Gaa na ọdịnaya

Ernest Edward Galpin

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ernest Edward Galpin (1858-1941), bụ onye na-ahụ maka ihe ọkụkụ na onye ọrụ ụlọ akụ a mụrụ na Cape Colony. Ọ hapụrụ ihe dị ka akwụkwọ puku iri na isii n'ebw ngosi akụmakụ mba na Pretoria ma bụrụ onye General Smuts kpọrọ "Prince of Collectors". Galpin chọpụtara ụdị genera dị isii na ọtụtụ narị ụdị ọhụrụ. A na-akpọ ọtụtụ ụdị aha ya dịka Acacia galpinii, Bauhinia galpinii Cyrtanthus galpinii. A na-echeta ya na ụdị Galpinia N.E.Br . [1] dị ka a na-echetakwa ugbo ya na ụdị Mosdenia Stent.

Mmalite Ndụ ya

[dezie | dezie ebe o si]

Otu n'ime ụmụ nwoke asaa a mụrụ na Grahamstown nye Henry Carter Galpin, onye na-eme elekere mgbanaka na onye na-ere ọla, yana Georgina Maria Luck, Ernest Galpin malitere agụmakwụkwọ ya na St. Andrew's College. N'ihi ọrịa nna ya, Ernest hapụrụ ụlọ akwụkwọ mgbe ọ dị afọ iri na anọ iji nye aka na azụmahịa ahụ. Oge dị mkpirikpi nke ịrụ ọrụ na ókèala sochiri, mgbe nke ahụ gasịrị ọ sonyeere Oriental Banking Corporation, e mesịa o sonyere Bank of Africa. Mgbe e zifere ya na Middelburg dị na Cape, ọ bịara nwee mmasị na akụmakụ ndị dị n'ógbè ahụ ma nọrọ ogologo oge na-akọwa ma na-achọpụta okooko osisi ọhịa site n'enyemaka nke mpịakọta atọ nke Flora Capensis na Harvey's Genera. Otú ọ dị, ọ bụghị ruo n'afọ 1888 mgbe ọ ghọrọ onye njikwa ụlọ akụ na Grahamstown, ka nchịkọta ya gbanwere nke ukwuu. N'afọ 1889, e zifere ya na Barberton nke mere na ọ nwere mmasị pụrụ iche na akụmakụ ndị ọ na-amaghị dị n'ógbè ahụ. Ihe nchịkọta ya ugbu a maliteziri igosipụta ọdịdị anya iru ala ya nke ọma n'ihi na a na-eji nlezianya pịa ha, chekwaa ha ma jiri ihe edeturu kọwaa ha gbasara mpaghara, ebe obibi na ọdịdị osisi. N'oge na-adịghị anya, ndị ọ dị ka ọ dị ya hụrụ ụzọ ha gaa Kew, Zurich na ọtụtụ ndị ọkà mmụta ihe ọkụkụ ama ama dịka Harry Bolus, John Medley Wood na Peter MacOwan. Ọ bụghị ihe ijuanya na nchịkọta ya ghọrọ ihe a ma ama n'ụwa niile. Na Barberton, ọ ghọrọ enyi onye ọka iwu na-eto eto na onye na-achịkọta ihe ọkụkụ Douglas Gilfillan, ka e mesịrị ghọọ ọgọ ya nwoke site n'alụmdi na nwunye ha na ụmụnne nwanyị de Jongh. Galpin nwere ụfọdụ nchọpụta osisi ọhụrụ nke Marie Elizabeth de Jongh (nwa Countess Mimi von Schönnberg) sere ma lụọ ya n'afọ1892. O doro di ya hụ ndụ ịnọ n'èzí ya n'anya ma soro ya n'ọtụtụ njem ya.

