Emmanuel Nwanze
Emmanuel Andrew Chukwuedo Nwanze bụ onye Naijiria biochemist na onye nchịkwa mahadum nke jere ozi dị ka osote chancellor nke Mahadum Benin site na 2004 ruo 2009, mgbe e mesịrị nata aha Prọfesọ Emeritus na ụlọ ọrụ ahụ na 2019. [1][2]
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Nwanze na 15 Jenụwarị 1949 na Uromi, Edo State nke oge a, na ezinụlọ ya na Asaba, Delta State. Ọ gara Council School, Sapele (1960-1961) na Loyola College, Ibadan (1962-1966). Ọ gụrụ Chemistry na Mahadum Ibadan n'etiti afọ 1968 na 1972 dị ka onye ọkà mmụta gọọmentị, wee gaa n'ihu na agụmakwụkwọ gọọmentị ọzọ na Mahadum Warwick, United Kingdom, ebe ọ nwetara Ph.D. na Molecular Science na 1976. [3][4]
Ọrụ agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Nwanze bàrà Mahadum Benin na afọ 1976 dị ka Lecturer II na Biochemistry, e buliri ya n'ọkwa Lecturer I na 1978, Senior Lecturer na 1981, na Prọfesọ nke Biochemistory na 1987. Ọ kụziri biochemistry na membrane biophysics nye ụmụ akwụkwọ na-agụsị akwụkwọ na sayensị, ọgwụ, ezé, na ọgwụ, na ọkwa postgraduate kụziri usoro biochemical na biochemistory. O jere ozi ugboro abụọ dị ka Onye isi nke Ngalaba Biochemistry (1987-1989; 1991-1994) na ugboro abụọ dị iche dị ka Dean nke Ngalaba Sayensị (1994-1996; 1996-1998). Ọrụ mba ụwa ya gụnyere nleta prọfesọ na Karolinska Institute, Stockholm (1985-1986), na Mahadum Milan (1990-1991), yana mkpakọrịta na nzukọ ọmụmụ ihe na Mahadum Yale (1974), Swedish International Seminars in Physics and Chemistry (1985), na Third World Academy of Science na Trieste (1990).
Nnyocha ya kpuchiri lipid biochemistry, enzymology, toxicology, na biochemistory gburugburu ebe obibi, gụnyere ọmụmụ banyere nyocha lipoxygenase, oxidative enzymes na ọrịa, na usoro biochemical metụtara cataract induction na ecotoxicology na Niger Delta. O nyere aka na akwụkwọ akụkọ dị ka onye edemede na onye ọka ikpe ma jee ozi dị ka onye nchịkọta akụkọ nke Tropical Freshwater Biology. Ọ bụ onye otu ọtụtụ ndị ọkachamara, gụnyere Òtù Na-ahụ Maka Nnyocha Ụbụrụ nke Mba Nile, Òtù Sayensị nke Naịjirịa, na Òtù Ndị Na-ahụ Maka Ọmụmụ Ihe Ndị Na-ahụ Maka Ahụ́ Ike nke Afrịka, na Òtù Mba Nile Maka Nnyocha Ụbụrụ. N'ihe gbasara ahụike ọha na eze, ọ haziri WHO Lipid / Lipoprotein Standardisation Programme na 1987.
Onye isi oche nke Mahadum Benin
[dezie | dezie ebe o si]Na ọnwa Febụwarị afọ 2004, ha mere Nwanze ka ọ bụrụ osote onye isi nke Mahadum Benin na-agbaso usoro nhọpụta dabere na uru nke meriri asọmpi dị mkpa gbasara ụmụ amaala na echiche agbụrụ na idu ndú mahadum.[5] Nchịkwa ya webatara ikike ụmụ akwụkwọ n'ịntanetị na ndebanye aha - nke a kọrọ na ọ bụ otu na ime mmejuputa mbụ nke usoro dị otú ahụ na kọntinent ahụ n'oge ahụ - ma malite mgbalị megide òtù nzuzo nke ụlọ akwụkwọ site na kọmitii raara onwe ya nye ịhapụ, ime udo, na imezigharị. Akụkọ ndị dị n'oge ahụ kwuru na ọ bụ ihe mgbakwunye ndị dị ka ụlọ oriri ọhụrụ na ikike mmepụta ike ka mma, yana ime ka nchekwa ụlọ akwụkwọ sie ike, ọ bụ ezie na a rụrịtara ụka na nyocha ndị a n'ime obodo mahadum.[6]
Arụmụka na panel nleta
[dezie | dezie ebe o si]Ọgwụgwụ nke ọrụ ya na 2009 dakọtara na usoro esemokwu nke onye nọchiri ya na arụmụka sara mbara banyere ụmụ amaala na ọchịchị na UNIBEN. Otu kọmitii nleta onye isi ala nyochara akụkụ nke nchịkwa mahadum n'oge 2004-2009, na akụkọ mgbasa ozi gosipụtara nyocha nke mmefu na omume nchịkwa n'oge ahụ; mkparịta ụka ndị a bụ akụkụ nke arụmụka ọha na eze sara mbara banyere ọchịchị mahadum na Naịjirịa n'oge wana.[7][8]
Nkwado na itinye aka n'ihu ọha
[dezie | dezie ebe o si]Na ọnwa Nọvemba 2019, Mahadum Benin nyere Nwanze utu aha Prọfesọ Emeritus, onye mbụ sitere na Ngalaba nke Sayensị Ndụ iji nweta ọdịiche ahụ, n'oge nnọkọ nke iri anọ na ise nke mahadum ahụ. Ọ nọgidere na-arụ ọrụ n'ihu ọha, gụnyere ịnye nkwupụta gbasara mmekọrịta ọha na eze na agụmakwụkwọ ka elu, a kpọtụrụ ya aha dị ka onye isi na akụkọ nchịkwa UNIBEN.[9]
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Nigeria (2019-11-23). Ex-UNIBEN VC Nwanze, others named emeritus professors (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News. Retrieved on 2025-08-13.
- ↑ Emenyonu (2019-11-27). UNIBEN Confers Former VC, Others with Professor Emeritus (en-US). THISDAYLIVE. Retrieved on 2025-08-13.
- ↑ NWANZE, Dr. Emmanuel Andrew Chukwuedo (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation (2017-03-20). Retrieved on 2025-08-13.
- ↑ tope_litcaf (2021-04-04). Nwanze Emmanuel (en-US). Modupe Apoola Encyclopedia. Retrieved on 2025-08-13.
- ↑ eribake (2009-08-09). UNIBEN VC tussle: A contest of indigene or merit? (en-GB). Vanguard News. Retrieved on 2025-08-13.
- ↑ THE STRUGGLE FOR THE VICE-CHANCELLORSHIP OF THE UNIVERSITY OF BENIN:2004 -2009. groups.google.com. Retrieved on 2025-08-13.
- ↑ vanguard (2010-06-16). UNIBEN’s visitation panel sheds light on VC Nwanze’s tenure (en-GB). Vanguard News. Retrieved on 2025-08-13.
- ↑ THE ACJ UNIBEN | University Of Benin And The Fifty Years Journey of leadership (en-US). THE ACJ UNIBEN (2020-11-26). Retrieved on 2025-08-13.
- ↑ Okoro (2022-05-30). In memoriam: Oshodin, UNIBEN's astute administrator, dies at 71 (en-US). Businessday NG. Retrieved on 2025-08-13.