Gaa na ọdịnaya

Ezra 1

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ezra 1 bụ isi nke mbụ nke Akwụkwọ Ezra n’ime Testament Ochie nke Akwụkwọ Nsọ Ndị Kraịst, [1] ma ọ bụ akwụkwọ Ezra–Nehemaịa na Akwụkwọ Nsọ Hibru, nke na-ewere akwụkwọ Ezra na akwụkwọ Nehemaịa dịka otu akwụkwọ. Omenala ndị Juu na-ekwu na Ezra bụ onye dere Ezra–Nehemaịa nakwa Akwụkwọ Ihe E Mere, [1] ma ndị ọkà mmụta nke oge a n’ozuzu kweere na onye chịkọtara ihe sitere na narị afọ nke ise TOA (onye a na-akpọ “Ihe E Mere”) bụ onye ikpeazụ dere akwụkwọ ndị a.[4]

Ezra nke 1 nwere akụkọ banyere Iwu Saịrọs na nlọghachi mbụ nke ndị Sheshbaza dugara Juda nakwa banyere mweghachi nke arịa ụlọ nsọ dị nsọ.[5] Ọ na-ewebata akụkụ nke nwere isi 1 ruo 6 nke na-akọwa akụkọ ihe mere eme tupu Ezra abịa n’ala Juda [5][6] na 468 TOA.[1] Ahịrịokwu mmeghe nke isiakwụkwọ a (na akwụkwọ a) yiri ahịrịokwu ikpeazụ nke 2 Ihe E Mere.[8]

Silindọ Saịrọs

[dezie | dezie ebe o si]

Cylinder Saịrọs nwere okwu metụtara iwu Saịrọs nke na-enye akụkọ ihe mere eme na Akwụkwọ Ezra:[9]  M'weghachi-kwa-ra ihe oyiyi nile nke chi nile, ndi bi n'ebe ahu (ya bu na Babilon), n'ọnọdu-ha, M'we me ka ha biri n'ebe-obibi ebighi-ebi. M'we kpọkọta ndị niile bi n'ime ha ma laghachikwuru ha ebe obibi ha.[10] Iwu Saịrọs dị mkpa ná nlọghachi nke ndị Juu, n’ihi na ọ na-egosi na ha esighị na Babịlọn pụọ kama na eze Peasia nyere ha ikike n’afọ nke mbụ nke ọchịchị ya, ọ bụkwa mmezu kpọmkwem nke amụma iri asaa nke Jeremaịa (Jeremaịa 25:11–14, Jeremaịa 29:10–14).[5]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
Akụkụ aka nri nke peeji nke 575 nke ihe odide Greek Uncial Codex Vaticanus (narị afọ nke anọ AD), sitere na Ọ́bá Akwụkwọ Vatican, nke nwere 1 Esdras 1:55-2:5.

E dere ihe odide ahụ n’asụsụ Hibru e ji dee Baịbụl ma kewaa ya n’amaokwu iri na otu.

Ndị akaebe ederede

[dezie | dezie ebe o si]

E nwere nsụgharị n’asụsụ Grik Koine nke a maara dị ka Septuagint, nke e mere na narị afọ ole na ole gara aga TOA. Ihe odide ochie nke nsụgharị Septuagint gụnyere Codex Vaticanus (B;

𝐺

B; narị afọ nke anọ), na Codex Alexandrinus (A;

𝐺

A; Narị afọ nke ise).[11][a]

Otu akwụkwọ Grik oge ochie a na-akpọ 1 Esdras (Grik: Ἔσδρας Αʹ) nke nwere akụkụ ụfọdụ nke 2 Ihe E Mere, Ezra na Nehemaịa gụnyere n’ihe ka ukwuu ná mbipụta Septuagint, e debekwara ya n’ihu otu akwụkwọ Ezra–Nehemaịa (nke aha ya bụ n’asụsụ Grik: Ἔσδϒʹ). 1 Esra 2:1–14 bụ ihe kwekọrọ na Ezra 1:1–11 (iwu Saịrọs).[1][2]

Ihe odide mbụ nke nwere ihe odide nke isiakwụkwọ a n’asụsụ Hibru bụ́ Codex Leningradensis (1008 OA).[17] Kemgbe ọgbaghara ndị Juu na-emegide ndị Juu na Aleppo n’afọ 1947, akwụkwọ Ezra–Nehemaịa anọghị n’ihe odide nke Aleppo Codex.[1]

Akụkọ Bible

[dezie | dezie ebe o si]
Ihe ndekọ Nabonidus, nke nwere utu aha Saịrọs dị ka "eze Peasia".
N'ihu Cyrus Cylinder, nke nwere ihe odide yiri Iwu Saịrọs.

Ezra 1 malitere site n’inye nkọwa akụkọ ihe mere eme nke ihe mere n’ezie: “afọ mbụ nke Saịrọs eze Peshia”, ma ozugbo na-esochi okwu ahụ banyere Jehova, bụ́ onye nwere ikike n’ezie na ọbụna na-ekwuburị banyere ihe omume a tupu a mụọ Saịrọs (Aịsaịa 44:28; 45:13) na mmezu nke okwu ya site n’ọnụ Jeremaya.[19]

Amaokwu 1

[dezie | dezie ebe o si]

 Ma n'arọ mbu nke Sairọs, bú eze Peasia, ka okwu Jehova nke sitere n'ọnu Jeremaia mezu, Jehova kpaliri mọ Sairọs, bú eze Peasia, o we kwusa n'ala-eze-ya nile, de kwa ya n'akwukwọ, si, 20.

Amaokwu nke 2

[dezie | dezie ebe o si]

 Otú a ka Saịrọs, bú eze Peasia, siri: Jehova, bú Chineke nke elu-igwe, enyewom ala-eze nile nke uwa, O we nyem iwu iwuru Ya ulo na Jerusalem, nke di na Juda.

Amaokwu nke 3

[dezie | dezie ebe o si]

 Ònye nọ n'etiti unu n'etiti ndi-Ya nile? Chineke-ya nọyere ya, ka ọ rigo kwa Jerusalem, nke di na Juda, wue ulo Jehova, bú Chineke Israel, (Ya onwe-ya bu Chineke,) nke di na Jerusalem.

Amaokwu nke 4

[dezie | dezie ebe o si]

 Ma onye ọ bụla nke fọduru n’ebe ọ bụla o bi, ka ndị ikom nọ n’ọnọdụ ya nyere ya ọlaọcha na ọlaedo na ngwongwo na anụ ụlọ, tinyekwara onyinye afọ ofufo maka ụlọ ezi Chineke nke dị na Jeruselem.[23]

Amaokwu nke 7

[dezie | dezie ebe o si]

 Ọzọ kwa, Sairọs, bú eze, chiputa ihe nile nke ulo Jehova, nke Nebukadneza chiputara na Jerusalem, tiye ha n'ulo chi-ya nile; Akụ̀ ụlọ nsọ ahụ Nebukadneza wepụrụ (2 Ihe E Mere 36:18) ka a ga-eweghachi na Jerusalem ugbu a.[25]

  • Saịrọs Onye Ukwu na Bible
  • Jerusalem
  • Mithredath
  • Zerubebele
  • Akụkụ Bible ndị metụtara ya: 2 Ihe E Mere 36, Aịsaịa 44, Aịsaịa 45, Jeremaịa 25, Jeremaịa 29, Jeremaịa 51

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]

a. ↑ Codex Sinaiticus dị adị nwere naanị Ezra 9:9-10:44.[12][13][14]

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]

Ebe e si nweta ya

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]

Templeeti:Book of Ezra