Gaa na ọdịnaya

Ememme Nwanyị nke Nzọpụta

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ememme nke 'la Mare de Déu de la Salut' nke Algemesí
Ụbọchị (s) 29 Ọgọst ruo Septemba 8
Ugboro ugboro Kwa afọ
Ebe(s) Algemesí ( Valencia ), Spain
Ewebere ya 1247 ( 1247 )

  Ememme La Mare de Déu de la Salut bụ ememme a na-eme na Algemesí ( Valencia ), Spain, malite na August 29 ruo Septemba 8. Ememme a bụ nsọpụrụ nke onye na-elekọta ndị nsọ nke Algemesí, La Mare de Déu de la Salut, e mekwara ya azụ na 1247. Enyere ezumike ahụ UNESCO " Masterpieces of the Oral and Intangible Heritage of Humanity " aha na Nọvemba 28, 2011. [1]

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Ememe a malitere n'oge ochie (1247) wee mee ya na Algemesí na 7 na 8 Septemba ka ọ bụrụ otuto ama ama kemgbe ahụ. Ememe omenala nke mmemme ahụ agafeela site n'ọgbọ ruo n'ọgbọ ma bụrụ ọgaranya: okwu ọnụ (ihe nkiri), egwu (ihe nkiri 63), ịgba egwu na ihe nkiri na-echetara omenala ndị Rom, Christian, Moorish na ndị Juu bụ ndị kpara akpa nke ala a na nke pụtara ìhè n'ichepụta ngwá egwú, abụ olu ụtọ na ejiji bụ akụkụ dị mkpa nke Fess a. Egwu nke dolçaina na tabal omenala, na iberibe maka orchestra na timpani na-enye nkwado egwu maka ụlọ elu mmadụ " Muixeranga " na egwu egwu nke "bastonets", "pastoretes", "carxofa", "arquets", "llauradores" na "tornejants", na-anakọta ozi na-ahụ maka ihe nkiri na-akpali akpali, na-akpali akpali ihe nkiri na-akpali akpali nke na-eme ka ihe nkiri na-eme ihe nkiri na-akpali akpali nke na-eme ka ihe nkiri na-akpali akpali ma na-akpali akpali ihe nkiri na-akpali akpali. mmetụta.

Ịgba egwu Llauradores .

N'ime ememe ahụ dum, Algemesí na-aghọ ihe ngosi nka dị ndụ, na-agba akaebe na omenala Valencian na Mediterranean, jikọtara ya na okwukwe, omenala na omenala nke ememe okpukpe na Basilica, ụda ụda nke ụda mgbịrịgba na gburugburu narị afọ nke 17 na-aga n'okporo ụzọ nke usoro nke ihe karịrị mmadụ 1400 na-ekere òkè na ya.

El bọọlụ d'arquets .
Ndị na-agba egwu Tornetjant.

Njirimara

[dezie | dezie ebe o si]

Ụbọchị oriri nke nwanyị ahụike anyị, onye nlekọta nke Algemesi bụ Septemba 8, ma na-echeta nchọpụta akụkọ ifo na 1247 nke ihe oyiyi na-egosi Madonna na Nwa. Ihe oyiyi a na-asọpụrụ n'obodo ahụ kemgbe etiti narị afọ nke iri abụọ bụ ihe atụ, n'ihi na n'oge agha obodo, e bibiri ihe oyiyi mbụ nke Virgin Health, dị ka ụlọ ụka ahụ. Ememme a na-egosi na ọ malitere na nnọkọ n'okporo ámá dị na mpaghara Chapel nke Finding wee jiri nwayọọ nwayọọ gbasaa na mpaghara ndị ọzọ. Ememe bụ isi a na-eme na 7 na 8 Septemba, na-esote novena na Chapel of the Finding, nke malitere August 29 wee kwụsị na Septemba 6. Ememme a echekwala egwu ọdịnala na egwu, ma bụrụkwa isi mmalite maka mgbake nke egwu dị adị na ebe ndị ọzọ wee nwee ike ịmaliteghachi. Ntinye aka nke ndị bi n'obodo ahụ bụ ntọala nke na-aga n'ihu na mmemme a dabere na ya. Ememe ọ bụla na-arụ ọrụ ma kwadobere ya onwe ya kemgbe narị afọ nke 18. Maka njiri mara nke a pụrụ iche, UNESCO amatala emume, mmemme na nsonye obodo nke mmemme Valencian Our Lady of Health dịka akụkụ nke "ihe nketa a na-apụghị ịhụ anya nke mmadụ".[1]

Egwu nke Pastoretes (ndị ọzụzụ atụrụ na-eto eto).

