Gaa na ọdịnaya

Feminist Majority Foundation

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ụlọọrụ Feminist Majority Foundation (FMF) bụ òtù America na-adịghị achọ uru, nke isi ụlọ ọrụ ya dị na Arlington County. Ebumnuche ya, dịka ọ na-ekwupụta, bụ ịkwalite udo na enweghị ime ihe ike, yana ịkwalite ike, nha anya, na mmepe akụ na ụba nke ụmụ nwanyị.

Akụkọ ihe mere eme na nhazi

[dezie | dezie ebe o si]

FMF—bụ òtù na ịdọrọ ụtụ isi,na-adịghị achọ uru nke IRS kwadoro dịka 501(c)(3), —bụ òtù na-eme nchọpụta na mmụta, ma bụrụkwa onye na-ebipụta magazin Ms.ịdọrọ ụtụ isi.ịdọrọ ụtụ isi.

N’afọ 2001, FMF ghọrọ onye na-ebipụta Ms., na-akwado magazin ahụ ka ọ bụrụ òtù na-adịghị achọ uru. E hiwere Ms. na 1972 site n'aka onye ọgụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị, Gloria Steinem. Ms. bụ magazin ụmụ nwanyị nke ụmụ nwanyị nwe ma na-emepụta, nke na-ebipụta akụkọ gbasara ọnọdụ ụmụ nwanyị na United States nakwa n'akụkụ ndị ọzọ nke ụwa.[1] .[2]

FMF nwere ọtụtụ mkpọsa na mmemme ndị na-ahụ maka Ahụike Ụmụ nwanyị na Ikike Ịmụ nwa n'ime obodo na mba ofesi, gụnyere:

  • National Clinic Access Project
  • Mgbalị Maka Ahụike Ụmụ nwanyị
  • Mifepristone
  • Campus Feminist (Choices Campus Leadership Program)
  • Mgbalị Maka Ikike Ịmụ Ihe Ụwa
  • Mgbasa ozi maka ụmụ nwanyị na ụmụ nwanyị Afghanistan [3]
  • Ihe Mgbochi Mmetụta Mberede
  • National Center for Women and Policing
  • Usoro Mmụta Ịhazigharị Ihe
  • Nkume Maka Nhọrọ

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

N'oge 1989-92, FMF duziri mkpọsa Feminization of Power, [4] na-anakọta ọnụ ọgụgụ a na-ahụtụbeghị mbụ nke ụmụ nwanyị ka ha gbaa ọsọ maka ọrụ ọha na eze, na-akpata okpukpu abụọ nke nnọchiteanya ụmụ nwanyị na United States Congress na 1992 (Afọ nke Nwaanyị). N'afọ 1992, FMF nyere aka nweta nkwado maka Iowa Equal Rights Amendment na, n'afọ 1996, o nyere aka imegide usoro ntuli aka na-emegide (n'ụzọ megidere) na California.

N'afọ 2004, ndị Feminist Majority bụ otu n'ime ndị isi ise na-ahazi "March for Women's Lives", nke wetara ihe karịrị nde ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke 1.15 na Washington, D.C., iji kwado ikike ọmụmụ. [5] N'afọ 2006, FMF emeghị ka ntuli aka megide ịkpa ókè na Michigan (Michigan Civil Rights Initiative, nke gafere na 2006 ma bụrụ nke Ụlọikpe Kasị Elu kwadoro na 2014 ) na ime ntuli aka na South Dakota iji kagbuo mmachibido iwu ime obodo.[6] Na Machị 23 na 24 nke afọ 2013, FMF kwadoro nzukọ nke 9 nke National Young Feminist Leadership na Arlington, Virginia, ya na ndị ọkà okwu dị ka Dolores Huerta (President, Dolores Herreta Foundation / Co-Founder United Farm Workers / Recipient of Presidential Medal of Freedom), Morgane Richardson (Founder of Refuse The Silence), Monica Simpson (Executive Director, Sister Song), Ivanna Gonzalez (Who Needs Feminism?).[7]

N'agbanyeghị nkwado ya kwupụtara maka enweghị ime ihe ike, FMF kwadoro agha na Afghanistan na nkwupụta na ọ ga-enyere aka ichebe ma tọhapụ ụmụ nwanyị Afghanistan, [8] ọnọdụ nke onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị America Tom Hayden katọrọ na 2011. [9]

Atụmatụ iwu

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị Feminist Majority abụwokwa ndị ndu na mmeri iwu maka ụmụ nwanyị gụnyere imezigharị Iwu Ikike Obodo nke 1991 iji nye maka mmebi ego nye ụmụ nwanyị ndị meriri mkpesa mmekọahụ na ịkpa ókè mmekọahụ n'ụlọ ikpe; mmeri nke Iwu ezumike Ezinụlọ na Ahụike nke 1993; Iwu Ime Ihe Ike megide Ụmụ nwanyị na Nnwere Onwe Ịga n'Ụlọ Ọgwụ, na 1994; iweghachi Iwu Iwu ime ihe ike n'ụlọ na-emebi Gun Ban, na 1996; iweghachi Isiokwu IX, na 1988, wee nwee ihe ịga nke ọma na-agbachitere Isiokwu IX megide mmeri ndị ikom na-anwa ịkpa ókè na 2003, na-eme megide mmeri Bush. [citation needed] [10] The Feminist Majority na-aga n'ihu na-akwado nkwado US maka, ha abụọ, United Nations Women's Rights Treaty CEDAW, Convention to End all types of Discrimination Against Women) na International Criminal Court. 

  • Mgbanwe nke Ikike Ịha nhata
  • Ịbụ onye inyom
  • Nnwere Onwe Ụmụ nwanyị
  • Ikpe Ziri Ezi nke Ọha
  • Ọganihu

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Farmer. "Ms. Magazine and Feminist Majority Foundation Join Forces", National NOW Times, National Organization for Women, November 12, 2001. Retrieved on September 22, 2016.
  2. Smeal (Spring 2002). "Dear Reader". Ms.. Retrieved on 2016-09-22. 
  3. Mann. "The Grinding Terror of the Taliban", The Washington Post, July 9, 1999. Retrieved on July 6, 2017.
  4. Leyva. "Former Now President Kicks Off", Associated Press, October 14, 1987. Retrieved on March 11, 2014.
  5. Clock. "Abortion Rights Advocates Flood D.C", The Washington Post, April 25, 2004.
  6. Adler. "Supreme Court upholds Michigan civil rights initiative", The Washington Post, April 22, 2014.
  7. National Young Feminist Leadership Conference (2013 NYFLC). feministcampus.org. Feminist Majority Foundation. Archived from the original on 2014-09-23. Retrieved on 2014-03-11.
  8. Sheehi (2011). Islamophobia: The Ideological Campaign Against Muslims. Clarity Press. ISBN 9780932863676. 
  9. Hayden (25 May 2011). Pentagon Enlists Feminists for War Aims. The Huffington Post. Retrieved on 16 May 2016.
  10. Speakers. now.org. National Organization for Women (2015). Archived from the original on 2014-02-26.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]