Eze Frost
"Eze oyi" | |
---|---|
Akụkọ dị mkpirikpi nke Helen Keller | |
Aha mbụ | Akwụkwọ osisi ndị na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ[1] |
Mba | United States |
Asụsụ | Bekee |
Ụdị (s) | Akwụkwọ akụkọ ifo |
Mbipụta | |
E bipụtara ya na | Akụkọ Perkins kwa afọ |
Ụdị mbipụta | Akwụkwọ akụkọ |
Onye bipụtara ya | Ụlọ Akwụkwọ Perkins Maka Ndị ìsì |
Ụbọchị e bipụtara ya | 1891 |
"Eze Frost King" (nke ihuenyo "Autumn Leaves" [1]) bụ ndị ike dị ike Eze Jack Frost nke Helen Keller dere, mgbe ahụ 11 . [2] Onye nkuzi Keller, Anne Sullivan, kwuru na akwụkwọ ndị ahụ na-acha n'oge mgbụsị akwụkwọ bụ "ihe osise ruby, emerald, gold, crimson, na brown," na Keller, site n'ibu nke ya, chere na ndị fada na-arụ ọrụ ahụ. Keller dere ụdị otu bọket ọla, nke ndị na-ejere ya ozi na-ebu, si agbaze n'anyanwụ ma akwụkwọ ya..[2]
Dị ka ụbọchị, Keller dị Michael Anagnos, onye isi nke Perkins School for the Blind, iwu ahụ na ike January 1892 nke The Mentor, Perkins alumni magazine. [1] Ọ bụ The Goodson Gazette, akwụkwọ ozi njikọ ndị ogbi, nke dị na Virginia, Medical ya.
Arụmụka
[dezie | dezie ebe o si]Otu enyi, otu n'ime ndị nkuzi Perkins gwara Gazette na mmetụta Keller bụ "Frost Fairies" [1] site n'akwụkwọ Margaret Canby bụ Birdie and His Fairy Friends .Nnụnụ na ndị enyi ya..
Gazette gbara akụkọ abụọ ahụ, onye nchịkọta akụkọ ahụ kwuru na o kwenyere na ọ bụ mgbalị aghụghọ nke ndị na-ahụ maka Keller. Keller siri ọnwụ na ọ nweghị ihe ncheta nke ịgụ akwụkwọ ahụ ma ọ bụ ka ọ gụọ ya, mana akụkụ dị n'akwụkwọ ozi ya site n'oge ahụ, nke ọ kọwara dị ka " nrọ", yiri ihe omume ndị ọzọ dị n'ime akwụkwọ ahụ.[2]
Akụkọ ndị yiri ya Father Frost Jack Frost akụkọ ọdịnala Old Man Winter References to King Frost in popular culture gụnyere oge "The reign of King Frost had begun" na akwụkwọ akụkọ ịhụnanya nke afọ 1920.[3]
O doro anya na Anagnos dị njikere ikwere na Keller gbanwere akụkọ ahụ site na ncheta e liri. Otú ọ dị, Keller gara n'ihu soro otu n'ime ndị nkuzi Perkins kwurịta okwu ahụ, dịka ọ na-echeta ya, "ihe m kwuru mere ka o chee na ọ chọpụtara n'okwu m nkwupụta" na ọ maara na ọ na-ezigara akụkọ ahụ. Akụkọ zuru ezu nke onye nkuzi ahụ, nke a chọtara na 1978 ma bipụta ya na Helen na Teacher nke Joseph Lash, na-akwado na Keller gwara ya na Sullivan gụrụ ya "Frost Fairies" n'oge mgbụsị akwụkwọ gara aga nakwa na ọ gbanwere akụkọ nke ya site na nke ahụ.
Site na akụkọ niile, onye nkuzi ahụ kọrọ ihe Keller gwara Anagnos. Oké iwe jupụtara n'ụlọ akwụkwọ ahụ, nke o doro anya na ọ bụ ndị nkuzi duziri. Ndị na-ede akụkọ ndụ Keller, ọkachasị Joseph P. Lash, na-atụ aro na ha were iwe n'ihi eziokwu ahụ bụ na Sullivan na Keller jiri ụlọ ọrụ ahụ mee ihe ọ bụ ezie na ha abụghị ndị ọrụ ma ọ bụ debanye aha ha n'ụlọ akwụkwọ ahụ.
