Gaa na ọdịnaya

Eze nke nwamba

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ihe osise nke John D. Batten

Eze nke nwamba (ma ọ bụ Eze o' the Cats) bụ Akụkọ ọdịnala sitere na British Isles .  [1] A na-ahụ ihe atụ mbụ a mara na Beware the Cat, nke William Baldwin dere na 1553,[nb 1] ọ bụ ebe na ọ nwere njikọ na-akpa afọ mbụ nke "Ọnwụ nke Pan".  N akara ndị ọzọ a ma ama otu n'ime akwụkwọ ozi nke Thomas Lyttelton, 2nd Baron Lytteltons dere, nke mbụ e Carlo na 1782, M. G. Lewis gwara Percy Bysshe Shelley ahụ ahụ na 1816, Joseph Jacobs otu site n'ọtụtụ isi ụlọ, otu nke Charlotte S. Burne chị.[2][3][4]  Walter Scott kọrọ na ọ bụ ndị a ma ama na Scottish Highlands na ike awụ nke iri na ọrụ.  [5] Enwere ike ikike ya dị ka ịhịa aka "ahụ nke elf (ma ọ bụ nwamba) ": Aarne-Thompson-Uther ụdị 113A, ma ọ bụ ụdị ifo nke Christiansen ụdị 6070B.

Nchịkọta

[dezie | dezie ebe o si]

Nwoke na-eme njem naanị ya hụrụ nwamba (ma ọ bụ nụ olu), onye na-agwa ya okwu, na-agwa onye ọ bụla (nke a na-akpọkarị aha a na-amaghị ama, nke a na-eche na onye ahụ amaghị ama) na onye ọzọ (nke a bụ aha a na'amaghị ama) anwụọla, ọ bụ ezie na nsụgharị ndị ọzọ nwere onye njem ahụ na-ahụ otu nwamba na-eme olili ozu eze. Ọ rutere ebe ọ na-aga ma kọọ ihe merenụ, mgbe na mberede nwamba ahụ tiri mkpu dị ka "Mgbe ahụ abụ m eze nwamba!", na-agba ọsọ n'ime anwụrụ ọkụ ma ọ bụ n'ọnụ ụzọ, a hụkwa ya ọzọ.

Omenala ọdịnala

[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ike isi aha mbụ nke Tybert/Tibert (eze nke nwamba) na akara 1481 nke William Caxton nke ifo Nke a bụ otu nke ndị ihe mere eme nke Reynart the foxe.[1][2]

Na William Shakespeare's Romeo na Juliet, Mercutio na-ezo aka na Tybalt dị ka "Prince of Cats", ọ bụ ebe na nke a nwere ike ịbụ na ọ na-ezo anya na Tibert / Tybalt "Prince nke Cats" na Reynard the Fox, ọ na-egosi gosipụtara ntụkwasị nke ụlọ site na ọ na-eje ozi ala nke afọ 16 na England ahụ..

Kpachara anya pusi, ma ọ bụ na 1553 ma bipụta na 1561, nke ọ bụla, ma ọ bụrụ na a na-egbutu ya na Bokee Jiri otua, pịa wmụanyịnye w'ors wee pịa Ya;  nke "Eze nwamba" bụ ihe atụ a ma ama.

Eze ma ọ bụ onyenwe nke nwamba akwụkwọ na ọ-ịkpọ ala ndị Irish abụọ mbụ.  ụfọdụ, ụfọdụ nke Imtheacht na Tromimhedha (The Proceedings of the Great Barde Institution) ndị eze dị n'etiti Senchán Torpist onye ejidere na eze Guaire Aidne mac Colmáin nke Connacht, nke mere ka onye ụkọcha buru ụzọ bụrụ ụmụ oke niile ọnụ, gbuo iri na abụọ n'ime ha n'ihi ihere, nwa ahụ ejide ụmụ;  na mmegwara, eze nwamba, Irusan nwa Arusan na-ahụ Senchán, ma St Ki gburugburu ya.[1]  Lady Jane Wilde de njikọ dị ka "Seanchan the Bard and the King of the Cats", nke e edi n'akwụkwọ ya nke 1866 Ancient Legends of Ireland, ma tinye ya na akwụkwọ W. B. Yeats nke 1892 Irish Fairy Tales .  A ụzọ nke abụọ dị ka "Mgbe Eze nke Cats bịara na Eze Connal's Dominion" n' akwụkwọ Padraic Colum nke 1916 The King of Ireland's Son .

A na-ejikọta nwamba n'ọtụtụ ọdịnala ọdịnala na ndị karịrị nke mmadụ na ndị karịrị ike mmadụ dịka elves na fairies.

Mmetụta

[dezie | dezie ebe o si]

John Dunlop dere otu uri nke ahụ, nke sitere n'ike nss nke akwụkwọ n' akwụkwọ ozi Lord Lyttelton, nke ịkpọ na Poems on Several Occasions from 1793 to 1816 (1836).).[3]

Ozi ahụ aha n'akwụkwọ Henrietta Christian Wright dere n'afọ 1895 Children's Story in American Literature .

