Gaa na ọdịnaya

Florence Eliza Allen

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Florence Eliza Allen (1876-1960) bụ onye America na-eme mgbakọ na mwepụ na onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị. [1][2] N'afọ 1907, ọ ghọrọ nwanyị nke abụọ natara Ph.D. na mgbakọ na mwepụ na Mahadum Wisconsin-Madison, na Ph.D nke anọ n'ozuzu site na ngalaba ahụ.[1]

Oge ọ malitere

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Florence Eliza Allen na October 4, 1876, na Horicon, Wisconsin, [3] nke Eliza na Charles Allen. [2] Nna ya, onye ọka iwu, nwụrụ na 1890 mgbe Allen dị afọ 14. O nwere nwanne nwoke tọrọ ya, Charles Allen, bụ onye dị afọ anọ ma bụrụ onye nta akụkọ ụlọikpe. Nne Allen nwụrụ na 1913.

A zụlitere ya n'ezinụlọ Protestant, Allen bụ onye otu First Congregational Church na Madison, Wisconsin.[4]

Njem agụmakwụkwọ Allen malitere na Mahadum Wisconsin-Madison, ebe ọ nwetara akara ugo mmụta mahadum na mgbakọ na mwepụ na 1900.[5] Ọ bụ nwa akwụkwọ a ma ama, nke a nabatara na Phi Beta Kappa, ma sonye na ndụ ụlọ akwụkwọ, na-eje ozi n'ọkwa ndị ndu n'òtù na-ede akwụkwọ na-akwalite nka dị mma, yana n'òtle ọchịchị onwe onye na bọọdụ akwụkwọ afọ. [6][7] Allen gara n'ihu na ọmụmụ ya na Mahadum Wisconsin, na-enweta akara ugo mmụta nna ya ukwu na 1901 site na edemede akpọrọ "Abelian integrals nke ụdị mbụ n'elu Riemann.

s = (z − a

)


5 6



(z - b)

)


5 6



(z - c)

)


2 6




{\displaystyle s= (z-a) ^{\tfrac {5}{6}} (z-b) ^{ \tfrac{5}{ 6}} (z) ^{{\tfrác {2}{6}}}

. "

PhD na edemede

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1907, Allen mere akụkọ ihe mere eme site n'ịghọ nwanyị nke abụọ, mgbe Charlotte Elvira Pengra gasịrị, ịnata PhD na mgbakọ na mwepụ na Mahadum Wisconsin-Madison. Akwụkwọ edemede ya, nke akpọrọ "The Cyclic Involutions of Third Order Determined by Nets of Curves of Deficiency 0, 1, and 2," bụ nke Linnaeus Wayland Dowling lekọtara ma bipụta ya na Quarterly Journal of Mathematics na 1914.[7] Ihe a ọ rụzuru gosipụtara ya dị ka onye nke anọ gụsịrị akwụkwọ na PhD n'ozuzu ya site na ngalaba mgbakọ na mwepụ nke mahadum.[1]

"A ga-enwe ụfọdụ ụmụ nwanyị kwesịrị ịga maka PhD. - ụfọdụ n'ihi na ọ ga-abụ ihe dị mkpa iji mee ka ha ruo eruo maka otu n'ime oge ụfọdụ - oge ụfọdụ - oghere na ọkwa kọleji na mahadum, ụfọdụ n'ime n'ihi ntụrụndụ ha nwere ike ịgbaso nchụso dị mma. Mana n'ozuzu, ahụghị m nnukwu agbamume a ga-enweta site na ahụmịhe na ihe ndị gara aga. "N'oge a, ọ bụ nnukwu ọdịnihu maka ụmụ nwanyị niile kpebiri ugbu a, dịka m, ọ bụghị ụmụ nwanyị niile na-etinye aka na mpaghara a pụrụ iche iche".[10]

N'ịgbaso doctorate ya, Allen nọgidere na Mahadum Wisconsin, ebe ọ gara n'ihu n'ọrụ agụmakwụkwọ ya. N'agbanyeghị nnukwu onyinye o nyere n'ọhịa, ọ chere ihe ịma aka ihu n'ọganihu ọkachamara, ikekwe n'ihi amụma mgbochi ime mmụọ, n'ihi na nwanne ya nwoke bụ onye nkuzi a ma ama na ngalaba ụlọ akwụkwọ mahadum.[11]