Ndụ mgbe e mesịrị

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1892, e zifere Galpin gaa na Queenstown, ebe ọ ga-anọ ruo mgbe ọ ga-ala ezumike nká n'afọ 1917. Ka ọ na-erule ugbu a, ihe atụ ebe nchekwa akụmakụ ya amụbaala ruo ihe dị ka otu puku na narị ise n'ọnụ ọgụgụ. O mere njem nchịkọta dị ukwuu gaa n'ugwu ndị dị na Eastern Cape, gụnyere Great Winterberg, Katberg, Stormberg na Andriesberg. N'afọ 1904, nwunye ya sonyeere ya na njem gaa n'ókè ala Basutoland ebe ha chịkọtara na gburugburu Ben MacDhui na Satsannasberg. N'afọ 1897, ọ malitere njem site na Port Elizabeth gaa Humansdorp, Knysna, George, Riversdale, Swellendam na Caledon, na-akwụsị na Cape Town. N'ebe a ka ọ nọrọ oge ụfọdụ na Bolus Herbarium. N'afọ 1905, ọ gara Rhodesia na British Association, na-achịkọta na Victoria Falls na Matopos.

N'afọ 1907, ya na Prọfesọ HHW Pearson, ọ gara njem gaa South West Africa iji mụọ maka Welwitschia, na-akwụsị na Port Nolloth, Lüderitz Bay, Swakopmund, Welwitsch Station ma na-eso Osimiri Swakop gaa Haikamkab. N'afọ 1910, ya na nwunye ya hapụrụ Lourenço Marques gaa Kenya na Uganda, na-achịkọta na Ugwu Aberdare ma jiri ụdị osisi Lobelia ọhụrụ laghachi.

Site n'afọ 1913 gaa n'ihu, o tinyekwuru ụdị ole na ole na nchịkọta ya, nke ruru ọnụ ọgụgụ ihe dị ka puku iri na isii mgbe a na-erule afọ 1916 mgbe o nyefere nchịkọta ahụ dum n'aka National Herbarium dị na Pretoria.

N'afọ 1917, ọ lara ezumike nká gaa n'ugbo ya Mosdene dị na Springbok Flats dị nso na Naboomspruit n'ebe ugwu Pretoria. N'ebe a ka o si nweta mmụọ ịmalite ịme nchịkọta ọzọ. N'ịgbaso nduzi nke Dr. I.B. Pole Evans, ọ malitere nnyocha akụmakụ siri ike nke ime obodo gbara ugbo ya gburugburu. N'agbanyeghị na ọ naghị ahụ ụzọ ofụma, nwa ya nwoke kụziiri ya ịkwọ ụgbọala, ha abụọ wee gaa njem site na Transkei na Eastern Cape. Nwunye ya rịara ajọ ọrịa nkụchi obi na Durban n'afọ 1933 mgbe ọ nọ na njem nlegharị anya n'ugwu ndị dị n'ebe ọwụwa anyanwụ Transvaal.

Ọ bụ onye òtù na ndụ ya niile nke Linnean Society ma sonye na South African Association for the Advancement of Science otu afọ mgbe e guzobesịrị ya. A raara nchịkọta nke iri na atọ nke Flowering Plants of South Africa nye ya, Mahadum nke South Africa nyekwara ya nzere ọkankuzi.

Akwụkwọ ndị O bipụtara

[dezie | dezie ebe o si]
  • Galpin (1909). "A contribution to the knowledge of the flora of the Drakensberg". Rep. S. Afr. Assoc. Adv. Sci. 6: 209–229. 
  • Galpin (1925). "The native timber trees of the Springbok Flats", Botanical Survey of South Africa. Department of Agriculture. 
  • "Botanical Survey of the Springbok Flats" Botanical Survey Memoir No.12 (1927)
  • Biological notes on Boscia rehmanniana na Olea verrucosa". Transactions of the Royal Society of South Africa. 23: 255–258. 1935. doi:10.1080/00359193509518895. ya na EA Galpin (nwa ya nwoke) Galpin (1935). "Biological Notes on Boscia rehmanniana and Olea verrucosa". Transactions of the Royal Society of South Africa 23: 255–258. DOI:10.1080/00359193509518895. 

Edensibịa

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Quattrocchi (2000). CRC World Dictionary of Plant Names, Volume II, D–L. Boca Raton, Florida: CRC Press. ISBN 978-0-8493-2676-9. 

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]