Ngagharị

[dezie | dezie ebe o si]

Ememme a nwere paradaịs atọ na Septemba 7–8, gụnyere egwu, ịgba egwu na Muixerangas . Nke mbụ, "Procession of Promises", na-ewere ọnọdụ na Septemba 7, gụnyere ụmụaka na-eme ihe nkiri okpukpe. Nke abụọ, "Parade nke Morning", na-eme n'echi ya ma na-agụnye ihe nnọchianya nke Eze James I nke Aragon na nwunye ya. Ngagharị ikpe ikpeazụ, "Volta General", nwere nkọwa nke mkpụrụedemede Akwụkwọ Nsọ.

Ịgba egwu Bastonets.

Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mmadụ 1400 na-ekere òkè na mmemme ọdịnala na ịgba egwu, nke akọwapụtara n'okpuru:

  • "Els Misteris" 5 ngosi ihe nkiri (ụmụ nwoke na ụmụ agbọghọ site na 6 ruo 12 afọ na-eme iberibe ihe nkiri).
  • "La Muixeranga " (ndị ikom, ndị inyom na ụmụaka nke afọ ọ bụla na-etolite ụlọ elu mmadụ).
  • "Els Bastonets" (ọgbọ ndị nwoke na ụmụ nwanyị na-eme egwu omenala agha).
  • "La Carxofa" (ụmụ agbọghọ na-eme egwu omenala ndị Weavers nke òtù mbụ nke sedates ya) lee egwu artichoke n'okpuru.
  • "Els Arquets" (ụmụ agbọghọ na-eme egwuregwu omenala).
  • "Les Pastoretes" (ụmụ nwoke na ụmụ agbọghọ na-eyi uwe ọdịnala na-agba egwu).
  • "Les Llauradores" (ndị ikom na ndị inyom nọ n'afọ ndụ niile na-eji ejiji omenala na-agba egwu).
  • "Els Tornejants" (ụmụ nwoke na-eto eto na-eme egwu ọdịnala mara mma).
  • " Gigantes y cabezudos " "Giants na Big-Heads", na Valencian, gegants i cabuts
  • “Els Dolçainers” na “Tabaleters de l’Escola de tabal i dolçaina d’Algemesí” (ndị ikom na ndị inyom nọ n’afọ ndụ nile na-eji ngwá ọrụ amị nke Valencia, bụ́ dolçaina, na ịgbà).
  • "Els Volants" Ndị na-ebu (ndị ikom na ndị inyom nke afọ ọ bụla).
  • Ihe odide Akwụkwọ Nsọ (ndị ikom na ndị inyom nọ n'afọ ndụ niile).
  • Ndị ukwe na egwu egwu "Scolla Cantorum" (ndị nwoke na ndị nwanyị nọ n'afọ ndụ niile).
  • Ndị otu Bell ring. (ndị ikom na ndị inyom nọ n'afọ ndụ niile).
  • Ndị otu obodo. (ndị ikom na ndị inyom nọ n'afọ ndụ niile).
Ịgba egwu Artichoke na Algemesí.
Giants na nnukwu-isi si Algemesí.

International Awards na recognitions

[dezie | dezie ebe o si]
  • UNESCO amatala usoro mmemme, mmemme na nsonye obodo nke mmemme Valencian Our Lady of Health dị ka akụkụ nke " Masterpieces of the Oral and Intangible Heritage of Humanity ".[2]
  • Ihe omume nke Mmasị Omenala Na-adịghị Anya. Generalitat Valenciana.
  • A na-edekwa ya na Ndebanye aha Akụrụngwa nke Mmasị Ọdịbendị nke Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Omenala Spanish, n'okpuru koodu RI-54-0000151-00000.
  • Ememme nke Mmasị njem nlegharị anya. Ụlọ ọrụ Spanish nke ụlọ ọrụ mmepụta ihe, njem nlegharị anya na azụmahịa.
  • Akụ Spanish nke ihe nketa ọdịnala na-enweghị atụ (ibocc).
  • Na 2009 mmemme ahụ nwetara nzere ntozu n'aka IBOCC (International Bureau of Cultural Capitals) dị ka otu n'ime akụ iri nke ihe nketa ọdịnala na-adịghị ahụkebe nke Spain.
  • Ekwenyere dị ka otu n'ime ihe ịtụnanya 7 Valencian ("Fil per Randa").
  • Na 2008, ememe ahụ nwetara nzere dị ka otu n'ime ihe ịtụnanya 7 Valencian, na ngalaba "Ihe omume omenala na ihe nketa a na-apụghị ime eme".

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

bụ nsọpụrụ nke onye na-elekọta ndị nsọ nke Algemesí, La Mare de Déu de la Salut, e mekwara ya azụ na 1247. Enyere ezumike ahụ UNESCO " Masterpieces of the Oral

  1. Festivity of 'la Mare de Déu de la Salut' of Algemesí. UNESCO Culture Sector. Retrieved on 2012-02-29.