Mgbe Algernon Charles Swinburne nwụrụ na 1909, a kọrọ na W. B. Yeats (onye dị afọ 38 n'oge ahụ) gwara nwanne ya ihe "Abụ m eze nwamba"

Onye Poland-French na-ese ihe n'oge a bụ Balthus dere onyinyo onwe ya nke 1935 "A Portrait of H.M. The King of the Cats Painted by Himself. "

Akụkọ nke Stephen nke Vincent Benét nke 1929 "The King of the Cats" nke pastọ na omenala a ka The Library of America akwụkwọ maka agụmakwụkwọ ya na ike apụta nke American Fantastic Tales, nke Peter Straub dezi sii.  Akwụkwọ Straub nke afọ 1980 bụ Shadowland zoro aka n'ihe nchekwa a dị ka isiokwu dị mkpa.

Akwụkwọ akwụkwọ Frances Jenkins Olcott nke afọ 1942 Good Stories For Great Holidays ajụjụ otu "The King of the Cats" nke Charlotte S. Burne nke Ernest Rhys.

Akwụkwọ ikike nke Barbara Sleigh dere n'afọ 1954 bụ Carbonel: The King of the Cats sitere n'ike nsasị nke ndị a, dị ka ihe abụọ sochirinụ, The Kingdom of Carbonel na Carbonel na Callidor, nke ụkwụ Usoro Carbonel.

Paul Galdone akwụkwọ akwụkwọ foto na 1980 nke ihuenyo King of the Cats . [4]

N'asụsụ John Crowley nke afọ 1987 bụ The Solitudes, "The King of the Cats" nwere njikọ doro anya na "Ọnwụ nke Pan" dịka Plutarch dere ma Augustine nke Hippo ike ya dị ka ike na World Ages.

China Miéville na-ewere echiche nke eze nke nwamba site na ndị a na "Nna nke nwamba" nke Robert Irwin site na The Arabian Nightmare maka akwụkwọ akụkọ nke 1998 King Rat.

Onye edemede America bụ P. T. Cooper's 2012 middle-grade children's novel, The King of the Cats, na-amalite site na ịkọ akụkọ ifo mbụ ma na-amalite ebe akụkọ ifo ahụ kwụsịrị. Akwụkwọ akụkọ ahụ na-akọ banyere ọnwụ Tom Tildrum na okpueze nke onye nọchiri ya, Jack Tigerstripes, onye onye amụma nwamba gwara n'ụbọchị okpuezi ya na mmadụ ga-ejide ya ma gbuo ndụ ya n'ebe a chụgara ya. Njem 217 nke si na ya pụta na-echetara akụkọ anụmanụ na-ekwu okwu dị ka The Lion King . [5]

Aha egwu egwu egwu egwu America Ted Leo na Pharmacists' 2003 EP Tell Balgeary, Balgury Is Dead sitere n'ike mmụọ nsọ nke County Cork nke "Eze nke nwamba", na aha ya na-ezo aka na aha nwamba na akụkọ ahụ, ma kwuo n'abụ nke ntọala akụkọ ahụ, ili na Inchigeelagh..

Akụkọ Kim Newman bụ Vampire Romance (2012) nwere otu ndị okenye vampire na-ezukọta mgbe Count Dracula dara iji njide onye n'ime ha ga-abụ "King of the Cats" ọzọ;  past ahụ na-ezo aka n'ụzọ doro anya na ndị Tom Tildrum.

I'mA na-ezo aka n'akụkọ a na manga / anime, The Ancient Magus' Bride (isi 4-7 / episodes 4-5): Otu nwamba, aha ya bụ Molly, bụ Eze nke nwamba ugbu a, a na-akpọkwa Eze mbụ "Tim"

Ọzọkwa na manga / anime ndị ọzọ, Aria the Natural nke Kozue Amano, e mkpa Cait Sith dị ka otu n'ime ihe odide.  E mmetụta ya dị ka nwamba ojii buru ibu ma na-achị nwamba na Neo-Venezia, na- mmetụta n'ihe ụmụaka nke mmadụ.

A na-ezo aka n'ikiri ahụ ahụ egwuregwu vidio Ni No Kuni ebe View Ding Dong Dell bụ nke nwamba anthropomorphic aha ya bụ Eze Tom Tildrum XIV na-achị.  Onye ibe ya n'ụwa bụ nwamba ụlọ aha ya bụ Timmy Toldrum.

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. This is the table of the historye of reynart the foxe. quod.lib.umich.edu (1481). Retrieved on 2023-02-20.
  2. [TCP This is the table of the historye of reynart the foxe – Reynard the Fox.]. ota.bodleian.ox.ac.uk. Retrieved on 2023-02-20.
  3. Dunlop (1836). in Dunlop: Poems on Several Occasions from 1793 to 1816, 41–42. 
  4. Paul. (1980). King of the Cats : a ghost story, Jacobs, Joseph, 1854-1916., New York: Houghton Mifflin/Clarion Books. ISBN 0395290309. OCLC 5171415. 
  5. Cooper (2012). The King of the Cats. Autumn Breeze Publishing, LLC. ISBN 978-0615651057.