Ezra 1
Ezra 1 bụ isi nke mbụ nke Akwụkwọ Ezra n’ime Testament Ochie nke Akwụkwọ Nsọ Ndị Kraịst, [1] ma ọ bụ akwụkwọ Ezra–Nehemaịa na Akwụkwọ Nsọ Hibru, nke na-ewere akwụkwọ Ezra na akwụkwọ Nehemaịa dịka otu akwụkwọ. Omenala ndị Juu na-ekwu na Ezra bụ onye dere Ezra–Nehemaịa nakwa Akwụkwọ Ihe E Mere, [1] ma ndị ọkà mmụta nke oge a n’ozuzu kweere na onye chịkọtara ihe sitere na narị afọ nke ise TOA (onye a na-akpọ “Ihe E Mere”) bụ onye ikpeazụ dere akwụkwọ ndị a.[4]
Ezra nke 1 nwere akụkọ banyere Iwu Saịrọs na nlọghachi mbụ nke ndị Sheshbaza dugara Juda nakwa banyere mweghachi nke arịa ụlọ nsọ dị nsọ.[5] Ọ na-ewebata akụkụ nke nwere isi 1 ruo 6 nke na-akọwa akụkọ ihe mere eme tupu Ezra abịa n’ala Juda [5][6] na 468 TOA.[1] Ahịrịokwu mmeghe nke isiakwụkwọ a (na akwụkwọ a) yiri ahịrịokwu ikpeazụ nke 2 Ihe E Mere.[8]
Silindọ Saịrọs
[dezie | dezie ebe o si]Cylinder Saịrọs nwere okwu metụtara iwu Saịrọs nke na-enye akụkọ ihe mere eme na Akwụkwọ Ezra:[9] M'weghachi-kwa-ra ihe oyiyi nile nke chi nile, ndi bi n'ebe ahu (ya bu na Babilon), n'ọnọdu-ha, M'we me ka ha biri n'ebe-obibi ebighi-ebi. M'we kpọkọta ndị niile bi n'ime ha ma laghachikwuru ha ebe obibi ha.[10] Iwu Saịrọs dị mkpa ná nlọghachi nke ndị Juu, n’ihi na ọ na-egosi na ha esighị na Babịlọn pụọ kama na eze Peasia nyere ha ikike n’afọ nke mbụ nke ọchịchị ya, ọ bụkwa mmezu kpọmkwem nke amụma iri asaa nke Jeremaịa (Jeremaịa 25:11–14, Jeremaịa 29:10–14).[5]
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]
E dere ihe odide ahụ n’asụsụ Hibru e ji dee Baịbụl ma kewaa ya n’amaokwu iri na otu.
Ndị akaebe ederede
[dezie | dezie ebe o si]E nwere nsụgharị n’asụsụ Grik Koine nke a maara dị ka Septuagint, nke e mere na narị afọ ole na ole gara aga TOA. Ihe odide ochie nke nsụgharị Septuagint gụnyere Codex Vaticanus (B;
𝐺
B; narị afọ nke anọ), na Codex Alexandrinus (A;
𝐺
A; Narị afọ nke ise).[11][a]
Otu akwụkwọ Grik oge ochie a na-akpọ 1 Esdras (Grik: Ἔσδρας Αʹ) nke nwere akụkụ ụfọdụ nke 2 Ihe E Mere, Ezra na Nehemaịa gụnyere n’ihe ka ukwuu ná mbipụta Septuagint, e debekwara ya n’ihu otu akwụkwọ Ezra–Nehemaịa (nke aha ya bụ n’asụsụ Grik: Ἔσδϒʹ). 1 Esra 2:1–14 bụ ihe kwekọrọ na Ezra 1:1–11 (iwu Saịrọs).[1][2]
Ihe odide mbụ nke nwere ihe odide nke isiakwụkwọ a n’asụsụ Hibru bụ́ Codex Leningradensis (1008 OA).[17] Kemgbe ọgbaghara ndị Juu na-emegide ndị Juu na Aleppo n’afọ 1947, akwụkwọ Ezra–Nehemaịa anọghị n’ihe odide nke Aleppo Codex.[1]
Akụkọ Bible
[dezie | dezie ebe o si]

Ezra 1 malitere site n’inye nkọwa akụkọ ihe mere eme nke ihe mere n’ezie: “afọ mbụ nke Saịrọs eze Peshia”, ma ozugbo na-esochi okwu ahụ banyere Jehova, bụ́ onye nwere ikike n’ezie na ọbụna na-ekwuburị banyere ihe omume a tupu a mụọ Saịrọs (Aịsaịa 44:28; 45:13) na mmezu nke okwu ya site n’ọnụ Jeremaya.[19]
Amaokwu 1
[dezie | dezie ebe o si]Ma n'arọ mbu nke Sairọs, bú eze Peasia, ka okwu Jehova nke sitere n'ọnu Jeremaia mezu, Jehova kpaliri mọ Sairọs, bú eze Peasia, o we kwusa n'ala-eze-ya nile, de kwa ya n'akwukwọ, si, 20.
