Florence Oloo
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Kenya |
| Aha enyere | Florence |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 1960 |
| Ebe ọmụmụ | Eldoret |
| Ọrụ ọ na-arụ | ọkà mmụta sayensị |
| Ebe agụmakwụkwọ | University of Nairobi, Jomo Kenyatta University of Agriculture and Technology Kirinyaga University College |
| Ihe nrite | Harambee Award |
Florence Oloo (amụrụ 1960) bụ ọkà mmụta sayensị na mba Kenya na prọfesọ nke sayensị kemịkalụ na Mahadum nka nke Kenya, na Nairobi.[1] Ọ bụ nwanyị Kenya mbụ nwetara nzere PhD na Chemistry.
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Florence Oloo na Eldoret na 1960; site na nwata, ọ na-enwe mmasị na sayensị.
O nwetara nzere bachelọ nke sayensị na Mahadum Nairobi, ma mgbe ọ nọ ebe ahụ ọ bụ naanị nwa akwụkwọ nwanyị na mmemme kemịkalụ.[1] Ọ gara n'ihu nweta akara ugo mmụta na Philosophy na Education na Mahadum Rome, wee nweta PhD na Chemistry na Mahadum Jomo Kenyatta nke Agriculture na Teknụzụ dị na Juja, Kenya, wee bụrụ nwanyị mbụ sitere na obodo ya nwetara nzere doctorate na kemistri. />[1]
Onye na-eme ngagharị iwe
[dezie | dezie ebe o si]Oloo eduziwo mmemme Community and Engagement, nke na-achọ ịgba ụmụ agbọghọ ume isonye na nkuzi STEM.[2]
Dị ka osote onye isi oche nke Mahadum Strathmore dị na Nairobi, ọ bụ onye isi kọmitii ụkpụrụ omume nke mahadum ahụ, nke na-ahụ maka ilekọta ihe dị ka nyocha sayensị 300 kwa afọ na ụmụ mmadụ iji kwụsị mmebi iwu nke nwere ike imerụ onye ọ bụla na-ekere òkè na ọmụmụ sayensị ma hụ na ndị nyocha emeghị ka data sayensị ha mebiri. [1] [3][4]
Ọ na-eduzi ikpo okwu nanomedicine na Centre for Research in Therapeutic Sciences (CREATES) na mmekorita ya na Scientific and Industrial Research Council of South Africa.[4]
Oloo arụwokwa ọrụ na Jakana Study Centre na Kanyawegi, nso obodo Kisumu, Kenya, ebe ọ na-eduga "Woman Empowerment Program", nke na-ezube inye ụmụ agbọghọ na ụmụ nwanyị nọ n'agbata afọ 18 na 30 site na nzụlite dị iche iche na Kisumu County. Nke a bụ mpaghara dị nso na Uganda ebe "ihe karịrị ọkara nde ụmụ nwanyị bi, ọtụtụ n'ime ha bi na ịda ogbenye. " [3] Usoro ọzụzụ dị mkpirikpi nke ọnwa isii na-ezube inyere ụmụ nwanyị ime obodo aka ịmepụta azụmahịa ma jiri nkà ndị ahụ melite ndụ ezinụlọ ha na ohere agụmakwụkwọ maka ụmụ nwanyị na ụmụ ha. [5] Site na mmemme ahụ, ha na-amụta "usoro ọchụnta ego iji nye ha nkà nke ga-enyere ha aka ịmalite ma nọgide na-arụ ọrụ akụ na ụba nke ga-enye ha ego. Tinyere ihe ndị a, a na-eme ihe ọmụmụ achịcha na achịcha iji hụ na ha nwere nkà ha nwere ike ị nweta ego. "[3]
N'afọ 2009, o sonyere na Nzukọ Ndị Isi nke Africa nke Popu Benedict nke Iri na Isii kpọrọ.
O meriri na 2023 Harambee Award maka ọrụ ya na Promotion and Equality of African Women . [2] Emume mmeri ahụ mere na 22 Machị 2023 na Urban Hotel na Madrid, Spain. [5]
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 2023-Florence Oloo | Harambee (es) (2023-03-08). Retrieved on 2024-07-19."2023-Florence Oloo | Harambee" (in Spanish). 2023-03-08. Retrieved 2024-07-19.
- 1 2 Navarro-Pareja (2023-03-22). Florence Oloo: «La educación es la clave en la transformación de África, especialmente de la mujer» (es). Diario ABC. Retrieved on 2024-07-18.Navarro-Pareja, Jose Ramon (2023-03-22). "Florence Oloo: «La educación es la clave en la transformación de África, especialmente de la mujer»". Diario ABC (in Spanish). Retrieved 2024-07-18.
- 1 2 3 Atienza (2023-03-22). "Only Africans can provide effective solutions to their own problems. (en-US). Omnes. Retrieved on 2024-07-19.Atienza, Maria José (2023-03-22). ""Only Africans can provide effective solutions to their own problems". Omnes. Retrieved 2024-07-19.
- 1 2 Florence Oloo. Opus Dei (2023). Retrieved on 2024-07-19.
- 1 2 Florence Oloo, economista keniana: "La educación es la clave de la transformación de la mujer en África" (es). El Español (2023-03-27). Retrieved on 2024-07-18.