Ọnwụnwa n'ime ụlọ bịara iji chọpụta ma Sullivan kpachaara anya mebie ikike Keller ma ọ bụ na ọ bụghị; Ndị nkuzi asatọ gbara nwatakịrị dị afọ 12 ajụjụ maka awa abụọ wee lụọ ọgụ ahụ ka ọ bụrụ eserese, votu na-agbaji nke Anagnos na-akwado Keller. Ọ bụ ezie na Sullivan kwusiri ike na "ihe niile a na-eji asụsụ eme ihe bụ ihe nṅomi, na ụdị onye ọ bụla mejupụtara ụdị ndị ọzọ nke mmadụ zutere," na ọbụna Canby bịara n'ihu na-ekwu na nsụgharị Keller dị elu karịa nke ya, [1] Anagnos enwetaghachighị okwukwe ya na Sullivan ma ọ bụ Keller ma kọwaa ha ọtụtụ afọ ka e mesịrị dị ka "ụgha dị ndụ." Keller nwere nkụda mmụọ maka ihe ahụ merenụ, [a chọrọ nkọwa] na edeghị akụkọ ifo ọzọ. [citation needed]
N'afọ 1978, a chọtara ihe odide edere n'amaghị aha ya, "Miss Sullivan's Methods," n'ọbá akwụkwọ Perkins Institute.[4] Joseph Lash kọwara ya dị ka nyocha nke The Story of My Life, nke David Prescott Hall dere na 1906 ozugbo Michael Anagnos nwụsịrị. Ihe odide ahụ na-akọwa ọtụtụ n'ime akwụkwọ ozi Keller dị ka ndị nwere nkọwa nke ederede Canby yana akụkụ nkịtị. Keller na Sullivan depụtara ụfọdụ n'ime ha na nkọwa nke ha banyere ihe merenụ, Sullivan kwukwara ọtụtụ ugboro na ihe odide Keller n'oge ahụ nwere nkọwa dị ukwuu nke ma ọ bụ ihe ọ gụrụ ma ọ bụ nke ọ gụrụ ya. Akwụkwọ ahụ nwekwara ederede nke akwụkwọ ozi nke onye nkuzi Perkins dere ebe o depụtaghachiri mkparịta ụka ya na Keller nke dugara na nyocha ahụ.
Lash kwenyere na onye dere akwụkwọ ahụ na-anwa igosi na Sullivan, ọ bụghị Hopkins, gụrụ Birdie na ndị enyi ya Fairy na Keller ma mee ya n'otu oge mgbụsị akwụkwọ ahụ, ọ bụghị afọ anọ gara aga. Ọ kwubiri na ọ bụrụ na nke ahụ bụ eziokwu:
- Keller dere "The Frost King" dị ka akụkọ ọzọ ọ na-akọwa, nke yiri ihe ọ na-ede n'akwụkwọ ozi ya n'oge ahụ.
- Sullivan, onye na-enyocha ihe odide Keller mgbe niile tupu ya ekwe ka e zigara ha, ga-amata "The Frost King" dị ka nkọwa mana o weere ya dị ka ihe ọhụrụ nke na ọ gafere ya dị ka ọrụ Keller.
- Sullivan nwere ike ọ ghọtaghị ihe iwere ihe.
- Mgbe a na-ebo Keller ebubo, Sullivan nwara ikpuchi ya site n'ịgọnahụ na ọ gụrụ akụkọ Birdie ma mee ka Keller mara mkpa ọ dị ikwu na Hopkins gụrụ ya akụkọ ahụ ọtụtụ afọ tupu.
E mechara bipụta pụta ahụ na Akụkọ ndụ Keller nke 1903 na mkpa zuru oke nke ihe ahụ na ihe merenụ. [1] Mark Twain, mgbe ọ maara ihe omume a site na akwụkwọ ozi Helen nyere ya, sitere n'ike ike nsso ide akwụkwọ ozi ya a ma ama "St Patrick's Day 1903" nke ọ ndị ahụ dị ka "nke nzu na nke jọgburu onwe ya ya.".
Ihe edeturu
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Sullivan, Anne. "Mis Sullivan's Account of the "Frost King"". The Story of My Life. Archived from the original on 2017-01-11. Retrieved 2007-07-28.
The following extracts from a few of her published letters give evidence of how valuable this power of retaining the memory of beautiful language has been to her.
- ↑ 2.0 2.1 Part III, The Story of My Life. Digital.library.upenn.edu. Retrieved on 2009-08-11.
- ↑ Clay (1923). Thorns and Orange Blossoms. New York: J. H. Sears & Co. Retrieved on 2016-08-21.
- ↑ Lash (1980). Helen and Teacher. Allen Lane. ISBN 9780713913637.
- Ihe Helen hụrụ, akụkọ New Yorker na-atụle ndụ Helen na ebubo nke ịpụtaghachi ihe na nkuzi n'oge ndụ ya niile.