N'afọ 1945, mgbe afọ iri anọ na atọ nke ije ozi dị ka onye nkuzi gasịrị, e buliri Allen ka ọ bụrụ osote prọfesọ, ọkwá ọ nọ na ya ruo mgbe ọ lara ezumike nká n'afọ 1947. [1] Ogologo oge ọ nọrọ na mahadum ahụ gosipụtara site na nraranye na nkuzi na nyocha. Mgbe ọ nwesịrị edemede ya, akwụkwọ ya a ma ama gụnyere:

  • "A Certain Class of Transcendental Curves" (1915) E bipụtara ya na Rendiconti del Circolo Matematico di Palermo
    • E bipụtara ya na Rendiconti del Circolo Matematico di PalermoRendiconti nke Circolo Matematico di Palermo
  • "Mkpọrọ nke Tangential Process on the Rational Plane Cubic" (1927)
    • E bipụtara ya na American Journal of Mathematics

Allen bụ onye na-arụsi ọrụ ike na Wisconsin Academy of Sciences, Arts, and Letters ma sonye na òtù ndị ọkachamara dị iche iche, gụnyere American Mathematical Society na American Mathematical Association.[8] [9][10] A naghị ahụkarị onyinye ya n'ọhịa ahụ, dịka ihe akaebe, ọtụtụ n'ime ụmụ akwụkwọ ya amaghị banyere nzere doctorate ya, na-ezo aka na ya dịka "Miss Allen".[11]

Ndụ e mesịrị

[dezie | dezie ebe o si]

N'èzí agụmakwụkwọ, edepụtara Allen na 1914 "Woman's Who's Who of America," ebe o gosipụtara nkwado ya maka ikike ụmụ nwanyị.[2]

Allen na nne ya biri ruo 1913 mgbe nne ya nwụrụ. Ka oge na-aga, ọ bụ naanị ya biri ma ọ bụ soro ndị ya bi n'ụlọ. N'afọ ndị ikpeazụ ya, ọ nọgidere na-etinye aka na obodo ya na òtù ndị ọkachamara.

Na Disemba 29, 1960, a nabatara Florence Allen n'ụlọ ọgwụ dị na Madison, Wisconsin. N'oge na-adịghị anya, ọ nwụrụ na Disemba 31, 1960, mgbe ọ dị afọ 84. [3] E liri ya na Oak Hill Cemetery n'obodo ya bụ Horicon, Wisconsin.

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 3 4 Florence Eliza Allen. mathwomen.agnesscott.org. Retrieved on 2024-05-28."Florence Eliza Allen". mathwomen.agnesscott.org. Retrieved 2024-05-28.
  2. 1 2 3 Leonard (1914). Woman's who's who of America : a biographical dictionary of contemporary women of the United States and Canada, 1914–1915, Harvard University, New York : American Commonwealth Co.. Leonard, John W. (1914). Woman's who's who of America : a biographical dictionary of contemporary women of the United States and Canada, 1914–1915. Harvard University. New York : American Commonwealth Co.
  3. 1 2 Florence Allen, Ex-U.W. Faculty Member, 84, Dies (en-US). Wisconsin State Journal (January 1, 1961). Archived from the original on 2024-05-23. Retrieved on 2024-05-28.. Wisconsin State Journal. January 1, 1961. Retrieved 2024-05-28.
  4. Wis.) (1901). Year Book of the First Congregational Church, Madison, Wis (in en). The Church.. 
  5. (1912) Alumni directory, 1849-1911. University of Wisconsin. 
  6. Morgan (1917). Phi Beta Kappa: Alpha of Wisconsin; Catalogue (in en). University of Wisconsin. 
  7. Florence Allen – The Mathematics Genealogy Project. www.mathgenealogy.org. Retrieved on 2024-05-28.
  8. (1907) Transactions of the Wisconsin Academy of Sciences, Arts, and Letters (in en). Wisconsin Academy of Sciences, Arts, and Letters, 938, 998. 
  9. (September 1938) "Members of the Society September, 1938". Bulletin of the American Mathematical Society 44 (9): 11–60. DOI:10.1090/S0002-9904-1938-06837-1. 
  10. Beckwith (November 1936). "The May Meeting of the Wisconsin Section". The American Mathematical Monthly 43 (9): 528–530. DOI:10.1080/00029890.1936.11987892. 

Ebe e si nweta ya

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]