Amaokwu nke 2
[dezie | dezie ebe o si]Otú a ka Saịrọs, bú eze Peasia, siri: Jehova, bú Chineke nke elu-igwe, enyewom ala-eze nile nke uwa, O we nyem iwu iwuru Ya ulo na Jerusalem, nke di na Juda.
Amaokwu nke 3
[dezie | dezie ebe o si]Ònye nọ n'etiti unu n'etiti ndi-Ya nile? Chineke-ya nọyere ya, ka ọ rigo kwa Jerusalem, nke di na Juda, wue ulo Jehova, bú Chineke Israel, (Ya onwe-ya bu Chineke,) nke di na Jerusalem.
Amaokwu nke 4
[dezie | dezie ebe o si]Ma onye ọ bụla nke fọduru n’ebe ọ bụla o bi, ka ndị ikom nọ n’ọnọdụ ya nyere ya ọlaọcha na ọlaedo na ngwongwo na anụ ụlọ, tinyekwara onyinye afọ ofufo maka ụlọ ezi Chineke nke dị na Jeruselem.[23]
Amaokwu nke 7
[dezie | dezie ebe o si]Ọzọ kwa, Sairọs, bú eze, chiputa ihe nile nke ulo Jehova, nke Nebukadneza chiputara na Jerusalem, tiye ha n'ulo chi-ya nile; Akụ̀ ụlọ nsọ ahụ Nebukadneza wepụrụ (2 Ihe E Mere 36:18) ka a ga-eweghachi na Jerusalem ugbu a.[25]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Saịrọs Onye Ukwu na Bible
- Jerusalem
- Mithredath
- Zerubebele
- Akụkụ Bible ndị metụtara ya: 2 Ihe E Mere 36, Aịsaịa 44, Aịsaịa 45, Jeremaịa 25, Jeremaịa 29, Jeremaịa 51
Ihe edeturu
[dezie | dezie ebe o si]a. ↑ Codex Sinaiticus dị adị nwere naanị Ezra 9:9-10:44.[12][13][14]
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]Ebe e si nweta ya
[dezie | dezie ebe o si]- Dandamaev (1989). A Political History of the Achaemenid Empire. Leiden: Brill. ISBN 90-04-09172-6.
- Fensham (1982). The Books of Ezra and Nehemiah, illustrated, New international commentary on the Old Testament, Wm. B. Eerdmans Publishing. ISBN 978-0802825278. Retrieved on October 28, 2019.
- Grabbe (2003). "Ezra", in Dunn: Eerdmans Commentary on the Bible, illustrated, Wm. B. Eerdmans Publishing, 313–319. ISBN 978-0802837110. Retrieved on October 28, 2019.
- Halley (1965). Halley's Bible Handbook: an abbreviated Bible commentary, 24th (revised), Zondervan Publishing House. ISBN 0-310-25720-4.
- (2003) in Hallo: The Context of Scripture: Monumental Inscriptions from the Biblical World. Leiden: Brill. ISBN 978-90-04-10619-2.
- Brosius, Maria (ed.): Alaeze Ukwu Peasia site na Saịrọs nke Abụọ ruo Artaxerxes nke Mbụ (2000, London Association of Classical Teachers (LACT) 16, London.
- Larson (2005). in Anders: Holman Old Testament Commentary - Ezra, Nehemiah, Esther, illustrated, B&H Publishing Group. ISBN 978-0805494693. Retrieved on October 28, 2019.
- Levering (2007). Ezra & Nehemiah, Brazos Theological Commentary on the Bible. Brazos Press. ISBN 978-1587431616. Retrieved on October 28, 2019.
- McConville (1985). Ezra, Nehemiah, and Esther, The daily study Bible : Old Testament. Westminster John Knox Press. ISBN 978-0664245832. Retrieved on October 28, 2019.
- Schaudig (2001). Die Inschriften Nabonids von Babylon und Kyros' des Großen, samt den in ihrem Umfeld entstandenen Tendenzschriften. Textausgabe und Grammatik (in de). Münster: Ugarit-Verlag.
- Smith-Christopher (2007). "15. Ezra-Nehemiah", in Barton: The Oxford Bible Commentary, first (paperback), Oxford University Press, 308–324. ISBN 978-0199277186. Retrieved on February 6, 2019.
- Würthwein (1995). The Text of the Old Testament. Grand Rapids, MI: Wm. B. Eerdmans. ISBN 0-8028-0788-7. Retrieved on January 26, 2019.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Nsụgharị ndị Juu:
- Ezra - Isi nke 1 (Judaica Press) nsụgharị [na nkọwa Rashi] na Chabad.org
- Nsụgharị Ndị Kraịst:
- Bible Online na GospelHall.org (ESV, KJV, Darby, American Standard Version, Bible in Basic English)
- Akwụkwọ Ezra Isi nke 1. Ọnụ Ụzọ Bible