Gaa na ọdịnaya

Faïza Kefi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Faïza Kefi (amụrụ n'afọ 1949) bụ onye ọka iwu Tunisia, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye nnọchi anya mba ọzọ nke nwere ọkwa dị iche iche, gụnyere minista na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na mmepe ala, onye otu ndị omeiwu na onye nnọchiteanya Tunisia na France.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na 1949.[1] Ọ gara Mahadum Tunis nweta akara ugo mmụta na iwu ọha.[1][2] Ọ natakwara na atụmatụ mmụta site na Ụlọ Akwụkwọ Ndị Ọrụ Obodo.[1][3] Na mgbakwunye, o nwetara nzere masters na iwu yana PhD na mahadum nchịkwa nchịkwa.[1]

Ọrụ na ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

Kefi rụrụ ọrụ na Ministry of National Education, Ministry of Women's Affairs [1] na Ministry of Planning . [2] Ọ bụ otu n'ime ndị nnọchi anya Tunisia na World Conference on Women nke e mere na Nairobi na 1985.[3] Ọ sonyeere otu ndọrọndọrọ ọchịchị Democratic Constitutional Rally n'ụbọchị Onye isi ala Tunisia Zine El Abidine Ben Ali batara n'ọchịchị na Nọvemba 1987. Mgbe ahụ, a họpụtara ya dị ka onye nnọchi anya National Assembly na 1994. [1] [4] N'ebe ahụ, ọ bụ onye isi oche nke Kọmitii Nhazi nke Ndị Omeiwu nke Ụmụ nwanyị. [4] N'afọ 1993, ọ ghọrọ onye isi oche nke Tunisian National Women's Union . [2] Ọ nọ n'ọkwa ahụ ruo n'afọ 1999.

Mgbe ahụ a họpụtara Kefi ka ọ bụrụ onye minista nke gburugburu ebe obibi na mmepe ala na Eprel 1999, dochie Mohamed Mlika na ọkwa, [1] [2] wee bụrụ nwanyị Tunisia nke abụọ na-ejide ọkwa ọkwa.[3]. Ọkwa ọkwa ọkwa nke Kefi bụ minista na-ahụ maka ọzụzụ ọkachamara na ọrụ.[4] Akpọrọ ya aha dị ka onye nnọchi anya Tunisia na France na Mee 2001[5] wee jide ọkwa ahụ ruo 2003.[6] A họpụtara ya onye isi nke ụlọ ọrụ nyocha mba Tunisia na Maachị 2004.[7] Ọ nọgidere n'ọkwa ruo July 2011 mgbe M. Abdellatif Kharrat nọchiri ya na post.. [3]

Kefi ghọrọ onye isi oche nke Kọmitii Nkà na ụzụ maka mkparịta ụka ọha na eze na 2013. [5] A họpụtara ya dị ka otu n'ime ndị otu iri nke ụlọ ọrụ Nidaa Tounes na Machị 2015. [6]

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Kefi lụrụ di ma nwee ụmụ atọ.[7]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 3 (2004) "New President of the Court of Auditors Named". International Journal of Government Auditing 31 (2). Templeeti:ProQuest. "New President of the Court of Auditors Named". International Journal of Government Auditing. 31 (2). 2004. ProQuest 236855781.
  2. 1 2 Laurie A. Brand (1998). Women, the State, and Political Liberalization: Middle Eastern and North African Experiences. New York: Columbia University Press. ISBN 9780231112673. 
  3. 1 2 Roel Janssen (2015). The Art of Audit. Eight remarkable government auditors on stage. oapen.org 17–18, 22. Retrieved on 23 May 2023.
  4. 1 2 Status of women commission focus on 'women in power and decision making' (Press release). United Nations (12 March 1997). Archived from the original on 23 May 2023. Retrieved on 23 May 2023.
  5. "La réforme en marche", La Presse de Tunisie, 23 March 2019. Templeeti:ProQuest. Retrieved on 9 June 2023. (in fr)
  6. "Composition du Bureau politique de Nidaa Tounes", allAfrica, 22 March 2015. Templeeti:ProQuest. Retrieved on 23 May 2023. (in fr)
  7. Delinda C. Hanley (October–November 1998). Three Faces of Tunisian Women: A Political Activist, An Entrepreneurial Family, and an Islamic Theologian. Washington Report on Middle East Affairs. Retrieved on 23 May 2023.