtara ya ka ọ bụrụ Fellow nke Royal Society of Edinburgh na 1967. N'agbata afọ 1955 na 1965, Conway bụ onye nchịkọta akụkọ nke British Phycological Bulletin . [1]

Mgbe ọ lara ezumike nká na Glasgow, Conway malitere ọrụ prọfesọ nleta na Mahadum British Columbia n'etiti afọ 1969 na 1970, mgbe ahụ, site na 1970 ruo 1972, ọ ghọrọ prọfessional na Mahadum Otago, na-emepụta ndepụta taxonomic nke algae Stewart Island.[3] Ọ laghachiri na British Columbia n'etiti afọ 1972 na 1974 maka ịmụtakwu ụdị Porphyra na mpaghara ugwu ọwụwa anyanwụ Pacific nke Canada.[1][2]

Akwụkwọ ndị e bipụtara

[dezie | dezie ebe o si]

 A na-eji abbreviation odee ọkọlọtọ E.Conway gosi onye a dị ka odee mgbe ọ na-ehota aha botanical.

  • Clyde Seaweeds na ojiji ha na akụ na ụba (1942)
  • Mmụba nke mpaghara algal intertidal na Fair Isle (1954)
  • Herbarium nke British Algae na Ngalaba Botanical nke Mahadum Glasgow (1954)
  • Mmiri Soluble Polysaccharides nke Porphyra Species (1962)
  • Ọganihu nwata nke ụdị Porphyra (1966)
  • Nnyocha banyere Ụdị Mmụba Na-adịghị Ahụkebe na Porphyra (1973)
  • Porphyra na Pacific (1973)
  • Algae Marine nke Stewart Island, New Zealand (1974)
  • Ụdị Porphyra na British Columbia na Washington (1976)

Ezinụlọ na ndụ ya mgbe e mesịrị

[dezie | dezie ebe o si]

Na 28 June 1928 ọ lụrụ Geoffrey Seymour Conway, onye England rugby union player na nwa Robert Seymour Conway, na Church of St Mary's-without the-Walls, Chester.[2][5]

Ha mụrụ ụmụ nwoke atọ. Onye okenye, John Conway, ghọrọ prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme na Mahadum British Columbia. Nke abụọ, Robert Conway, bụ onye isi nkuzi na redioastronomy na Mahadum Manchester na nwa nke atọ, Martin Conway, bụ onye isi oche nke Selly Oak Colleges na Birmingham.[1]

Di na nwunye ahụ gbara alụkwaghịm na 1948. [2]

Ka oge na-aga, ọ laghachiri biri na Chester ma nwụọ na 22 Julaị 1992.[1][2]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Boney. "Elsie Conway – an appreciation". The Phycologist (35): 3–5. Retrieved on 9 February 2015. Boney, A.D. "Elsie Conway – an appreciation" (PDF). The Phycologist (35). British Phycological Society: 3–5. Retrieved 9 February 2015.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 Former Fellows of the Royal Society of Edinburgh 1783–2002. Royal Society of Edinburgh (July 2006). Archived from the original on 24 January 2013. Retrieved on 4 November 2015. (PDF). Royal Society of Edinburgh. July 2006. p. 200. Archived from (PDF) on 24 January 2013. Retrieved 4 November 2015.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 Reid. In focus: Elsie Conway, Phycologist. National Museums Liverpool. Retrieved on 6 March 2021.Reid, Geraldine. "In focus: Elsie Conway, Phycologist". National Museums Liverpool. Retrieved 6 March 2021.
  4. (1929) Have Mynde. Chester: Queen's School. Retrieved on 4 November 2015. 
  5. (1929) Have Mynde. Chester: Queen's School. Retrieved on 4 November 2015.