Gaa na ọdịnaya

Emily Dix

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Emily Dix
mmádu
Ụdịekerenwanyị Dezie
Mba o sịObodoézè Nà Ofú, United Kingdom of Great Britain and Ireland Dezie
Aha enyereEmily Dezie
Aha ezinụlọ yaDix Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya21 Mee 1904 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya31 Disemba 1972 Dezie
Ebe ọ nwụrụYork Dezie
Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaEnglish Dezie
Ọrụ ọ na-arụpaleobotanist Dezie
Ụdị ọrụ yapaleobotany Dezie
Ebe agụmakwụkwọUniversity of Wales Dezie
Ihe nriteMurchison Fund Dezie

Emily Dix (21 Mee 1904 - 31 Disemba 1972) [1] bụ onye British paleobotanist, ọkachamara na fossil flora nke Coal Measures.

A mụrụ ya n'ezinụlọ ọrụ ugbo bi na Llanrhidian na Gower Peninsula. Mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, o nwetara agụmakwụkwọ na Mahadum College Swansea ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1925 na akara ugo mmụta mbụ na geology.[2] Ọ gara n'ihu soro Arthur Trueman mụọ ihe na Swansea, bụ onye ya na ya rụkọrọ ọrụ ruo afọ ise sochirinụ na ọrụ dị iche iche. T. Neville George ya na ya rụkọrọ ọrụ na Kọlụm Measures. Enyere ya nzere M. Sc. na 1926 maka ọrụ na paleontology na Coal Measures nke Gwendraeth Valley na South Wales na a DSc.doctorate si University of Wales na 1933 maka a tesis banyere correlation nke coal seams na South Wales. Enyemaka gọọmentị kwadoro nyocha ya n'ihi mkpa ọ dị na ụlọ ọrụ coal.[2]

Ọrụ agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1929, a họpụtara Dix ka ọ bụrụ onye otu Geological Society. N'afọ 1930, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nkuzi na geology na Bedford College dị na London, ebe ọ nọrọ ndụ ya niile.

Ọrụ mbụ ya, na-esote nke Truman, bụ na bivalves na-abụghị nke mmiri na South Wales Coalfield. Nke a nọgidere na-enwe mmasị n'oge ndụ ọrụ ya niile. Isi onyinye Dix bụ itinye usoro Trueman na biostratigraphy na fossils osisi.

O gosipụtara ọrụ ya na nzukọ mba ụwa gụnyere Second International Carboniferous Congress na Heerlen (Netherlands) na 1935. [1] N'afọ 1936, Geological Society nke London nyere ya Murchison Fund maka ọrụ ya na paleontology na stratigraphy na Coal Measures nke jikọtara ihe akaebe nke osisi na anụmanụ, si otú a melite ozi gbasara usoro Upper Carboniferous. Ozi a bara uru na ụlọ ọrụ coal yana sayensị bụ isi.[2]

Agha Ụwa nke Abụọ bịara n'oge ọrụ ya dị elu, ma mebie ọrụ sayensị ya. Tinyere ụlọ akwụkwọ kọleji Bedford ndị ọzọ, a chụpụrụ ya na Cambridge, na-ahapụrụ mkpokọta fossils ya na mbipụta sayensị nke mechara tufuo site na bọmbụ.[2]

Akwụkwọ ndị Dix dere n'oge agha na-elekwasị anya n'akụkụ ndị dị obere nke ọdịdị coal (dịka ọnụnọ nke nkume na coal) na a naghị ekwukarị biostratigraphy osisi. Bedford College laghachiri London na 1944 ma Dix duziri njem nke Geologists' Association na Guildford na June 1945. [2]

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ na-erule ngwụcha agha ahụ, Dix nwere isi mgbaka nke mere ka ọrụ sayensị ya kwụsị.

Ka ọ na-erule afọ 1946, ọnọdụ ya kara njọ nke na nwanne ya nwanyị Margaret weghaara ihe omume ya, wee kwaga Dix n'ụlọ ọgwụ ndị isi mgbaka Retreat na York, ebe ọ nwere ịwa ahụ ọhụrụ a na-akpọ prefrontal leucotomy nke na-agaghị aga nke ọma ma mebie ikike ya ịgbake. Nkwekọrịta ya na Bedford College gwụrụ na 31 Disemba 1947. [3] A kpọfere ya na St David's Hospital Carmarthen ebe ọ nọrọ ruo mgbe ọ nwụrụ.

Ihe Nketa

[dezie | dezie ebe o si]

Ọtụtụ n'ime fossils ya dị ndụ ma kewaa nchịkọta ya ugbu a n'etiti Hunterian Museum na Glasgow, Amgueddfa Cymru - National Museum of Wales na Cardiff, na Sedgwick Museum na Cambridge.

Akwụkwọ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]

O bipụtara isiokwu iri anọ na ihe edeturu. [2] Ha gụnyere:

  • Dix, E. (1934) Usoro nke floras na Upper Carboniferous na-ezo aka pụrụ iche na South Wales. Mmekọrịta nke Royal Society nke Edinburgh. Mpịakọta nke 57, peeji nke 789.
  • Dix, Emily (1932) N'elu sporocarp nwere ike ejikọta ya na ahịhịa Neuropteris schlehani, Stur. Annals of Botany, Mpịakọta 46, Mbipụta 4, 1 Ọktoba 1932, Peeji 1064-1067
  • Dix, E. (1931) Flora nke akụkụ elu nke Coal Measures nke North Staffordshire. Quarterley J. Geological Society, Mpịakọta 87, 160 - 179.
  • Davies, D. F., Dix, E. na Truhman, A. F. (1928) Boreholes na Cwmgorse Valley. Nkwupụta South Wales Inst. Eng. [Ihe e dere n'ala ala peeji] xliv, peeji nke 37.
  • Dix, Emily (1928) Mkpụrụ ndị metụtara Linopteris munsteri, Eichwald. Annals of Botany, Mpịakọta 42, Mbipụta 4, 1 Ọktoba 1928, Peeji 1019-1024

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 Watts. Emily Dix. TrowelBlazers. Retrieved on 15 October 2017.Watts, Shelby. "Emily Dix". TrowelBlazers. Retrieved 15 October 2017.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 Burek (July 2005). "Emily Dix, palaeobotanist – a promising career cut short". Geology Today 21 (4): 144–145. DOI:10.1111/j.1365-2451.2005.00518.x. Burek, Cynthia (July 2005). "Emily Dix, palaeobotanist – a promising career cut short". Geology Today. 21 (4): 144–145. doi:10.1111/j.1365-2451.2005.00518.x. hdl:10034/12182.
  3. Burek (1 January 2005). "The life and work of Emily Dix (1904 - 1972)". Geological Society, London, Special Publications 241 (241): 181–196. DOI:10.1144/GSL.SP.2003.207.01.14. 

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Burek, C. V. & Cleal, C. J. (2005) Ndụ na ọrụ Emily Dix (1904-1972). Na: Bowden, A. J., Burek, C. V. & Wilding, R (ed.) History of palaeobotany: selected essays. Geological Society of London, Special Publication, 241, 181-196.